Vilka ord och bilder behövs?

Vi kommunicerar för att vi är sociala varelser. Vi har behov av att få och ge information och för att känna gemenskap och delaktighet.

För att kommunicera med andra människor behöver vi både basord och specifika ord. Basord är ord som vi använder ofta och i många olika situationer. Specifika ord är ord som är användbara främst i vissa aktiviteter, och som är anpassade efter personens intressen och personlighet. En persons kommunikationsstöd behöver vara en blandning av basord och specifika ord.

Ordförrådet behöver vara utformat så att det finns tillräckligt många bilder för att kunna stödja talet – det ska helt enkelt finnas något att peka på. De valda orden måste vara motiverande för alla som deltar i samtalet, och gärna stimulera till socialt samspel, samt tydliggöra olika aktiviteter. Det ska också ge möjlighet till språkutveckling och att lära sig nya ord.

För att utforma kommunikationsstödet: utgå från de aktiviteter där det behövs kommunikationsstöd. Tänk på vad ni brukar prata om, vad ni behöver kunna säga, vad personen själv behöver kunna uttrycka. Vilka är huvudorden som inte går att kommunicera på andra sätt, t.ex. genom att peka på eller gestikulera?

Mycket av det vi säger på en dag är automatiskt fraser som vi inte behöver tänka ut. Det är viktigt att detta finns med i ordförrådet. Det bästa är att kommunikationsupplägget innehåller både ord, meningar och bokstäver.

 För den som är i behov av kommunikationsstöd är det vanligt att kommunikationen begränsas till dessa kommunikativa funktioner.

Tänk på att ge möjlighet att kommunicera på alla sätt du ser på bilden!

Det finns flera olika sätt att utforma innehållet i ett kommunikationsupplägg med text och bilder. Vilket som passar bäst beror på användarens förutsättningar.

Sorterat utifrån aktiviteter

Ett aktivitetsspecifikt upplägg innehåller ord som är framtagna för en specifik aktivitet. Det kan renodla en uppgift och ge tillgång till ord som är viktiga just i den situationen. Det är viktigt att tänka på att även ta med verb och adjektiv och inte bara föremål som förekommer i situationen. Ett specifikt upplägg förutsätter att det också finns basord tillgängliga så att det går att säga andra saker.

Utgår från pragmatiska ingångar

Ett pragmatiskt upplägg innebär att orden är indelade i kategorier utifrån kommunikativa funktioner, det vill säga utifrån hur språk används. Ett pragmatiskt upplägg kan vara bra för att komma igång och komma vidare med kommunikation. Det är viktigt att det finns mycket material inlagt så att det finns någonting att samtala om.

Sorterat utifrån språkliga kategorier

Ett kommunikationsupplägg kan bestå av ord som ligger samlade i olika språkliga kategorier, till exempel personliga pronomen (jag, du, vi, de), verb (vill, titta, åka, sluta), adjektiv (bra, dålig, rolig, tråkig) och substantiv (film, hund, dator, glass). Du hämtar ord från de olika kategorierna för att bygga meningarna du vill säga.

Många gånger organiseras innehållet i ett kommunikationsupplägg genom att kombinera de olika sätten. 

En del bildstöd är färgkodade. I Sverige är det vanligast att använda den typen av färgkodning som används för symbolspråket bliss och utgår från språkliga kategorier. Det kan vara ett sätt att enklare hitta de bilder man vill peka på, oberoende av om den som pekar förstår varför bilden har den färg den har.

• Grå: Fraser, uttryck och funktionsord (tack, ursäkta)
• Vit: Prepositioner och diverse småord (i, på, om, nu)
• Blå: Personer och pronomen (mamma, jag, han)
• Röd: Verb (äta, springa)
• Grön: Adjektiv och adverb (snäll, arg, bråttom)
• Gul: Substantiv (sak, bil, dag)

En artikel från forskarna Thistle och Wilkinsson vid Penn State University har provat betydelsen av bakgrundsfärg i en studie med 67 typiskt utvecklade barn i åldrarna 3-8 år. Slutsatsen är att undvika bakgrundsfärg eftersom detta inte hjälper utan distraherar. Kunskapen gäller dock för barn på förskolenivå och för mindre applikationer (12 rutor i studien). Att hitta någon slags princip för gruppering av symboler, förutom färg, är däremot bra.

När det gäller större applikationer däremot vet vi inte, och forskning efterlyses. Många aspekter diskuteras i artikeln, till exempel att kommunikationspartners tycks ha nytta av bakgrundsfärg, vilket ju är viktigt.

• Här kan du läsa artikeln av Thistle & Wilkinson
• Här kan du läsa en sammanfattning på svenska som Gunilla Thunberg, logoped och docent vid Dart har gjort

Det finns olika slags bilder och symboler att använda i kommunikationsstöd. Det går att använda fotografier, tecknade bilder, ritade tecken, pictogram, blissymboler och skrivna ord. Bilderna är abstrakta i olika hög grad. Det bästa är att utgå från det som är lätt att uppfatta och som passar den person som ska använda kommunikationsstödet.

Det kan ligga nära till hands att tro att enklare, mer avskalade bilder, är enklare att tolka, men så behöver det inte alls vara. För de flesta är en bild lättare att tolka med hjälp av ett sammanhang. Är bilden för detaljerad kan det dock bli svårt om bilderna är väldigt små. Vi människor har lättare att tolka färgbilder och dras ofta till bilder på ansikten – särskilt om det är ansikten vi känner!

Oavsett vilka bilder eller symboler vi väljer, måste betydelsen av symbolen läras in. Det går ofta snabbare att lära sig konkreta symboler än abstrakta. Men inlärningen sker alltid med hjälp av att andra runtomkring pekpratar och tillskriver bilden en betydelse, eller av att syntetiskt tal läser upp ordet som hör till bilden. Därför går det också bra att blanda olika bilder och symboler i ett kommunikationsstöd, eller mellan olika miljöer. Det går att tänka på de olika bilderna som dialekter eller synonymer – och vi lär oss utifrån sammanhang! Det viktigaste för att lära sig bildernas betydelse är motivation. Därför är det allra viktigaste att andra runtomkring använder bilderna och får kommunikationen att vara lustfylld.

"Men han är inte redo för symboler", hör vi ibland. Men vi använder symboler hela tiden!