eSam

Syftet med samarbetet är att identifiera befintliga dataflöden mellan regioner och kommuner samt statliga myndigheter, som kan vidareutvecklas till att bli mer effektiva och leverera ett större värde till alla inblandade aktörer.

Idag samlar statliga myndigheter in en stor mängd data från regioner och kommuner, inom ramen för sina uppdrag. Denna data kvalitetssäkras, sammanställs och bildar i många fall nationella register och datamängder som används för olika ändamål. Vissa är avgiftsbelagda medan andra finns tillgängliga avgiftsfritt som öppna data.

Insamling av data sker ofta med hjälp av enkäter och liknande verktyg, vilket resulterar i att de berörda regionerna och kommunerna behöver göra en administrativ insats för att besvara dessa. Omfattningen av den administrativa insatsen varierar såklart beroende på vilken data som ska samlas in och hur ofta detta sker, men gemensamt för dem är att de driver kostnader hos regioner och kommuner. Det är en så kallad uppgiftslämnarbörda.

Ett annat problem är att den data som samlas in ofta kräver en relativt omfattande kvalitetssäkring, bland annat på grund av att enkäterna besvaras manuellt, vilket i sin tur driver kostnader hos den insamlande myndigheten.

Det förekommer även att en nationell datamängd (läs register) består av data från flera olika statliga myndigheter, det vill säga resultatet från ett flertal olika datainsamlingar, vilket leder till ökad komplexitet och att det krävs mer tid och resurser för insamling, kvalitetssäkring, sammanställning och publicering av datamängden.

Sammantaget leder alla de utmaningar som vi beskrivit ovan, i flera fall till att den data som samlats in och publiceras från nationella register, inte anses vara tillräckligt aktuell för att ge ett tillräckligt stort värde för de datakonsumenter som vill använda denna data för olika ändamål. I många fall är det regionerna och kommunerna själva vilket belyses i denna debattartikel;

”Med bättre klimatdata kan vi accelerera klimatomställningen” - Aktuell Hållbarhet

Vår plan är att under andra halvåret 2023 identifiera ett antal dataflöden (3-5st) som har stor potential att kunna effektiviseras och automatiseras för att råda bot på den problembild som vi idag upplever – och innebära minskade kostnader i den offentliga sektorn, samt ett högre värde för de olika datakonsumenterna. Detta underlag kan därefter ligga till grund för ett antal projekt för att realisera denna målbild.