Lägesrapport för den nationella dataverkstaden november 2023

Dataverkstadens framtid

Såklart måste vi börja denna rapport med att förmedla den glädjande nyheten att Vinnova förlängt vårt projekt med ytterligare ett år till och med den 31 december 2024. Dessutom har vi tilldelats ytterligare en miljon kronor i projektstöd. Eftersom vi varit ganska duktiga på att hushålla med de projektmedel som vi redan tilldelats gör vi bedömningen att verksamheten kommer att kunna bedrivas med samma kraft och beslutsamhet som tidigare – full fart framåt med andra ord!

Planen är att vi ska fortsätta ta fram nya datamodeller och specifikationer för de datamängder som ingår i topp-100-listan (särskilt viktiga datamängder från regioner och kommuner). En arbetshypotes är att vi ger oss på 15 nya datamängder under 2024 (33-47), dvs. något färre än 2023.

Det beror bland annat på att vi tänkt lägga mer tid och kraft på att effektivisera och automatisera nationella dataflöden som ska minska den så kallade uppgiftslämnarbördan för Sveriges regioner och kommuner. Det förväntas leda till minskade administrativa kostnader för samtliga parter (regioner, kommuner och statliga myndigheter) och till mer aktuella och värdefulla datamängder från den offentliga sektorn i Sverige genom att data kan samlas in oftare och valideras enklare med hjälp av modern teknik.

Särskilt viktiga datamängder och nationella projekt

Sedan senaste rapporten i oktober har vi såklart arbetat vidare med de 32 första datamängderna på topp-100-listan. Ni kan ladda ner den på Sveriges dataportal;

Särskilt viktiga datamängder inom region och kommun (Topp-100-listan) - Sveriges dataportal

Målet är att hinna igenom de 32 första datamängderna på listan innan årsskiftet 2023/2024. Den senaste tiden har vi haft fokus på att ta fram datamodeller, specifikationer och vägledningar för nedanstående datamängder;

• Energiförbrukning i fastigheter. I ett pilotprojekt i Linköping har vi tagit fram en specifikation som beskriver vilka data som ska samlas in för att samla in och analysera energiförbrukning i fastigheter i form av flerfamiljshus och verksamhetslokaler. Specifikationen baseras på den internationella BRICK-standarden och bland annat använder vi data från Lantmäteriets och Boverkets nationella register samt energiförbrukningsdata från Tekniska Verken. El, varm- och kallvatten, fjärrvärme/-kyla och solelsproduktion omfattas. Just nu testar vi konceptet i Power BI. Planen är att dokumentera konceptet, specifikationen och en vägledning som ett resultat av pilotverksamheten, innan årsskiftet 2023/2024. Ni hittar specifikationen på Sveriges dataportal;
  Energiförbrukning i byggnader - Sveriges dataportal
  
  
• Kommunal budget. Det här är en datamängd som vi arbetat med under en längre tid, men inte kommit ända in i mål. Vi har tagit fram ett utkast på datamodell och specifikation som men inte kommit så mycket längre. Just nu har vi engagerat oss i SCB:s projekt med att utveckla en ny lösning för att samla in data för det så kallade räkenskapssammandraget på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. En insamling som sker varje år från Sveriges regioner och kommuner. Vi får återkomma med mer information om detta i kommande lägesrapporter.
  
  
• Leder. Vi håller på och tar fram en generell datamodell och specifikation för olika former av leder som exempelvis vandringsleder, skoterleder och så vidare. Arbetet bedrivs i nära samarbete med Visit Sweden samt regionala, kommunala och privata besöksnäringsbolag. Även systemleverantörer är involverade i viss omfattning. Syftet med detta är att skapa en enkel modell som kan användas av regioner och kommuner för att publicera grundläggande information om olika typer av leder som öppna data. Data som kan vara källa till digitala tjänster som används av allmänheten för motion och friluftsliv. Vår plan är att ha en datamodell och specifikation klar innan årsskiftet 2023/2024.
  
  
• Lediga tomter. Som bekant har vi startat ett nationellt projekt där vi testar att, tillsammans med ett 30-tal kommuner, publicera öppna data om ledig tomtmark. Vi har framför allt fokus på tomtmark för företagsetableringar. Vi kan konstatera att det finns olika syn på om denna data ska publiceras öppet eller inte. Det vi kan konstatera är att de kommuner som arbetar aktivt med att digitalisera sina verksamhetsprocesser ser det som en självklarhet. Det är en integrerad del av själva digitaliseringsprocessen. Vi kan också konstatera att GIS-plattformarna har en central roll i detta sammanhang. Det ska bli spännande att följa denna utveckling. Ni hittar specifikationen på Sveriges dataportal;
  Lediga tomter - Sveriges dataportal
  
  
• Matsvinn.Tillsammans med Livsmedelsverket och systemleverantörerna Aromi, IST och Matilda har vi tagit fram en datamodell och specifikation för matsvinn. Planen är att systemleverantörerna ska utveckla funktionalitet i sina system för att deras kunder, dvs. regioner och kommuner, ska kunna rapportera in denna data till Livsmedelverket digitalt, maskinläsbart och automatiskt. Ett modernt dataflöde helt enkelt. Vi har ett flertal kommuner med i projektet som vill testa dessa lösningar. I januari är planen att Livsmedelsverket och dataverkstaden ska arrangera ett webbinar där vi kommer att berätta mer om detta. Ni hittar specifikationen på Sveriges dataportal;
  Matsvinn - Sveriges dataportal
  
  
• Nämndsärenden. Tillsammans med systemleverantören Formpipe har dataverkstaden utvecklat en lösning för att publicera den lagstadgade digitala anslagstavlan som öppna data från dokument och ärendehanteringssystemen Platina och W3D3. Nu tar vi nästa steg i denna utveckling och tittar närmare på förutsättningarna för att publicera grundläggande information om nämndsärenden som öppna data. Vi försöker även få med systemleverantörerna Sokigo (Evolution), TietoEvry (Public360) och Twoday/Visma (Ciceron) i samarbetet. Planen är att kunna presentera en specifikation och teknisk lösning för ändamålet under första kvartalet 2024. Ni hittar specifikationen för offentliga anslag på Sveriges dataportal för kännedom;
  Specifikation för offentliga anslag - Sveriges dataportal
  
  
• Offentlig konst. Det här är vårt andra nationella projekt som vi genomför tillsammans med 11 regioner och ett 20-tal kommuner. Statens konstråd och Riksantikvarieämbetet medverkar som sakkunnigt stöd. Just nu för vi en dialog med systemleverantörerna Carlotta, Faciliate och Riw Software om att utveckla funktionalitet för att dela offentlig konst som öppna data antingen via API eller en exportfunktion. Ni hittar specifikationen på Sveriges dataportal;
  Offentlig konst - Sveriges dataportal
  
  
• Parkeringsplats. Sedan en tid tillbaka har vi arbetat med att ta fram en datamodell och specifikation för parkeringsplatser för fordon. Arbetet har bedrivits i samverkan med Transportstyrelsen, Trafikverket och Sjöfartsverket samt ett antal parkeringsbolag. Det finns ett utkast på specifikation framtagen, som vi även publicerat på Sveriges dataportal, men på grund av att vi prioriterat andra datamängder har arbetet med denna stått lite still. Ambitionen är dock att vi ska kunna slutföra arbetet innan årsskiftet 2023/2024. Ni hittar specifikationen på Sveriges dataportal;
  Parkering (utkast) - Sveriges dataportal
  
  
• Skolinformation. En klassiker som kommer tillbaka. Vi har precis startat upp ett pilotprojekt tillsammans med Skolverket som syftar till att undersöka förutsättningarna för att samla in grundläggande information om skolor på ett digitalt, maskinläsbart och automatiskt sätt. Den data som vi syftar på är en delmängd av den data som redan idag finns publicerad i det nationella skolenhetsregistret som uppdateras en gång per. Vissa data skulle behöva samlas in oftare vilket pilotprojektet syftar till – att utveckla en effektiv och ändamålsenlig lösning. Såklart har vi bjudit in systemleverantörerna att medverka i projektet. Det är för tidigt att säga när vi kan se ett färdigt resultat, men någon gång under första halvåret 2024 kan vara en rimlig gissning.
  
  
• Snöröjning. Det här är ytterligare ett exempel på samarbeten som vi har med en statlig myndighet, i detta fall Trafikverket, och ett antal systemleverantörer. Tillsammans har vi tagit fram en vägledning och specifikation för att dela data från snöröjningsfordon enligt den internationella MIP-standarden. Även i detta fall har vi ett antal kommuner som vill testa att publicera snöröjningsdata som öppna data. Den 27 november kl. 10.00-11.00 kommer vi att berätta mer om detta. Läs mer i avsnittet Webbinar längre ner i denna rapport. Ni hittar specifikationen på Sveriges dataportal;
  Snöröjning - Sveriges dataportal
  
  
• Trafikflöden. Det här ytterligare ett pilotprojekt som vi bedrivit i Linköpings kommun. Tyvärr har vi inte haft progress i projektet i den takt som vi önskat, så vi har inte kommit vidare med faktiska tester. Men vi har tagit fram ett utkast på specifikation som baseras på standarden Smart Data Models – TrafficFlowObserved. Denna kommer att testas praktiskt i det pilotprojekt som projektet Smart City Lab bedriver tillsammans med Stockholms stad avseende insamling av trafikflödesdata. Vi räknar med att publicera specifikationen på Sveriges dataportal under november månad. Håll koll på vårt nyhetsflöde!
  
  
• Upphandling. Dataverkstaden utreder just nu förutsättningarna för att publicera data om offentliga upphandlingar som öppna data. Det finns bland annat en EU-standard/ramverk som kan användas för detta ändamål, FORMS. Utredningen genomförs i nära samverkan med Upphandlingsmyndigheten och de systemleverantörer som idag tillhandahåller nationella lösningar för att annonsera och hantera upphandlingar från statliga, regionala och kommunala myndigheter. Vår ambition är att ha genomfört utredningen med förslag på fortsatt hantering innan årsskiftet 2023/2024.
  
  
• Vård och omsorgsverksamheter. En datamängd som beskriver grundläggande information om vård- och omsorgsverksamheter. Västra Götalandsregionen publicerar redan denna data öppet och vi har för avsikt att ta fram en specifikation och vägledning för hur regioner och kommuner gör detta på bästa sätt, innan årsskiftet 2023/2024. Bland annat har vi för avsikt att tillämpa delar av den datamodell som används i den så kallade HSA-katalogen. Ett utkast på datamodell finns på Sveriges dataportal;
  ­­Vård- och omsorgsverksamheter - Sveriges dataportal ­

Gå gärna in och titta på våra specifikationer och bidra med din sakkunskap – om något saknas eller behöver justeras/kompletteras. Vi tar helst emot dina kommentarer direkt i GITLAB. Ifall du saknar ett konto på GITLAB kan du skapa ett sånt utan kostnad. Hör dig om du behöver hjälp.

https://gitlab.com/sarskilt-viktiga-datamangder

Såklart ser vi gärna att du tar del av det resultat som vi skapat sedan tidigare i form av specifikationer och vägledningar. Det är ju själva idén med att dataverkstaden finns – att du ska använda resultatet i ditt dagliga arbete med att tillgängliggöra och publicera öppna data;

Datamängder – Topp-100-listan - Dataverkstad

Vi tar gärna emot fler förslag på datamängder som ni vill att vi ska titta närmare på. Skicka in era förslag via vårt formulär;

Föreslå datamängd - Dataverkstad  

Övriga samarbeten

Utöver de samarbeten som beskrivits tidigare har dataverkstaden en ständigt pågående dialog med olika behovsägare för att se om vi kan arbeta tillsammans med att standardisera och dela data på ett effektivt och kvalitativt sätt från regional och kommunal sektor. Nedan redovisas de samarbeten som pågår just nu.

Besöksnäringen

Visit Sweden har tagit på sig ledartröjan och har för avsikt att vara datanav samt samordna arbetet med datamängder som är relevanta att dela och använda inom besöksnäringen i Sverige. En hel del arbete har bedrivits med att ta fram specifikationer, etablera den tekniska plattformen samt att etablera en samverkan med alla relevanta branschaktörer. Lösningen presenterades officiellt på ett webbinarium den 21 juni 2023. Visit Sweden har för avsikt att fortsätta utveckla plattformen och som ett led i detta skapa förutsättningar för en långsiktig och robust förvaltning och utveckling.

Dataverkstaden kommer fortsätta stödja Visit Sweden med expertis i deras kommande arbete.

Samverkan med eSam och SKR om uppgiftslämnarbördan

Tillsammans med eSam och SKR bedriver dataverkstaden en utredning för att kartlägga dataflöden mellan regioner och kommuner och statliga myndigheter, som kan effektiviseras och leda till ökad datakvalitet. Den så kallade uppgiftslämnaransvaret (även kallad uppgiftslämnarbördan) som regioner och kommuner har gentemot statliga myndigheter och SKR. Målet är dels att minska administrationen kring dessa dataflöden, dels att skapa nya förutsättningar för att öka värdet på denna data, genom att den kan uppdateras oftare och återanvändas mycket enklare jämfört med idag. Tre dataflöden har identifierats:

• Grundläggande skolinformation (Skolverket)
• Räkenskapssammandraget (SCB
• Ekonomirapporten (SKR)

Vi kommer återkomma med mer information om detta arbete i kommande lägesrapporter.

Idrotts- och fritidsanläggningar

Dataverkstaden har även inlett ett samarbete med Centrum för idrottsforskning, Riksidrottsförbundet och Umeå kommun, med syftet att diskutera förutsättningarna för att utveckla en nationell lösning för att samla och publicera grundläggande information om idrotts- och fritidsanläggningar samt statistik om dessa anläggningar. Under vintern kommer ett projekt etableras för att utveckla denna lösning. Första steget är att ta fram en datamodell för detta ändamål. Just nu pågår arbete med att avropa nödvändiga produkter och tjänster för detta arbete.

Webbinarium

Just nu har vi tre webbinarier på gång:

Insamling och användning av data från snöröjningsfordon 

Den 27 november kl. 10-11 kommer vi att berätta om det arbete som vi genomfört tillsammans med Trafikverket och berörda it-systemleverantörer för att samla in och dela data från snöröjningsfordon. På webbinariet kommer ni få ta del av det innovativa projekt som genomförts i Västernorrland av Bron Innovation, Mittuniversitetet samt Ånge och Örnsköldsviks kommuner, om att effektivisera snöröjningsinsatser och halkbekämpning med hjälp av sensorbaserade data (IoT).

Som om det inte vore nog, har vi även bjudit in tjänstepersoner från Södertälje kommun som kommer berätta hur de tänkt att samla in och använda data om snöröjningsinsatser framigenom.

Den primära målgruppen för detta webbinarium är tjänstepersoner inom kommuner som arbetar med snöröjning och att upphandla snöröjningstjänster, samt tjänstepersoner som arbetar med digital verksamhetsutveckling eller är allmänt intresserade av ämnet.

Länk till anmälan: Insamling och användning av data från snöröjningsfordon - Regionkalendern

Matsvinn som öppna data

Tillsammans med Livsmedelsverket har vi för avsikt att arrangera ett webbinarium om att publicera matsvinn som öppna data. Tidigare i denna lägesrapport har vi berättat om samarbetet med Livsmedelsverket och systemleverantörerna Aromi, IST och Matilda där vi tagit fram en datamodell och specifikation för matsvinn och planen om att systemleverantörerna ska utveckla funktionalitet i sina system för att regioner och kommuner ska kunna rapportera in denna data till Livsmedelverket digitalt, maskinläsbart och automatiskt.

Den primära målgruppen för detta webbinarium är tjänstepersoner inom regioner och kommuner som arbetar med att mäta och rapportera in denna data till Livsmedelsverket, samt tjänstepersoner som arbetar med digital verksamhetsutveckling eller är allmänt intresserade av ämnet.

Planen är att bjuda in till ett sådant webbinarium i januari 2024. Vi återkommer med en nyhet när ett datum och en tid är bestämd.

Informationsklassning och riskanalys

Den 24 januari kl. 10.00-11.00 kommer vi att anordna ett webbinarium där vi kommer gå igenom varför man ska genomföra en informationsklassning och riskanalys innan man publicerar en öppen datamängd. Vi kommer även att gå igenom metoder och modeller för detta ändamål på en övergripande nivå.

Den primära målgruppen för detta webbinarium är tjänstepersoner inom regioner och kommuner som arbetar med att tillgängliggöra öppna och delade data, informationssäkerhetssamordnare och dataskyddsombud, samt tjänstepersoner som arbetar med digital verksamhetsutveckling eller är allmänt intresserade av ämnet.

Till anmälan för detta webbinarium.

Upphandlingskrav för inbyggd öppenhet

Vi påminner också om att använda de kravtexterna som dataverkstaden tagit fram tillsammans med DIGG, för att i största möjliga mån säkerställa så kallad inbyggd öppenhet vid anskaffning och införande av nya it-system och digitala tjänster. Med inbyggd öppenhet syftar vi på att i säkerställa ägandeskap, möjlighet till att dela och använda delade data, samt att ha tillgång till verksamhetens data över tid. Det är inte en självklarhet idag.

Givetvis kan kraxtexterna användas av både offentliga och privata organisationer för samma syfte. Ni hittar dem på DIGG:s hemsida;

Rekommendationer för upphandling av data | Digg

Vi har även spelat in en film (från DIGG forum den 24 oktober 2023) där vi går igenom kravtexterna och hur de är tänkt att tillämpas. Se filmen – det är väl investerade 25 minuter och sprid dem till berörda kollegor på it-, juridik-, inköps- och upphandlingsavdelningarna.

Upphandla data? Kravtexter som effektivt stöd | Digg

Regional samverkan

Vi arbetar vidare med att stödja de regioner som är formella projektpartners i dataverkstaden med att komma igång med det interna datadelningsarbetet samt att etablera och bedriva regional samverkan inom öppna och delade data. Formella projektpartners är Stockholm, Skåne, Sörmland, Uppsala, Värmland, Västernorrland, Västmanland, Västra Götalandsregionen, Örebro och Östergötland.

Just nu pågår det mest aktivitet i Västernorrland, Värmland och i den så kallade ÖMS-regionen vilket omfattar Sörmland, Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergötland.

I Västernorrland och Värmland är det regionala samverkansforumet etablerat och har börjat arbeta tillsammans inom öppna dataområdet med intresserade kommuner i länet. Arbete pågår med att beskriva uppdraget, etablera organisatoriska och tekniska förutsättningar, samt att börja kartlägga lämpliga datamängder att publicera som öppna data. En så kallad onboarding. Utgångpunkten för detta arbete är DIGG:s vägledning för att tillgängliggöra information;

Vägledning för att tillgängliggöra information | Digg

Inom ÖMS-samarbetet befinner man sig i ungefär samma läge som i Värmland och Västernorrland, med att etablera ett storregionalt samarbete. Organiseringen och arbetsformerna för samarbetet får växa fram över tid, beroende på hur många kommuner som inledningsvis går med i denna samverkan. Ni kan följa arbetet på deras hemsida;

Öppna data för Östra Mellansverige

För övrigt bedrivs en regional samverkan inom öppna och delade data i Blekinge, Västra Götaland och Skåne. Ni kan läsa mer om dem på deras respektive hemsidor;

Dataportal Väst – Västra Götaland

Skånsk Samverkan för Innovativ Informationshantering

Öppna data i Region Blekinge

Statistik

Dataverkstaden sammanställer och publicerar två olika statistiska underlag. Båda dessa är knutna till dataverkstadens syfte och mål om att hjälpa regioner och kommuner att bygga upp en förmåga för att arbeta aktivt och effektivt med öppna och delade data.

Sverigekartan är en visualisering som beskriver hur långt regionerna och kommunerna kommit i deras arbete med att etablera och bedriva en regional samverkan inom öppna och delade data;

Sverigekartan

Utöver Sverigekartan har vi kartlagt vilka regioner och kommuner i Sverige som publicerar öppna data. Just nu publicerar endast 56 regioner och kommuner (av 311) öppna data – men vi är övertygade om att den siffran successivt kommer att stiga. Vår ambition är att uppdatera denna statistik fyra gånger per år. Såklart finns denna data publicerad på Sveriges dataportal;

Regioner och kommuner som publicerar öppna data - Sveriges dataportal