Guide - Första hjälpen och krisstöd

En kris definieras oftast som en händelse där människans tidigare erfarenheter och inlärda reaktionssätt inte är tillräckliga för att man ska förstå och psykiskt hantera den aktuella situationen. 

Krisreaktioner utlöses av händelser som är så ovanliga och oväntade att de inte kan bemästras med hjälp av de resurser som individen vanligtvis besitter för att klara av svåra situationer. 

Syftet med guiden är att säkra rätt hantering vid olyckor, sjukdom och andra allvarliga händelser, så att medarbetare som drabbas av krisreaktioner får adekvat hjälp och stöd. 

• Arbetsolyckor och allvarliga tillbud.  
• Hot och våld. 
• Arbetskamraters död eller svåra sjukdomar.  
• Olyckor eller katastrofer på och utanför arbetsplatsen.
• Arbetsuppgifter som innebär omhändertagande och vård av svårt sjuka människor och deras anhöriga.  
• Stora förändringar i arbetet, till exempel vid uppsägningar.
• Allvarliga kränkningar och konflikter i arbetet. 

Krisstöd

Med krisstöd avses det psykiska och sociala omhändertagande som behöver vidtas i samband med olyckor, akuta krissituationer och liknande allvarliga händelser och som kan utlösa krisreaktioner. 

Första hjälpen

Med första hjälpen avses de hjälpåtgärder som vid olycksfall och akut sjukdom omedelbart måste vidtas på plats, för att återställa och upprätthålla livsviktiga kroppsfunktioner. Dessutom ska första hjälpen hindra vidare utveckling av skadan samt omfatta de åtgärder som behöver vidtas för att så snabbt som möjligt få den skadade eller sjuke under medicinsk vård. 

Exempel på hjälpåtgärder:

• Hjärt-lungräddning
• Stoppa blödning
• Ögonspolning

All dokumentation kring individ ska göras i HälsoSAM, IT-stöd vid arbetsanpassning och rehabilitering - Insidan (vgregion.se) det vill säga vid:

• tidiga insatser på grund av att medarbetaren mår dåligt på arbetet 
• sjukskrivning 
• arbetsanpassning inför återgång till arbetet efter sjukskrivning

Chefen ska:

• Undersöka de risker för olycksfall och ohälsa som finns och bedöma de behov av första hjälpenåtgärder och krisstöd som kan uppstå.

Underlag vid undersökningen kan vara arbetsskadestatistik och andra uppgifter om olyckor eller incidenter som tidigare har inträffat inom samma eller liknande verksamhet.

Se "Checklistor och mallar" nedan.

• Planera, ordna och följ upp första hjälpen och krisstöd utifrån bedömning av risker för olycksfall och ohälsa i arbetet samt arbetsplatsens typ och storlek/omfattning.      
• Se till att alla medarbetare känner till hur första hjälpen och krisstödet är organiserat på arbetsplatsen via introduktion av nya medarbetare och regelbunden diskussion på arbetsplatsträffar.

Kunskaper i första hjälpen

• Se till att det finns ett tillräckligt antal personer som kan ge första hjälpen.
• Håll kunskaper och färdigheter i första hjälpen aktuella via regelbundna utbildningar.

Kunskaper om krisstöd

• Arbetsgivaren ska se till att chefer har tillräckliga kunskaper om krisstöd för att kunna planera och ordna detta på ett lämpligt sätt. 

Utrustning för första hjälpen

• Se till att det på alla arbetsplatser finns tillräckligt med utrustning för första hjälpen, till exempel förbandsmaterial.
• Anpassa utrustningen efter riskerna på arbetsplatsen.
• Varselmärk utrustningen med skylt och se till att den är lätt att komma åt.
• Se till att det finns anordning för ögonspolning, i nära anslutning till arbetsplatsen om det finns ämnen som kan ge ögonskada vid till exempel stänk och kräver omedelbar ögonspolning.  

Anslå på lämpliga ställen på arbetsplatsen, anslag med uppgifter om: 

• Var finns utrustningar för första hjälpen. 
• Vilka personer kan ge första hjälpen. 
• Telefonnummer till utryckningsfordon och taxi.  
• Adress till arbetsstället om det behövs färdbeskrivning.  

Se "Checklistor och mallar" nedan.

• Var bara närvarande, lyssna och var ett medmänskligt stöd för personer i olika grader av chocktillstånd.
• Utför ingen behandling eller debriefing i detta skede. 

Ett gott omhändertagande i den akuta situationen är av stor betydelse för att mildra stressreaktioner och förebygga framtida sjukdomstillstånd.

En god beredskap skapar även tillit och trygghet för medarbetarna på arbetsplatsen.  

Se "Checklistor och mallar" nedan.

Att ge en tydlig och saklig information vid en allvarlig händelse är mycket viktigt. I stressade situationer ökar risken för spridning av rykten och förvrängning av verkligheten. Människan har en stark tendens att fylla ut det hon inte vet, med hjälp av fantasin.

Exempel på åtgärder:

• Ge löpande, viktig information om en allvarlig händelse, även när informationsvärdet kan tyckas vara lågt.  
• Ge information till samtliga berörda medarbetare. Även de som är frånvarande från arbetet ska ges information om vad som inträffat.  
• Samla medarbetarna i direkt anslutning till en allvarlig händelse och informera om det som hänt. Detta ger:
• Möjlighet för alla att komplettera sin information.  
• Tillfälle att informera om vanliga stressreaktioner vid en allvarlig händelse.
• Tillfälle för medarbetarna att tala om det som hänt och dela sina tankar kring händelsen.
• Förutsättningar för en gemensam uppfattning inom gruppen om det inträffade och bidrar till att stabilisera situationen.

• Avlastande samtal

• Innebär att medarbetare som har varit med om en allvarlig händelse i arbetet får en möjlighet att samtala kring sina upplevelser av händelsen. Detta kan ske enskilt eller i grupp. 

• Debriefing

• Innebär en planerad och detaljerad genomgång för de berörda av intryck och reaktioner på en allvarlig händelse. Debriefing genomförs normalt någon eller några dagar efter händelsen och kan vid behov fortgå vid flera tillfällen.

• Viktiga frågeställningar inför avlastande samtal och debriefing 

• Vad har hänt?  
• Vilka är drabbade?  
• Vilka ska ha avlastande samtal alternativt debriefing?  
• Utse ledare för avlastande samtal alternativt debriefing. Det kan vara en i arbetsgruppen, chefen eller en extern person, till exempel från Hälsan och Arbetslivet  

• För kvarstående krisreaktioner 

• För kvarstående krisreaktioner bör i första hand 
  Hälsan och Arbetslivet kontaktas för stöd. 

Se "Checklistor och mallar" nedan.

När arbetsplatsen har fått distans till en inträffad allvarlig händelse ska en systematisk uppföljning av händelseförloppet ske: 

• Vad fungerade bra?  
• Vad fungerade mindre bra?  

Syftet med uppföljningen är att vid behov genomföra förbättrande åtgärder i arbetsplatsens beredskap och rutiner för första hjälpen och krisstöd. Detta innebär att det fungerar ännu bättre vid en kommande, allvarlig händelse. 

Se "Checklistor och mallar" nedan.

Västra Götalandsregionen

Prevent

Västra Götalandsregionen

Arbetsmiljöverket

Chefens ansvar innebär att:  

• Genomföra en undersökning och bedömning av risker för olycksfall och ohälsa i de olika arbetsuppgifterna.  
• Organisera en beredskap och skapa rutiner för första hjälpen och krisstöd, utifrån genomförd undersökning och riskbedömning. 
• Anskaffa i tillräcklig omfattning, utrustning för första hjälpen.
• Informera medarbetarna om hur första hjälpen och krisstödet är organiserat. 
• Anslå uppgifter på arbetsplatsen om till exempel var utrustning för första hjälpen finns och vilka personer som kan ge första hjälpen. 
• Se till att ett tillräckligt antal medarbetare får regelbunden utbildning i första hjälpen. 
• Genomföra en uppföljning efter en allvarlig händelse.  
• Genomföra åtgärder vid behov i förbättrande syfte av beredskap och rutiner.

Arbetsgivaren ska se till att chefer har tillräckliga kunskaper om krisstöd för att kunna planera och ordna detta på ett lämpligt sätt. 

Medarbetarens roll innebär att:

• Medverka vid undersökning och bedömning av risker för olycksfall och ohälsa i olika arbetsuppgifter. 
• Medverka vid behov i regelbundna utbildningsinsatser i första hjälpen.
• Stötta medarbetare vid inträffad händelse. 
• Medverka vid uppföljning efter inträffad allvarlig händelse.

• Genomföra en undersökning och bedömning av risker för olycksfall och ohälsa i de olika arbetsuppgifterna.  
• Organisera en beredskap och skapa rutiner för första hjälpen och krisstöd, utifrån genomförd undersökning och riskbedömning. 
• Anskaffa i tillräcklig omfattning, utrustning för första hjälpen.
• Informera medarbetarna om hur första hjälpen och krisstödet är organiserat. 
• Anslå uppgifter på arbetsplatsen om till exempel var utrustning för första hjälpen finns och vilka personer som kan ge första hjälpen. 
• Se till att ett tillräckligt antal medarbetare får regelbunden utbildning i första hjälpen. 
• Genomföra en uppföljning efter en allvarlig händelse.  
• Genomföra åtgärder vid behov i förbättrande syfte av beredskap och rutiner.
• Fungera som stöd för medarbetare som drabbats av en allvarlig händelse. 

HR-funktionen är verksamheternas strategiska partner i hälso-och arbetsmiljöfrågor. Vilka resurser som finns och vilket specifikt stöd verksamheten kan få varierar. Ta reda på vilket stöd du kan få från HR-funktionen i din förvaltning/ditt bolag inom denna specifika guide. 

Företagshälsovården i VGR

Beställning av företagshälsovårdstjänster (Barium)