Hur fungerar tekniken?
Ett kamera-baserat ögonstyrningssystem består av en kamera som läser av ögonrörelser, infraröda ljuskällor och ett dataprogram som analyserar blickriktning och kan räkna ut var på skärmen personen tittar. Personen sitter framför datorskärmen och systemet kartlägger användarens blick som skärmkoordinater. Eftersom systemet bygger på ögonrörelser, måste det ha ”fri sikt” av ögon och framförallt pupillen. Systemen har ofta en begränsning i avstånd och vinkel i vilket ögonrörelserna fritt kan avläsas. Det kan skilja sig mellan olika ögonstyrningssystem hur mycket huvudrörelse de kan tolerera. Enkelt kan man förklara det med att systemet skickar ut nästan infrarött ljus, ljuset reflekteras i användarens ögon och dessa reflektioner filmas av en kamera. Via en hel del filtrering och avancerade uträkningar vet systemet var på bildskärmen användaren tittar.
För att ett ögonstyrningssystem ska ”lära sig” hur personens ögon och blick fungerar, behöver det ha information om just den här personens ögon. Denna information samlas in under en kalibrering. Vid en kalibrering mäter systemet hur ljuset reflekteras när ögonen följer en punkt, en videofilm eller bild som rör sig över bildskärmen. En kalibrering genomförs genom att personen som ska använda det ögonstyrda systemet tittar på ett antal punkter på skärmen (för mer information – läs mer i texten om Kalibrering och inställningar för funktion).
Om man ska kunna använda ögonstyrd dator behövs också ett sätt att göra ett musklick. Det kan ske genom:
- En blinkning – men det är oftast inte det bästa sättet eftersom det i längden kan vara ansträngande att blinka för varje klick man önskar.
- Automatiskt klick/dwell – användaren tittar på ett område under en förinställd tid (millisekunder) och får ett automatiskt klick. Dwell är det vanligaste sättet att klicka för ett barn med svår flerfunktionsnedsättning som använder sig av ögonstyrd dator.
- Manöverkontakt – om användaren har motorisk möjlighet att trycka på en manöverkontakt (det kan vara med hjälp av hand, fot, knä, armbåge etc.) kan det vara ett snabbt, effektivt och mer kontrollerat sätt att klicka på. Man bestämmer var man vill klicka med ögonen, och genomför klicket med manöverkontakten.
Flera ögonstyrningssystem tolererar att användaren rör på huvudet, och fungerar också ofta för den som har glasögon, kontaktlinser eller kanske skelar alternativt har andra problem med sin syn. Synproblem kan förstås påverka hur bra precision användaren får, men med en anpassad design och layout i den programvara som används kan det ändå fungera. Speciellt med tanke på att det kan vara det enda sätt barnet har att kunna använda sig av dator för kommunikation och självständiga aktiviteter.
Det kan vara svårt att använda den ögonstyrda datorn utomhus i solljus eftersom detta kan ge felaktiga reflektioner i ögat vilket påverkar precisionen.
Det finns två sätt att använda ögonstyrning. Ett är att använda det ”inbyggt” i en programvara som ingår i ögonstyrningssystemet. Då ser man inte muspekaren, utan får en annan typ av återkoppling av vad systemet tolkar att blicken pekar på. Det kan t ex vara en punkt som fylls som en klocka, en krympande punkt, att det blir en ram runt objektet eller att hela rutan/knappen byter färg.
Det andra sättet att använda ögonstyrningen är att flytta muspekaren med ögonen, vilket innebär att man kan använda ögonstyrning i Windows-program och även kan styra sig runt på Internet etc. Detta kan vara mer krävande för personen, både förståelsemässigt och "styrsättsmässigt”. Många mjukvaruprogram för ögonstyrning har funktion för att zooma in och förstora vilket kan göra det enklare att träffa mindre objekt som t ex det lilla krysset där man stänger ner ett program etc.
Även om barnet börjar att använda ögonstyrning i den specifika programvaran kan det hända att hen kan gå över till att styra i Windows-läget så småningom. Och om barnet inte kommer att lyckas med det, finns det funktioner i de specifika programvarorna som innebär att man kan kontrollera andra programvaror, få åtkomst till Internet och t ex Spotify, Facebook, YouTube, e-post och SMS-funktioner. Även omgivningskontroll går att hantera via ögonstyrning, så personen kan styra funktioner på Tv:n, öppna och stänga dörrar och fönster mm. För att omgivningskontroll ska fungera krävs dock anpassningar i miljön. Detta måste man diskutera med sin arbetsterapeut och med Hjälpmedelscentralen.
Referenser
Borgestig, M., Falkmer, T., & Hemmingsson, H. (2013). Change in Eye Controlled Perfor¬mance over Time with an Eye Tracker Controlled System, Used by Children with Severe Physical Disabilities. Assistive Technology: From Research to Practice, 33, 473–477.
Holmqvist, E., Thunberg, G., & Peny Dahlstrand, M. (2017). Gaze-controlled communication technology for children with severe multiple disabilities: Parents and professionals’ perception of gains, obstacles, and prerequisites. Assistive Technology: From Research to Practice. Published online. doi.org/10.1080/10400435.2017.1307882
Majaranta, P. et al. (2012). Gaze Interaction and Applications of Eye Tracking. Advances in Assistive Technologies. Hershey, PA: Medical Information Science Reference.
Lär dig mer
Om du vill veta mer – besök tillverkarnas hemsidor:
