Guide - Skydds-/Arbetsmiljörond

Risker i arbetet behöver undersökas och bedömas systematiskt för att förebygga olycksfall och ohälsa. Ett sätt att undersöka, huvudsakligen den fysiska arbetsmiljön är att regelbundet genomföra en skydds-/arbetsmiljö-rond. Lämplig frekvens är en till två gånger per år, eftersom man måste hinna arbeta med lämpliga åtgärder, mellan varje undersökning. 

Finns det elevskyddsombud eller studerandeskyddsombud ska de ges möjlighet att delta vid ronden 

Syftet med guiden är att förebygga olycksfall och annan ohälsa på grund av risker i den fysiska arbetsmiljön.  

Genomför följande aktiviteter:

• Bestäm vilka som ska delta, beroende på vad ni vill undersöka - hela den fysiska arbetsmiljön eller ett specifikt område till exempel innemiljö eller belysning:  
• Ni som chef och skyddsombud ska alltid delta. 

• Kontakta det huvudskyddsombud, HSO inom det förbund som har flest antal medarbetare på arbetsplatsen om eget skyddsombud, SO saknas på arbetsplatsen.  HSO får sedan komma överens tvärfackligt om vem som stöttar arbetsplatsen i den aktuella ronden.

• Bjud in sakkunskap, till exempel från Hälsan och Arbetslivet eller representant för fastighetsägaren vid behov.  

• Bestäm vilken checklista ni ska ha som stöd vid ronden.
• Avsätt tillräckligt med tid för ronden. 
• Ge information på en arbetsplatsträff, någon vecka före ronden, om följande: 
• Vad ska undersökas - hela den fysiska arbetsmiljön eller ett speciellt område.
• Datum och tid för ronden.
• Vilka som medverkar vid ronden.
• Till vem medarbetare kan föranmäla upplevda problem eller risker - före ronden. Det är speciellt viktigt för de som inte kan närvara när ronden genomförs.

Se "Checklistor och mallar" nedan.

Inled ronden med ett förmöte:

• Följ upp föregående rond:
• Vad gör vi när punkter inte är åtgärdade?
• Varför finns problem eller risker kvar, trots genomförda åtgärder?
• Gå igenom tillbud och arbetsskador som rapporterats sedan föregående rond. Analysera dem - ser vi något mönster, det vill säga samma typ eller från samma arbetsplats som ska observeras vid ronden?
• Gå igenom rapporterad sjukfrånvaro - kan den kopplas till problem eller risker i arbetsmiljön?
• Planera genomförandet av ronden:
  • • Vem dokumenterar?
    • Vilket ”körschema” ska vi ha?

Genomför ronden

• Samla in medarbetarnas upplevda problem och risker. Undvik diskussion på plats om hur stor en risk är. Ifrågasätt aldrig medarbetarens subjektiva upplevelse av en risk.
• För en begränsad dialog om möjliga åtgärder för att minska problem och risker – detta görs efter ronden.
• Undersök hela arbetsplatsen på samma sätt.
• Dokumentera behovsanpassat till exempel: drag från fönster, rumsnummer XX

Se "Checklistor och mallar" nedan.

• Analysera och bedöm systematiskt hur allvarlig varje hittad risk är. 
  Detta innebär att ni rangordnar de risker som hittats - i stigande allvarlighetsgrad, från ”grön” till ”röd” gradering.
• I ”Bedömning av riskens allvarlighetsgrad” finns även riktvärden för hur snabbt en risk behöver åtgärdas.
• Gör en ”orsaksanalys” för att komma fram till rätt åtgärder:
  • • Ställ därför frågan - ”Varför har vi det här problemet eller den här risken?" – fem gånger. På detta sätt kommer ni fram till en eller flera orsaker till problemet eller risken d.v.s. ”roten” till det onda.    
    • Dokumentera prioriterade problem, risker och åtgärder i en handlingsplan.   
• För som chef en dialog med din chef om resurser saknas för att genomföra en åtgärd.  
• Återkoppla resultatet från ronden till alla medarbetare på en arbetsplatsträff. 

Återkoppling är mycket viktigt för att motivera medarbetarna att bidra vid kommande ronder. 

Planera inför nästa rond:

• Ska en allmän eller specifik rond genomföras då? Om det framkommer mycket problem och risker inom ett ämnesområde, till exempel belysning vid en allmän rond, kan det vara bra att genomföra en specifik rond inom ”belysning” nästa gång. 

Se "Checklistor och mallar" nedan.

• Följ upp om genomförda åtgärder, löpande på arbetsplatsträffar.
• Dokumentera resultatet av uppföljningen.    

Se "Checklistor och mallar" nedan.

Västra Götalandsregionen

Generellt

Gemensamma administrativa miljöer

Suntarbetsliv

Arbetsmiljöverket

Prevent

Arbetsmiljöverket

Chefen ansvar innebär att:

• Planera, genomföra och dokumentera skydds-/arbetsmiljöronder.
• Genomföra en bedömning av hur allvarliga hittade risker är.
• Genomföra åtgärder vid behov för att minska riskerna.
• Följa upp genomförda åtgärder.
• Återkoppla resultatet från ronden till alla medarbetare på en arbetsplatsträff. 

Medarbetarens roll innebär att:

• Ta upp upplevda problem och risker vid ronden. 
• Återkoppla vid uppföljningar om man tycker att genomförda åtgärder minskat riskerna.  

Skyddsombudet ska samverka med chefen när det gäller att: 

• Planera, genomföra och dokumentera skydds-/arbetsmiljöronder.
• Genomföra en bedömning av hur allvarliga hittade risker är.
• Genomföra åtgärder vid behov för att minska riskerna.
• Följa upp genomförda åtgärder.
• Återkoppla resultatet från ronden till alla medarbetare på en arbetsplatsträff. 

Problem och risker som hittas vid en skydds-/arbetsmiljörond hänger ofta samman med fastigheten eller dess fasta utrustning. För därför en dialog med fastighetsägaren före, under och efter ronden. 

HR-funktionen är verksamheternas strategiska partner i hälso-och arbetsmiljöfrågor. Vilka resurser som finns och vilket specifikt stöd verksamheten kan få varierar. Ta reda på vilket stöd du kan få från HR-funktionen i din förvaltning/ditt bolag inom denna specifika guide. 

Företagshälsovården i VGR

Beställning av företagshälsovårdstjänster (Barium)