Olika sätt att styra

Det går att göra inställningar och anpassningar för datorer och surfplattor så att innehållet blir lättare att komma åt. Det går till exempel att förstora objekten på skärmen, styra hur känslig pekskärmen ska vara och att ställa in hur knappar på tangentbordet ska fungera eller hur snabb mushastigheten ska vara.

För de som behöver mer anpassning än så finns det speciella tangentbord och musstyrningar som går att koppla till datorn. Det finns också program för att göra det lättare att komma åt att styra eller komma åt innehållet i datorn. Sådana program kan till exempel vara skärmtangentbord, ordprediktion, taligenkänning och talsyntes.

Ögonstyrning passar bra för den som inte kan styra datorn på något annat sätt eller för den som inte orkar jobba längre stunder eller får ont när de använder andra styrsätt. Det är ofta för personer med stora rörelsehinder där detta är det enda möjliga sättet att styra en dator. Att styra datorn med ögonen kan också vara enklare kognitivt än att förstå hur en mus eller joystick fungerar. Ögonstyrning fungerar genom att en kamera i datorn registrerar ögonrörelserna och styr pekaren efter var ögonen tittar. Det går att ställa in så att datorn automatiskt gör ett musklick efter att användaren har fokuserat på samma ställe en viss tid. Det går också att kombinera ögonstyrning med att utföra klicket med hjälp av en manöverkontakt. 

Under Färdigt material - För ögonstyrd dator finns mycket mer att läsa om hur ögonstyrning fungerar, hur en utprovning går till och massor av tips för att få till en bra och funktionell användning. Här finns också en mängd färdigt material. 

Om en person tillfälligt eller långvarigt inte kan uttrycka sig med tal, och inte heller kan använda händerna eller andra redskap för att peka, kan ögonpekningsram vara ett alternativ för att kunna kommunicera.

För personer som har nedsatt rörelseomfång i handen finns det flera olika alternativa musstyrningar. Ett sätt är att använda en inbyggd mus eller pekplatta i datorn eller tangentbordet istället för en extern mus. Ett annat alternativ är rullboll eller joystickmus. En rullboll fungerar på samma sätt som en mus men är lättare att styra. En joystickmus styrs med en spak och det går att justera hastighet och tröghet. Båda två har egna knappar för dubbelklick och drag.

Om det är svårt att alls använda händerna går det att använda en huvudmus. Då styrs musens rörelser på skärmen med huvudrörelser istället. En huvudmus består av en reflexprick som fästs på användaren och en mottagare som kopplas in i datorn och som läser av reflexen. För att klicka går det att använda en manöverkontakt eller ställa in ett automatiskt klick i en programvara på datorn.

För den som har svårt att kontrollera någon typ av mus eller direktpekning kan skanning vara ett alternativ. Skanning innebär att en markör rör sig mellan objekt på skärmen i en viss ordning. För att välja ett objekt trycker användaren på en manöverkontakt. Skanning kan också användas för kommunikationsstöd i pappersform, men då behöver någon finnas med och assistera.

Det finns olika typer av skanning. Vid skanning i en dator kan markören stega fram automatiskt på skärmen. Detta kallas automatisk skanning. Användaren behöver då kunna pricka in klicket precis när markören är på objektet. En annan typ av skanning är där användaren istället använder två manöverkontakter. Detta kallas för stegning. Den ena används för att förflytta markören och den andra för att klicka. Vid stegning kan det också vara en annan person som assisterar med att styra förflyttningsmarkören.

När skanning används för lågteknologiska kommunikationsstöd är den alltid partnerassisterad. En annan person pekar eller läser upp valen på en kommunikationskarta i en given ordning och användaren väljer genom att bekräfta.

Skanningen kan utföras både visuellt – genom att användaren utför val genom att titta på objekten – eller auditivt – genom att höra valen upplästa. Detta gäller oavsett om skanningen används på en dator eller på papper. Visuell och auditiv skanning kan också kombineras.

För den som har den motoriska förmågan att själv peka med handen på sin kommunikationskarta är det ett enkelt och naturligt sätt. Om det är svårt att använda någon typ av mus – antingen motoriskt eller kognitivt – så går det att använda pekning även på surfplatta eller dator. En surfplatta eller en smartphone har skärmar som går att peka på. Det går också att få pekskärmar till dator som kan fungera bra för vissa typer av aktiviteter där ytorna är stora nog att peka på. Det finns också pennor med olika grepp där spetsen fungerar att peka på skärmarna med. 

"När jag var osynlig", bok av Martin Pistorius

"Fjärilen i glaskupan", bok av Jean-Dominique Bauby

Aktiv med dator - möjligheter för personer med rörelsehinder, bok utgiven av Hjälpmedelsinstitutet 2005

"Edvin pratar med ögonen", ett radioprogram från Sveriges Radio.