Vill stärka möjligheterna för precisionsmedicin
Idag den 21 november lämnas Utredningen om sekundäranvändning av hälsodata (S 2022:04) in. I utredningen har man tittat på befintliga möjligheter till sekundäranvändning av hälsodata och föreslår utökade möjligheter genom två förslag på lagändringar.
Katarina Nyström är jurist och har varit utlånad från Gothia Forum under en period och då haft uppdraget som särskild utredare hos Regeringskansliet på Socialdepartementet. Hon har utrett frågan Hälsodata som nationell resurs för framtidens hälso- och sjukvård. Vi ställde sex frågor till Katarina för att ta reda på mer.
Vad är hälsodata?
– Hälsodata kan vara nästan vad som helst, det saknas en legal definition av begreppet och för att kunna lämna författningsförslag har vi behövt förhålla oss till hur vårt regelverk ser ut idag. I patientdatalagen framgår det att lagen tillämpas vid vårdgivares behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården och då har vi använt begreppet personuppgifter i våra förslag i patientdatalagen.
Varför behövdes denna utredning?
– Idag finns begränsningar i hur hälsodata kan vidareanvändas. Det finns både juridiska och organisatoriska utmaningar. Utredningen har handlat om att se över möjligheterna som finns idag och även lägga fram författningsförslag där vi funnit det möjligt.
Vad har utredningen kommit fram till?
– Vi har fått till oss att det finns många behov och en hel del begränsningar med dagens lagstiftning för att kunna tillgodose behoven. Vi har konstaterat att direktiven var omfattande vilket har inneburit att vi varit tvungna att göra avgränsningar. Vi lämnar författningsförslag på två av ändamålen som listas i direktiven.
Vad hoppas du att utredningen ska leda till?
– Jag hoppas att förslagen tas vidare så patienterna och vården som väntat länge på dessa möjligheter ska känna sig trygga med att den kompetens som finns ska kunna tas tillvara på ett bättre sätt genom att samarbete över regiongränser ska tillåtas och underlättas för just vård. Jag hoppas inte man tänker vänta in EHDS och se vad det regelverket kan lösa, för det här löser något annat än förslaget till EHDS gör och vi behöver ett nationellt regelverk för det här. Jag hoppas även att det den administrativa bördan kan minska vid viss klinisk forskning.
Vad innebär förslaget för implementeringen av precisionsmedicin i vården?
– Förenklat kan man säga att de nya möjligheterna innebär att personuppgifter från patient A, B eller C ska kunna användas för att vårda och behandla patient D. En sådan precisionsmedicinsk arbetsmetod saknar rättsligt stöd idag.
Hur underlättar det här för forskare?
– Forskare ska kunna slippa menprövningar i vissa situationer. Vi har lämnat förslag på en ny lag och om villkoren i lagen är uppfyllda kan forskare ges begränsad direktåtkomst till uppgifterna som behövs för forskningen.
Seminarium om hälsodata som resurs för framtidens hälso- och sjukvård
Katarina kommer att presentera utredningen på seminariet Hälsodata och precisionsmedicin – så bygger vi framtidens hälso- och sjukvård i Västra Götaland den 27 november.
Presentationen följs av ett panelsamtal som diskuterar hur resultaten från utredningen bäst tas vidare. I panelen deltar representanter från VGR, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, GMS, E-hälsomyndigheten och näringslivet.
Relaterat innehåll:
"En patients dna bör kunna användas för att rädda andra” - DN.se