Guide - Våld i nära relationer

Våld i nära relationer är våld som utövas av en närstående. Med närstående menas en person som den våldsutsatta har en nära och förtroendefull relation till.

Till närstående räknas här exempelvis:

• makar eller sambor
• pojk- eller flickvänner
• föräldrar, styvföräldrar eller familjehemsföräldrar
• syskon eller vuxna barn

Att våldet utövas av närstående som ska älska en och vilja en väl, och som det ofta finns beroenden till, försvårar för den våldsutsatta att se sin våldsutsatthet och att bryta sig fri från våldet.

Denna Guide är främst inriktad på partnervåld och hedersrelaterat våld och förtryck. Partnervåld är våld som utövas av en nuvarande eller tidigare partner, och kan utövas i såväl olikkönade som samkönade parrelationer. Både kvinnor och män kan utsättas för våld i en parrelation. Det finns dock stora skillnader. Kvinnor utsätts oftare för våld i parrelationer än män, och våldet som kvinnor utsätts för är oftare upprepat, systematiskt, kontrollerande, sexuellt, grövre och dödligt. Det orsakar också i större utsträckning rädsla, skador samt behov av sjukvård och annat stöd.

Hedersrelaterat våld och förtryck är våld som utövas av flera familjemedlemmar eller släktingar för att bevara familjens eller släktens heder. Det är framförallt flickor och kvinnor som utsätts, men även pojkar, män och icke-binära kan utsättas.

Syftet med denna Guide är att ge dig som chef vägledning att:

1. informera dina medarbetare om våld i nära relationer och det stöd som finns att tillgå
2. fråga medarbetare om våld på rutin vid medarbetarsamtal och på indikation vid misstanke om våld, samt
3. stödja våldsutsatta medarbetare 

All dokumentation kring individ ska göras i HälsoSAM, IT-stöd vid arbetsanpassning och rehabilitering - Insidan (vgregion.se) det vill säga vid:

• tidiga insatser på grund av att medarbetaren mår dåligt på arbetet 
• sjukskrivning 
• arbetsanpassning inför återgång till arbetet efter sjukskrivning

Kännetecknande för framförallt mäns våld mot kvinnor i parrelationer är att våldet ofta består av upprepade och systematiska handlingar som bildar ett mönster av våld. Utvecklingen av våldet i relationen beskrivs ofta som en process, där våldets frekvens och allvarlighetsgrad ökar successivt. Det vill säga det sker oftare och oftare och blir grövre och grövre.

Våldet syftar till att uppnå kontroll över den våldsutsatta. Det används för att få den våldsutsatta att göra något den inte vill eller för att få den att avstå från något den vill. Kontrollen i vardagen kan medföra en känsla av att ”våldet hänger i luften”. Risken för våld är ständigt närvarande, vilket tvingar den våldsutsatta och eventuella barn att förhålla sig till våldsutövaren, läsa av dennes sinnesstämning och att anpassa sig efter kraven. Genom en blick kan våldsutövaren få den våldsutsatta att känna sig förminskad, hotad och rädd. Följden av denna typ av våld är att kvinnans livsutrymme minskar.

Att lämna en våldsutövande partner är ofta en lång process som inte bara handlar om att flytta ifrån partnern. Det handlar även om att bryta alla emotionella band till våldsutövaren och att förstå att ansvaret för våldet ligger på våldsutövaren.

Det handlar också om att våldet ska upphöra. Våld i samband med separation kallas för separationsvåld. Det innebär att våldsutövaren genom våld försöker förhindra en separation, tvinga den våldsutsatta att återvända eller bestraffa den våldsutsatta för att ha lämnat. Det kan handla om alltifrån att försvåra en bodelning till dödligt våld.

Kännetecknande för hedersrelaterat våld är att det utövas av flera familjemedlemmar eller släktingar till den våldsutsatta och att släkten sanktionerar våldsutövandet. Hedersrelaterat våld syftar till att upprätthålla eller återupprätta familjens eller släktens heder, eller sociala anseende.

Det hedersrelaterade våldet bygger på föreställningen om att en familjs heder främst är beroende av hur flickor och kvinnor i familjen beter sig. Men även pojkar och män kan skada hedern om de inte beter sig enligt strikt definierade könsroller. Förlusten av heder eller skadat anseende kan få stora konsekvenser för familjen, både socialt och ekonomiskt. Därför kan det räcka med rädsla för att förlora hedern för att våld ska utövas.

En rad olika beteenden anses kunna skada hedern. Den tydligaste hedersnormen är att sex före äktenskap är förbjudet och att flickor och kvinnor ska bete sig "kyskt". Därför är det viktigt att kontrollera flickors och kvinnors sexualitet och att de beter sig korrekt enligt hedersnormen.

Även HBTQ-personer anses bryta mot hedersnormen då annan sexuell läggning än heterosexuell är förbjuden. Personer med fysisk eller kognitiv funktionsnedsättning anses också dra skam över familjen. Hedersrelaterat våld och förtryck inkluderar även barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning av flickor och kvinnor.

Att bryta upp från hedersrelaterat våld och förtryck är en stor psykisk påfrestning och ensamhet, då det innebär att helt bryta med sin familj och släkt. Familjen och släkten kan försöka övertala den utsatta att återvända genom lögner om att man ”ändrat sig” eller att en familjemedlem är sjuk.

Våld leder till ohälsa

Våld i nära relationer leder till negativa hälsoeffekter hos den som utsätts – såväl på kort som lång sikt. Det kan leda till huvudvärk, magont, tarmbesvär, yrsel, underlivsbesvär, bröstsmärtor samt annan smärta och värk i kroppen.

Den ständiga stress som den våldsutsatta lever med kan förvärra andra sjukdomar. Våldet kan exempelvis leda till dålig kontroll av diabetes eller annan sjukdom som kräver medicinering. Våldet kan också orsaka psykisk ohälsa i form av sömnproblem, depression, ångest, nedstämdhet och PTSD (posttraumatiskt stressymtom).

En del utsatta kan försöka dämpa dessa symtom genom självskadebeteende och konsumtion av alkohol eller droger. Många lider så pass mycket av sin utsatthet att de har tankar på, eller gör suicidförsök, d.v.s försöker ta sitt liv. Medarbetaren kan dock själv ha svårt att se sambandet mellan sin våldsutsatthet och ohälsa.

Våld påverkar arbetet

Våld i nära relationer kan utövas på arbetsplatsen. En svensk studie om våldsutsatthet på fem myndigheter visade att för tio procent av de som utsatts för våld, hade våldet pågått på eller i närheten av arbetsplatsen i form av exempelvis förföljelser, trakasserier eller nedvärderande e-post. Det är vanligt att våldsutövaren tar kontakt med partnern under arbetstid för att pressa, kontrollera, hota eller skrämma.

Våldet påverkar oftast medarbetarens arbetsförmåga, vilket därmed får påverkan på arbetsplatsen. I den svenska studien uppgav över hälften av dem som utsatts för våld att våldet hade påverkat deras prestation på arbetsplatsen. Oftast genom att de blev distraherade av kontaktförsök, var trötta eller mådde dåligt, och ibland på grund av fysiska skador och oplanerad frånvaro.

Våldsutövaren kan förhindra den våldsutsatta att ta sig till arbetet genom att låsa in, vägra att ta hand om barnen/andra familjemedlemmar eller genom att ta mobiltelefon, bilnycklar, busskort eller arbetskläder. Medarbetaren kan också ha svårt att komma till arbetet på grund av sömnbrist, oro över att skador ska synas eller att den utsatta behöver söka vård, stöd eller skydd för sig själv och barnen. Rädsla för våld kan innebära att medarbetaren gärna är på arbetet och känner oro för att gå hem.

Trots att våldet ofta påverkar medarbetarens arbetsprestation, är det få som berättar om våldet för någon på arbetsplatsen. I ovan nämnda studie hade en fjärdedel av de som utsatts för våld berättat för exempelvis en chef eller kollega om våldet. Därför är det viktigt att du som chef uppmärksammar frågan.

Arbetsplatsen kan också vara en trygg zon för medarbetare som är utsatta för våld i nära relation. Det kan vara den enda plats som en våldsutsatt kan ha kontakt med andra och känna sig avslappnad och säker.

Trots att våld i nära relationer är vanligt, så skäms många över sin våldsutsatthet. Det är därför viktigt att du som chef visar att våldet är vanligt och skadligt, att du som chef tar frågan på allvar och att du har förståelse och beredskap att möta och stödja den som är utsatt.

Det kan du göra genom att årligen uppmärksamma frågan på ett APT. Genom att ta upp frågan kan du underlätta för våldsutsatta att berätta. Till din hjälp kan du använda dig av ett bildspel som särskilt tagits fram för att visas för medarbetare på APT.

Se "Checklistor och mallar" nedan.  

Bildspelet innehåller information om hur våld i nära relationer ser ut, hur vanligt våldet är, vilka konsekvenser det kan få och vad du som chef och medarbetare kan göra. Genom att informera om våld i nära relationer underlättar du även för dina medarbetare att identifiera utsatthet bland sina kollegor och att stödja dem.

Du kan också sätta upp en affisch och placera ut hjälpkort i personalutrymmen på arbetsplatsen. Västra Götalandsregionen har egna hjälpkort med information om stöd till våldsutsatta. Du kan beställa dessa kostnadsfritt på Sök och beställ publikationer - Västra Götalandsregionen (vgregion.se) . Du kan också beställa kvinnofridslinjens hjälpkort kostnadsfritt på kvinnofridslinjen.se.

Se "Fördjupande länkar och dokument" nedan. 

De som utsätts för våld i nära relationer försöker ofta dölja sin våldsutsatthet och berättar sällan själva om de inte tillfrågas. Därför är det viktigt att du som chef aktivt frågar om våld. Få tar illa upp av att tillfrågas, tvärtom tycker många att det är bra att våld uppmärksammas.

Frågor om våld kan ställas på rutin till alla medarbetare och på indikation, det vill säga vid misstanke om våld.  

Fråga på rutin

Det finns många goda skäl till att du som chef ska fråga på rutin om våld. Genom att fråga på rutin ger du alla medarbetare en möjlighet att berätta om våldsutsatthet, inte bara dem som visar tecken på att vara utsatta. Dessutom behöver ingen medarbetare känna sig utpekad, eftersom alla tillfrågas.

Som chef rekommenderas du att fråga om våld vid det årliga utvecklingssamtalet. Var dock tydlig med att det som sägs ska stanna mellan dig som chef och berörd medarbetare.

• Ta upp frågan i anslutning till andra frågor om medarbetarens hälsa och livssituation.
• Tydliggör att alla medarbetare får frågan, eftersom våld är vanligt och skadligt, och kan påverka hälsan på både kort och lång sikt.
• Frågan om någon närstående begränsat, förnedrat, trakasserat, gjort dig rädd eller på annat sätt gjort dig illa är en frågeställning som framöver kommer att ställas i utvecklingssamtalet.

Innan du som chef frågar om våld är det viktigt att du förbereder dig på att medarbetaren kan berätta om våld. Det kan du göra genom att läsa steg 3 Stödja våldsutsatta medarbetare nedan. Det är även viktigt att du informerat dina medarbetare om rutinen. 

Fråga på indikation

Som chef behöver du vara uppmärksam på signaler och kännetecken på våldsutsatthet hos dina medarbetare. Det kan också vara så att en medarbetare berättar för dig om oro för att en kollega är utsatt.

Signaler och kännetecken

Även om våldsutsatta ofta försöker dölja sin utsatthet, så finns det signaler och tecken att uppmärksamma. Det handlar dels om att vara uppmärksam på tecken på våld, dels om att vara uppmärksam på tecken på hälsokonsekvenser av våld.

Tecken på våld - att medarbetaren:

• visar tecken på stress, oro och rädsla vid oplanerad övertid
• ofta kommer för sent och ofta vill gå hem tidigare
• har upprepade svårigheter att ändra i schemat eller byta arbetspass
• har upprepade svårigheter att delta i aktiviteter utanför ordinarie arbetstid, såsom konferenser med övernattning 
• nämner partnerns dåliga humör eller ilska
• tycks sakna umgänge med vänner och släktingar
• alltid vill arbeta och tar extra pass – gärna storhelger också
• har tät kontakt med partnern under arbetstid
• alltid blir skjutsad till och från arbetet

Tecken på hälsokonsekvenser av våld:

• Försämrad arbetsprestation
• Trötthet och minskad ork
• Hög sjukfrånvaro, upprepad korttidsfrånvaro eller långtidssjukskrivning
• Stressymptom
• Långvarig och diffus smärtproblematik 
• Ovanligt mycket sminkning eller heltäckande klädsel under varmare årstider
• Blåmärken, sår och frakturer
• Oro, ångest och nedstämdhet
• Missbruksproblematik

Dessa signaler och kännetecken kan bero på andra orsaker än våld, men ju mer du som chef vet om våld i nära relationer och dess konsekvenser, desto lättare har du att uppmärksamma och stödja utsatta medarbetare.

Ställ frågor vid ett enskilt samtal

Om du misstänker att en medarbetare utsätts för våld i nära relationer ska du bjuda in till ett enskilt samtal så snart som möjligt. Att fråga medarbetare om våld kan kännas obekvämt i början. Då kan det underlätta att tänka på att syftet med frågorna är omsorg om medarbetaren: att ge hen stöd för att förändra sin livssituation och att förebygga ohälsa och sjukskrivning.

Förberedelser

• Boka ett samtal under arbetstid och i en lokal där ni får sitta ostört i enrum. Sätt av gott om tid så att du har tid att lyssna.
• Skriv ned vad det är som väckt din oro, som underlag till samtalet.
• Gå igenom denna guide så att du kan ta emot och hantera medarbetarens svar. HR och Hälsan och Arbetslivet kan stötta dig som chef inför samtalet.
• Var uppdaterad på stöd du kan hänvisa till. Ta fram hjälpkort.
• Ta fram och gå igenom "Omtankesamtal Våld i nära relationer" som finns i hälsoSAM.
• Var beredd på att medarbetaren kan ställa in mötet med kort varsel. Boka in ett nytt samtal i närtid.
• Skriv ut nedanstående frågor som stöd under samtalet.

Under samtalet

• Inled med att du bjudit in till samtalet för att du känner oro för hur medarbetaren har det. Visa att du bryr dig. Var dock tydlig med att det som sägs ska stanna mellan dig som chef och berörd medarbetare.
• Betona att du frågar av omtanke om medarbetaren utifrån ditt chefsansvar och arbetsmiljöansvar. Våld påverkar hälsan och arbetsförmågan.
• Berätta vad det är som väckt din oro, och följ upp med en konkret fråga. Exempelvis:
  • Jag ser att du har blåmärken. Vem är det som har gjort dig illa? Alternativt en mer öppen fråga: Vad har hänt?
  • Jag har märkt att din partner ofta kontaktar dig på arbetet. Känner du dig begränsad eller kontrollerad?
  • Jag har märkt att din partner är svartsjuk. Känner du dig begränsad eller kontrollerad?
  • Jag har märkt att du sällan är med på konferenser. Hur fungerar det med arbete utifrån din hemsituation? Får du stå tillbaka från saker som du vill göra?
  • Jag har märkt att du blir stressad och orolig när du arbetar övertid och att du har svårt att byta arbetspass.  Är det viktigt för din familj att du håller tiden? 
  • Jag har märkt att du ofta är sjuk. Det får mig att undra hur du har det hemma. Finns det något i din hemsituation som gör att du inte mår bra?

Om medarbetaren förnekar våldsutsatthet

Bli inte förvånad om medarbetaren säger att den inte utsätts för våld. Det är vanligt att våldsutsatta förnekar sin våldsutsatthet, både för sig själva och för sin omgivning. Det kan också vara så att indikationerna på våldsutsatthet har sin grund i någonting annat än våld.

Att ha ställt frågan om våld kan vara en viktig ögonöppnare som leder till att den utsatta på sikt berättar om våld eller förändrar sin situation. Det kan ta tid innan hen är redo att berätta. Våga fråga igen om din oro kvarstår.

Se "Checklistor och mallar" nedan

Om en medarbetare berättar om våld ska du försöka utforska det sätt på vilket du som chef kan stödja medarbetaren. Ett första steg är ett gott bemötande.

Bemötande

En förutsättning för ett gott bemötande är förståelse för den våldsutsattas situation. Det är mycket svårt att berätta om sin våldsutsatthet och att ta sig ur våld. Det kan vara första gången medarbetaren berättar för någon, och hen kan känna stark oro och rädsla. Ett bra bemötande är viktigt för att den utsatta ska orka berätta om sin situation. 

Du ska därför:

• Visa att du bryr dig om din medarbetare.
• Visa att du tror på det din medarbetare berättar. Våldsutsatta får ofta höra att ingen kommer att tro på dem om de berättar.

• Lyssna aktivt. Ifrågasätt eller skuldbelägg inte. 

• Bekräfta våldet som våld. Genom att använda ordet våld så hjälper du den våldsutsatta att sätta ord på sina våldserfarenheter.

• Ta avstånd från våld. Våld är oacceptabelt och brottsligt, och ingen ”förtjänar” att bli utsatt. Det är alltid den som utövar våld som bär ansvaret för det. 
• Inge hopp. Medarbetaren kan känna sig fångad i våldet, och situationen kan kännas hopplös. Berätta att du förstår, men att det finns många som kan hjälpa.

Tänk på att när du frågar om våld så signalerar det att du har kunskap om våld och att du är trygg med att tala om våld.

Utforskande frågor

Genom utforskande frågor kan du ta reda på mer om den våldsutsatta medarbetarens situation. Det kan ge dig information för att bättre kunna bedöma vad du som chef kan erbjuda för stöd. 

Ta reda på:

• Mer om våldet. När hände det? Har det hänt flera gånger? Hur mår medarbetaren? Känner medarbetaren sig oroad eller rädd för våldsutövaren? Vilka känner till det våld som medarbetaren har utsatts för?
• Om medarbetaren har barn eller umgängesbarn hemma. Om medarbetaren har separerat kan barn ha umgänge med den som utövat våld. Barn som lever med våld i familjen far illa och behöver stöd och skydd från samhället.
• Hur våldet påverkar arbetet. Tar våldsutövaren kontakt på arbetet? Försöker våldsutövaren hindra medarbetaren från att arbeta?
• Vad den våldsutsatta medarbetaren själv vill. Vill medarbetaren ha hjälp? Fråga vad du som chef kan göra.

Vid akut fara 

Om en akut situation uppstår på arbetet så kan du som chef behöva agera och vidta åtgärder direkt. Exempelvis att medarbetaren kommer till arbetet med allvarliga skador eller att våldsutövaren kommer till arbetsplatsen och är aggressiv eller våldsam. Som chef behöver du då agera och vidta åtgärder direkt beroende på situationen.

Det kan handla om att:

• Sätta medarbetaren i säkerhet.
• Ringa 112, för att komma i kontakt med polis eller akut sjukvård.
• Ringa socialtjänsten för rådgivning eller skyddat boende.
• Följa med medarbetaren till hälso- och sjukvård för läkarundersökning och skadedokumentation, eller till andra verksamheter för stöd och skydd.

Arbetsanpassning och rehabilitering

Utsatthet för våld i nära relationer påverkar hälsan, och kan påverka arbetsförmågan. Om medarbetaren har eller riskerar sjukfrånvaro som påverkar arbetsförmågan, måste du som chef utreda behovet av arbetsanpassning och rehabilitering.

Se Guide Arbetsanpassning för att förebygga sjukfrånvaro samt Guide Rehabilitering och arbetsanpassning vid återgång i arbete under "Fördjupande länkar och dokument" nedan.

Det kan handla om att: 

• Ta reda på om det finns behov av stöd och rehabilitering på grund av nedsatt arbetsförmåga.
• Erbjuda medarbetaren att ta kontakt med Hälsan och Arbetslivet för stöd vid arbetsanpassning och rehabilitering.

Säkerhetsplanering

Arbetsplatsen och dess närområde kan vara en otrygg zon för våldsutsatta medarbetare. Det gäller framförallt om den utsatta lämnat relationen, flyttat till ett skyddat boende eller en annan plats som är okänd för våldsutövaren. Arbetsplatsen kan vara den enda plats där våldsutövaren vet var den våldsutsatta befinner sig. Då är det viktigt att du som chef tillsammans med medarbetaren planerar för vilka säkerhetsåtgärder som behöver vidtas.

Exempel på säkerhetsåtgärder:

• Släpp inte fram samtal från våldsutövaren.
• Ta kontaktuppgifter till din medarbetares närstående.
• Se till att ingen avslöjar var på arbetsplatsen den våldsutsatta befinner sig. 
• Låt medarbetaren arbeta på andra platser/tider/avdelningar tillfälligt.
• Ändra koder till arbetsplatsen och lösenord till mail.

Tänk på att vid hedersrelaterat våld så kan nära familjemedlemmar, oavsett kön, utgöra fara. Även personer som den utsatta inte känner kan kontrollera vad den utsatta gör och befinner sig. Ingen information om den våldsutsatta ska lämnas ut.

Om din medarbetare lever med skyddade personuppgifter ta del av "VGR:s Rutin för hantering av personer med skyddade personuppgifter" under "Fördjupande länkar och dokument" nedan. 

Hänvisa vidare till annat stöd

Det finns många aktörer som du kan hänvisa medarbetaren vidare till.

• Informera om aktörer som erbjuder stöd till våldsutsatta och dela ut hjälpkort.
• Exempel på stöd som erbjuds är:
  • Samtalsstöd 
  • Rådgivning
  • Praktisk hjälp
  • Vård och behandling
  • Skydd
  • Ekonomisk hjälp
• Uppmuntra medarbetaren att söka stöd, och erbjud dig att förmedla kontakt.
• Följ upp din medarbetare och försäkra dig om att hen fått stöd

Du kan läsa mer om samhället stöd Se "Checklistor och mallar" nedan 

Tillåt stöd på arbetstid

Erbjud medarbetaren att söka stöd och delta i åtgärder relaterade till att ta sig ur våld, på arbetstid. Det kan handla om att:

• polisanmäla
• uppsöka sjukvård
• gå på domstolsförhandlingar
• ansöka om bistånd
• ta emot rådgivning och samtalsstöd.

Möjligheten att vidta åtgärder på arbetstid kan underlätta och göra det tryggare för medarbetaren att ta sig ur våld. Arbetstiden kan vara en av få möjligheter som medarbetaren har att lämna hemmet.

Orosanmäl

När du som chef får kännedom om att en medarbetare utsätts för våld i en nära relation är det viktigt att du tar reda på om det finns barn under 18 år i familjen.

Barn som bevittnar/upplever våld i hemmet far illa, och upplevelserna är skadliga för barnets hälsa på såväl kort som lång sikt. Du rekommenderas därför att anmäla din oro till socialtjänsten, om du får veta att en våldsutsatt medarbetare har barn under 18 år hemma. Genom att anmäla din oro kan barnen få det skydd och det stöd de behöver från samhället. 

Det är viktigt att förklara för medarbetaren varför du gör en orosanmälan så att hen inte känner sig sviken. Du gör det av omsorg om barnen eftersom du vet att det är skadligt för barn att bevittna, uppleva våld. Det är vanligt att våldsutsatta inte själva ser hur barnen påverkas.

Polisanmäl

Våld i nära relationer, inklusive att låta ett barn bevittna våld mellan närstående, är brottsliga gärningar. En polisanmälan markerar för både den våldsutsatta och våldsutövaren att våldet är brottsliga gärningar. Det är viktigt att du informerar din medarbetare om möjligheten att polisanmäla. Du kan även erbjuda dig att göra en polisanmälan istället för medarbetaren. 

Som chef har du möjlighet att polisanmäla vid misstanke om risk för liv och hälsa utan medgivande av din medarbetare. Det är då viktigt att förklara för medarbetaren att du gör det för att våldet är brottsligt och av omsorg om medarbetaren och barnen eftersom du vet att det är skadligt för dem.

Om du eller din medarbetare gör en polisanmälan är det viktigt att medarbetaren har stöd under rättsprocessen, eftersom den ofta upplevs som påfrestande.

Se "Fördjupande länkar och dokument" nedan.

Boka ett uppföljande samtal

Det är viktigt att fortsätta stödja och följa upp hur det går för medarbetaren. Boka därför in ett uppföljande samtal där ni stämmer av hur det går och vad du kan göra för att stödja.

Dokumentera

När du som chef får kännedom om att en medarbetare blir utsatt för våld i nära relation ska du dokumentera sakligt och objektivt vad du ser, hör och upplever. Din dokumentation kan bli värdefull i en kommande rättsprocess om våldet polisanmäls. 

Du ska dokumentera i hälsoSAM under “Tidig insats” där sekretess råder. Samma gäller medarbetare som har skyddade personuppgifter.

Se "Fördjupande länkar och dokument" nedan.

Västra Götalandsregionen

Västra Götalandsregionen

Kvinnofridslinjen - Stödlinjen för män och transpersoner

Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK

Polisen

Sveriges kommuner och regioner, SKR

Socialstyrelsen

Chefens roll innebär att:

• Informera årligen på APT om hur arbetsgivaren och du som chef kan stödja våldsutsatta medarbetare, samt ha information om stöd synligt i personalutrymmen.
• Fråga dina medarbetare om våldsutsatthet, på rutin vid utvecklingssamtal och på indikation vid ett enskilt samtal.
• Stödja våldsutsatta medarbetare genom att ta reda på hur medarbetaren mår, hur det fungerar på arbetet och vilket stöd som kan behövas.
• Dokumentera i hälsoSAM vad du ser, hör och upplever när du får kännedom om att en medarbetare blir utsatt för våld i nära relation.
• Anmäla vid behov till Socialtjänsten och Polisen. 

Medarbetarens roll innebär att:

• Informera chefen om du utsätts för våld i nära relation.
  Chefen kan stödja dig och hjälpa dig vidare till rätt stöd. Du behöver inte berätta om du inte själv vill.

• Vara observant på signaler hos medarbetare som kan innebära att hen är drabbad av våld i nära relation

• Våga fråga "vad har hänt?"

• Informera chefen om du misstänker att någon medarbetare blir utsatt för "våld i nära relation"

• Medverka i dialog om "våld i nära relation" i samband med att chefen informerar på APT 

Skyddsombudets roll innebär att samverka med chefen när det gäller att:

• Stödja chefen vid årlig information på APT om hur chefen och du som skyddsombud kan stödja våldsutsatta medarbetare.

HR-funktionen är verksamheternas strategiska partner i hälso-och arbetsmiljöfrågor. Vilka resurser som finns och vilket specifikt stöd verksamheten kan få varierar. Ta reda på vilket stöd du kan få från HR-funktionen i din förvaltning/ditt bolag inom denna specifika guide. 

Företagshälsovården i VGR

Beställning av företagshälsovårdstjänster (Barium)