European Health Data Space

Förslaget till ny EU-förordning (European Health Data Space, EHDS) ska möjliggöra en förbättrad och bredare användning av elektroniska hälsodata för såväl primär som sekundär användning. Den föreslagna förordningen innehåller också ett EU-gemensamt regelverk för elektroniska patientjournalsystem och hälsoappar och deras certifiering inom EU. Vidare föreslås en struktur för hur översyn och nationellt myndighetsansvar ska utformas.

Hur förhåller sig VGR till EHDS?

VGR är i princip positiv till ett ökat nyttjande av hälsodata, i linje med uttalade mål i den nationella strategin för life science som kommunicerades av regeringen 2019, och som VGR omsatt i en regional plan för implementering. VGR välkomnar en gemensam EU-förordning som reglerar ett område som i nuläget har ett antal begränsningar och låsningar, betingat av bland annat existerande lagrum inom Dataskyddsförordningen (GDPR) och Patientdatalagen (PDL). Det finns dock ett antal aspekter som behöver beaktas i det pågående arbetet mot en antagen förordning.

VGR har sammanfattningsvis framfört följande övergripande synpunkter på den föreslagna förordningstexten för det fortsatta arbetet i remissvar till regeringskansliet:

  • Definition av e-hälsodata (EHD) är bred, inklusiv och behöver därför ytterligare detaljeras.
  • Definitionen av elektroniska patientjournalsystem (EHR) är inte entydig och riskerar också att inkludera många informationssystem i ett komplext regelverk och driva kostnader.
  • Skillnader mellan informationsägarskap och dataägarskap bör belysas närmare.
  • Konsekvenser genom förändring av nationellt lagrum behöver hanteras, då vissa delar är oförenliga med PDL.
  • Centralbyråkrati för informationsstruktur föreslås, detta har inte varit framgångsrikt i Sverige.
  • Anonymiserade data som huvudprincip för sekundäranvändning är svårhanterat, och kan innebära ett steg tillbaka för forskningen.
  • Förslaget är kostnadsdrivande att genomföra, och det behövs en bättre presentation av underlag som legat till grund för finansiella uppskattningar av såväl kostnader som möjlig effekthemtagning.
  • Sekundärdata måste vara ett derivat av primärdata, kan berikas givetvis men ”råmaterialet” måste vara detsamma.
  • EHDS har en utgångspunkt i rättigheter för fysiska personer. Hälso- och sjukvårdens behov av information (undantaget sekundärändamål) har inte lika tydligt fokus. Det kan leda till svårigheter när dessa gruppers intressen står emot varandra.
  • Gemensamt personuppgiftsansvar ger upphov till tolkningsproblem som behöver förtydligas.
  • Datakvalitet behöver definieras utifrån fler parametrar än efterlevnad mot en förutbestämd struktur, datas kontext behöver framgå