Rehabilitering

I denna guide lär du dig mer om hur du som chef kan arbeta för att hjälpa medarbetare att återgå till sitt ordinarie arbete efter sjukskrivning genom att arbeta med arbetslivsinriktad rehabilitering. 

Arbetslivsinriktad rehabilitering tar sikte på sådana åtgärder som kan hjälpa medarbetaren att så långt som möjligt behålla eller få tillbaka sin arbetsförmåga.

Syftet med denna guide är att hjälpa chefer att uppfylla sitt rehabiliteringsansvar och att arbeta med arbetslivsinriktad rehabilitering på sin arbetsplats. Rehabiliteringsansvaret innebär att du ska göra allt som är möjligt, för att medarbetaren så snabbt som möjligt ska kunna återgå i ordinarie arbete.

Arbetet med rehabilitering och arbetsanpassning vid återgång till arbete styrs av Socialförsäkringsbalken (SFB) och Arbetsmiljöverkets föreskrift om Arbetsanpassning.

Rehabiliteringsarbetet börjar med en rehabiliteringsutredning. Utredningen görs i två steg. Först behöver du ta reda på om medarbetaren har behov av rehabilitering och bakgrunden till behovet. Det gör du genom ett samtal med medarbetaren. Om det framkommer att det finns ett rehabiliteringsbehov blir nästa steg av rehabiliteringsutredningen att upprätta en rehabiliteringsplan.

Det är viktigt att chef och medarbetare har tidig kontakt när en medarbetare blir sjuk. Tänk på att ta kontakt med medarbetaren redan i samband med sjukanmälan. En rehabutredning påbörjar du först:

• efter 14 dagars sjukfrånvaro eller tidigare om det är uppenbart att sjukfrånvaron kommer att bli långvarig.
• då medarbetaren haft fler än fyra sjukfrånvaro tillfällen under en tolvmånadersperiod.
• när medarbetaren, chefen eller annan till exempel försäkringskassan eller behandlande läkare begär det.

1. Samtala med medarbetaren

Stäm av med medarbetaren om det finns möjlighet att träffas för att göra rehabiliteringsutredningen. Finns det inte möjlighet att träffas gör en avstämning på telefon. Informera medarbetaren om möjligheten att ta med sig en facklig representant. Under samtalet stämmer chef och medarbetaren av hur hens hälsa är och hur förutsättningarna för att komma tillbaka till arbete ser ut. Du ska också informera medarbetaren om hur arbetet med rehabilitering och arbetsanpassning går till.

I HälsoSAM finns det stöd för hur du kan genomföra och dokumentera samtalet med medarbetaren. Välj: Rehabiliteringskartläggning/plan.
Finns inte behov av rehabilitering eller arbetsanpassning för att medarbetaren ska kunna börja arbeta igen avslutas rehabiliteringsutredningen. Du dokumenterar detta i HälsoSAM under "Rehabplaner" och avslutar ärendet.
Visar det sig att medarbetaren har behov av rehabilitering påbörjas ett rehabiliteringsarbete och en rehabiliteringsplan upprättas. Ni kan upprätta rehabiliteringsplanen direkt på mötet eller boka en ny tid för att fortsätta arbetet.

2. Upprätta en rehabiliteringsplan

Har medarbetaren behov av rehabilitering är du som chef är ansvarig för att en rehabiliteringsplan upprättas. Planen upprättas tillsammans med medarbetaren.

En rehabiliteringsplan är en övergripande plan för hur rehabiliteringsarbetet ska fortgå. Den fokuserar på vilka aktiviteter som ska genomföras för att underlätta för medarbetaren att komma tillbaka till arbetet. Planen beskriver hur ni ska hålla kontakten, vilka åtgärder som ska vidtas när samt hur uppföljning ska gå till.

Visar rehabiliteringsutredningen att det är olämpligt att påbörja den arbetslivsinriktade rehabiliteringen beskriver ni anledningen till detta i planen samt hur du och medarbetaren ska hålla kontakten fram tills att den arbetslivsinriktade rehabiliteringen kan påbörjas.

I Hälsosam finner du verktyg för hur du ska genomföra och dokumentera rehabiliteringsplanen : se "Rehabkartläggning och Plan". Ibland vill försäkringskassan se rehabiliteringsplanen och då behöver du skicka den till dem. Rehabiliteringsplanen som finns i HälsoSAM uppfyller försäkringskassans krav.

En medarbetares väg tillbaka till arbetet efter sjukskrivning kan ta olika lång tid och innehålla olika aktiviteter beroende på medarbetarens behov. Allteftersom arbetet fortgår kan det bli aktuellt att återkomma till olika aktiviteter.

I detta avsnitt får du lära dig mer om olika aktiviteter som kan ingå i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen.

Hantera läkarintyg

Läkarintyget är ett viktigt underlag i en rehabiliteringsarbete. Den innehåller bland annat information om begränsningar i arbetsförmågan och hur länge de kan tänkas vara. Utifrån informationen anpassas rehabiliteringsplaner och övrigt rehabiliteringsarbete.  I läkarintyget kan det framkomma om medarbetaren kan återgå till arbetet eller inte. Du kan läsa mer om hur du kan hantera läkarintyget i Guiden; Hantera sjukanmälan.

Bedöma arbetsförmågan

Det är viktigt att har en god förståelse för medarbetarens förmåga att utföra arbetet när man planerar rehabiliteringsarbetet.

Att undersöka och bedöma arbetsförmågan innebär att ni skapar en bild av vilka arbetsuppgifter som medarbetaren kan utföra. Den genomförs av chef och medarbetare tillsammans vid ett rehabmöte där ni tillsammans tittar på:

• Medarbetarens arbetsuppgifter och vilka krav som ställs på medarbetaren i arbetet
• Medarbetarens förmåga att utföra arbetet. Här får du vägledning av läkarintyg och de uppgifter som medarbetaren själv lämnar.

Bedömningen av arbetsförmågan är ett bra underlag när ni arbetar med arbetsanpassning. Använd mallen "Checklista vid individuell arbetsanpassning" som du kan hitta i HälsoSAM. 

Arbetsanpassa

Du har skyldighet att anpassa arbetet för att möjliggöra för medarbetare med nedsatt arbetsförmåga att återgå till sitt ordinarie arbete. Läs mer om hur du går tillväga i Guiden: Arbetsanpassning.

Arbetsförmågebedömning

Ibland behövs medicinskt stöd för att få en bra bild av medarbetarens arbetsförmåga. Då beställer du en arbetsförmågebedömning från Hälsan och arbetslivet. Arbetsförmågebedömningen ger information om medarbetarens fysiska, mentala och sociala funktioner generellt och i förhållande till medarbetarens ordinarie arbete eller andra arbeten i Västra Götalandsregionen. De fungerar också som ett underlag i arbetet med att hitta lämpliga arbetsanpassningar och i övrigt planera rehabiliteringsarbetet. 

Det är viktigt att du är tydlig med vad du vill få hjälp att titta på i arbetsförmågebedömningen och att du lämnar tillräckligt med information om medarbetarens ordinarie arbetsuppgifter.

(En arbetsförmågebedömning inleds med ett trepartsmöte mellan Hälsan och Arbetslivet, chefen och medarbetaren, ofta är HR och medarbetarens fackliga representanter också inbjudna. Medarbetaren träffar därefter olika yrkesfunktioner som bistår i utredningen. När bedömningen är klar genomförs en återkoppling, först till medarbetaren och därefter hålls ett uppföljande trepartsmöte där chefen får återkoppling. )

Arbetsträning

Arbetsträning innebär att medarbetaren kommer till en arbetsplats utan krav på att prestera i arbetet. Syftet är att medarbetaren ska träna på vissa arbetsuppgifter för att återfå sin arbetsförmåga. Sådant som medarbetaren inte hinner eller klarar av får någon annan utföra. Arbetsträning kombineras ofta med andra åtgärder så som arbetsanpassning, anpassade arbetstider eller andra hjälpmedel.

Arbetsträning kan ske både på medarbetarens arbetsplats och på andra arbetsplatser.

Under arbetsträningen står försäkringskassan för ersättnig till medarbetaren.

Aktiviteten används bara om Försäkringskassan bedömer att det kan leda till att medarbetaren kan återgå till sitt ordinarie arbete. Då gör försäkringskassan en plan tillsammans med dig som är chef för medarbetaren.  

Tillfälligt arbete

Under tiden som medarbetare har nedsatt arbetsförmåga kan det ibland finnas möjlighet för medarbetaren att utföra annat tillfälligt arbete på arbetsplatsen eller någon annan stans i VGR med eller utan arbetsanpassningar. Det är ock viktigt att vara tydlig med att arbetet är tillfälligt och avsett att utföras under en begränsad period, samt att medarbetaren förvänts återgå till ordinarie arbete. 

Rehabmöten

När man har möten för att planera och samordna rehabiliteringen med medarbetaren, kallar man det ofta för ett rehabmöte. Du som chef är ansvarig ör att kalla till, dokumentera och följa upp det ni kommit överens om vid dessa möten.

Flerpartssamtal

Som chef kan du behöva samarbeta med många olika parter under en rehabiliteringsprocess. När flera parter möts för att samordna och planera rehabiliteringsarbetet tillsammans kallas det för flerpartssamtal. Det kan tillexempel innebära att:

• du, HR, medarbetaren och läkaren träffas för att samtala om medarbetarens arbetsförmåga och lämpliga arbetsanpassningar.
•  du, HR, medarbetaren, försäkringskassan och en läkare träffas för att samtala om och planera arbetsträning. 
• du, HR, medarbetaren och företagshälsovården träffas för att samtal om förstadgsintyg 

Läkarkontakter

Det är inte ovanligt att du behöver ha kontakt med läkare under en rehabiliteringsprocess. Du kan till exempel behöva be om förtydligande av läkarintyg eller möta dem vid olika flerpartsmöten för att planera rehabilitering.

Kontakt med rehabiliteringskoordinator

I vissa svårare rehabiliteringar tilldelas medarbetaren en rehabiliteringskoordinator som hjälper till att koordinera rehabiliteringsarbetet, till exempel den medicinska och den arbetslivsinriktade rehabiliteringen.

Du och medarbetaren ska följa upp rehabiliteringsplanen och aktiviteterna i den tillsammans. Vid behov justeras planen och åtgärderna. Som chef är du ansvarig för uppföljningen. Var noga med att boka in en ny tid för uppföljning eller kontakt med medarbetare i samband med olika möten.

För att hålla rehabiliteringsarbetet levande behöver du arbeta med kontinuerliga uppföljningar och justeringar av rehabiliteringsplanen och de konkreta aktiviteterna. Forskning visar att kontakt mellan arbetsplatsen och medarbetaren är en framgångsfaktor i rehabiliteringsarbetet.

Det är viktigt att arbeta med tydliga mål för medarbetarens rehabilitering och att ha tydliga och välavvägda överenskommelser som är anpassade efter medarbetarens hälsa och arbetsförmåga. Genom att dokumentera vad ni kommit överens om i HälsoSAM underlättas uppföljningen.

Hur ofta uppföljning ska ske bör anpassas efter medarbetarens hälsa och var i processen ni befinner er. Ibland är medarbetaren frånvarande i väntan på eller under medicinsk rehabilitering. Då behövs ofta en mindre tät kontakt och uppföljning som ni anpassar efter medarbetarens behov. I takt med att medarbetaren återfår sin arbetsförmåga och börjar komma tillbaka behövs mer kontinuerlig uppföljning och planering. Då kan både en bra dialog i vardagen behövas liksom mer strukturerade och planerade uppföljningsmöten.

Målet med rehabiliteringsarbetet är att medarbetaren ska kunna återgå till ordinarie arbete.

När medarbetaren återgår till sitt ordinarie arbete fullt ut avslutas rehabiliteringen. Ibland kan vissa arbetsanpassningar behöva fortgå även efter att medarbetaren kommit tillbaka och du kan då behöva fortsätta följa upp hur arbetsanpassningarna fungerar.

Dokumentera att medarbetaren återgått i arbeteoch avsluta rehabiliteringsärendet i HälsoSAM. Välj "avsluta rehabärende".

Om återgång till arbetet inte är möjlig

Tyvärr är det inte alltid möjligt för medarbetaren att återgå till sitt ordinarie arbete. Då kan den arbetslivsinriktade rehabiliteringen avslutas om:

• medarbetarens arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt
• ytterligare rehabiliteringsinsatser för att medarbetaren ska kunna återgå till arbetet inte är möjliga och
• det inte finns möjlighet att tillvarata medarbetarens arbetsförmåga  i det ordinarie arbetet.

Som chef ska du kalla medarbetaren till ett möte. Medarbetaren har möjlighet att ta med sig sin fackliga representant. Vid mötet går ni igenom vilka åtgärder som vidtagits och vad de resulterat i. Om du som chef under samtalet bedömer att rehabiliteringsarbetet ska avbrytas ska du tillkännage det på mötet och redovisa skälen till din bedömning. Därefter avslutar du rehabiliteringsarbetet och dokumenterar avslutet i HälsoSAM: välj "avsluta rehabärende."

Om rehabiliteringsarbetet avslutats och återgång i arbetet inte varit möjlig genomförs en omplaceringsutredning. I första hand undersöks om medarbetaren har tillräckliga kvalifikationer och arbetsförmåga för ett ledigt arbete i den egna verksamheten, i andra hand den egna förvaltningen och slutligen i hela VGR. Även tidsbegränsade anställningar beaktas i utredningen.

Möjligheten till arbetsanpassningar behöver undersökas på den nya arbetsplatsen i samband med omplaceringsutredningen. Finns ett behov av ytterligare arbetslivsinriktad rehabilitering ska den tillhandahållas. Ett bra sampel och dialog mellan avlämnande och överlämnande chef är nödvändig.  

Om omplacering inte är möjlig avslutas anställningen och medarbetaren sägs upp på grund av personliga skäl.

HR stödjer och vägleder dig under både omplacerings- och uppsägningsprocessen. Läs mer om omplacering och uppsägning efter rehabiliteringens avslut under "Fördjupande länkar och dokument" se: "Tidiga insatser, arbetsanpassning och rehabilitering – Förtydligande"

Vilka övriga dokument ska hänvisas till i denna del?

Västra Götalandsregionen

Västra Götalandsregionen

Chefens ansvar är att: 

• Följa VGR's och förvaltningens rutiner för rehabilitering och arbetsanpassning vid återgång i arbete  
• Utreda rehabiliteringsbehov, planera och genomföra arbetslivsinriktad rehabilitering för att möjliggöra återgång i ordinarie arbete så snart som möjligt. 
• Ha kontinuerlig kontakt och uppföljning med medarbetaren  
• Informera medarbetaren om hur rehabiliteringsarbetet går till samt att medarbetaren har rätt till stöd från facklig organisation eller någon annan person som medarbetaren har förtroende för 
• Lämna de uppgifter som Försäkringskassan begär  
• Dokumentera alla kontakter, åtgärder och överenskommelser i hälsoSAM och belägg dem med sekretess  

Medarbetarens roll är att: 

• signalera till sin chef när hälsan kan påverka arbetssituationen eller om arbetssituationen påverkar hälsan.  
• aktivt medverka i sin rehabilitering och arbetsanpassning vid återgång i arbete.  
• delta i möten och lämna de uppgifter som krävs för att chefen ska kunna fullgöra sitt ansvar för rehabilitering och arbetsanpassning vid återgång i arbete. 
• följa överenskommelser. 
• vid behov ha kontakt med facklig organisation/skyddsombud.

Skyddsombudets roll är att:

• vaka över att arbetet med rehabilitering och arbetsanpassning vid återgån till arbete fungerar bra. 
• signalera till chef om det finns övergripande brister i arbetet. 
• vid behov stötta medarbetare som omfattas av arbetslivsinriktad rehablitering. 

??????

HR-funktionen är verksamheternas strategiska partner i hälso-och arbetsmiljöfrågor. Vilka resurser som finns och vilket specifikt stöd verksamheten kan få varierar. Ta reda på vilket stöd du kan få från HR-funktionen i din förvaltning/ditt bolag inom denna specifika guide. 

Företagshälsovården i VGR

Beställning av företagshälsovårdstjänster (Barium)