Forskare på Dart

Gunilla Thunberg

Universitetssjukhusöverlogoped, docent, adjungerad lektor i logopedi

Disputerade 2007 med avhandlingen Using Speech-Generated Devices At Home.

Avhandlingen undersöker om barn med autismspektrumstörning kan använda samtalshjälpmedel för att förbättra sin kommunikation i olika aktiviteter i hemmet. Resultatet visar att barn med autism kan ha nytta av samtalshjälpmedel som anpassats till barnet, aktiviteten och som omgivningen använder aktivt. Hjälpmedlet kan då förankra samspelet mellan barn och förälder.

Gunillas nuvarande forskning har tre inriktningar: (1) Kommunikationsstödjande insatser och AKK på tidig nivå och för såväl små barn, ungdomar som vuxna, (2) Läsundervisning för barn och ungdomar i behov av AKK, samt (3) AKK som universell design för att öka kommunikativ tillgänglighet, framföra allt i barnsjukvård.

Gunillas avhandling på engelska

En längre sammanfattning på svenska

Margret Göransson Buchholz

Specialistarbetsterapeut, med.dr.

Disputerade 2019 med avhandlingen Let’s stay in touch! - Remote communication for people with communicative and cognitive disabilities.

Avhandlingen beskriver fjärrkommunikation för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter i relation till självbestämmande och delaktighet. Resultatet visar att tillgång till fungerande fjärrkommunikation är viktigt för att ha kontroll över sitt eget liv. Den beskriver också hur det behövs ökad tillgång till fungerande teknik, kunskap och stöd för att personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter ska kunna fjärrkommunicera som de själva önskar.

Margrets avhandling på engelska

Let’s stay in touch! - Remote communication for people with communicative and cognitive disabilities

Vi ägnar oss alltmer åt att kommunicera med andra via telefon, sms, e-post, videosamtal, sociala medier och olika typer av meddelandetjänster, s.k. fjärrkommunikation. Att kunna använda fjärrkommunikation på något sätt är en förutsättning för delaktighet i dagens samhälle. Det används för social gemenskap och för att boka in olika slags av aktiviteter. Vi förväntas ha tillgång till internet och telefon, surfplatta eller dator för att kunna utföra viktiga aktiviteter som att kontakta hyresvärden eller kontakta support för olika tjänster. Vi behöver också kunna fjärrkommunicera för att till exempel boka hälso- och sjukvårdsbesök och ha kontakt med försäkringskassa eller arbetsförmedling.

Personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter som har svårt att uttrycka sig i tal och skrift kan ha stora begränsningar i tillgången till fjärrkommunikation.

Denna avhandling har som syfte att utforska och beskriva fjärrkommunikation för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter. Avhandlingen fokuserar på fjärrkommunikation i relation till självbestämmande och delaktighet. Tre olika perspektiv har undersökts: personernas egna erfarenheter, förskrivares och stödpersoners erfarenheter.

Avhandlingen beskriver hur tillgång till fungerande fjärrkommunikation är viktigt för att ha kontroll över sitt eget liv, självbestämmande och delaktighet. Den beskriver också hur det behövs ökad
tillgång till fungerande teknik, kunskap och stöd för att personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter ska kunna fjärrkommunicera som de själva önskar.

Avhandlingens delarbeten

Avhandlingen innefattar en ramberättelse och fyra delarbeten där deltagarnas erfarenheter av fjärrkommunikation beskrivs. Erfarenheterna har samlats in genom individuella intervjuer och fokusgruppsdiskussioner.
Hela avhandlingen finns på: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/57718

I. Buchholz M, Mattsson Müller I, Ferm U. Text messaging with pictures and speech synthesis for adolescents and adults with cognitive and communicative disabilities – professionals’ views about user satisfaction and participation. Technology and Disability 2013; 25: 87-98. http://dx.doi.org/10.3233/TAD-130370
II. Buchholz M, Ferm U, Holmgren K. “That is how I speak nowadays” – experiences of remote communication among persons with communicative and cognitive disabilities. Disability and Rehabilitation 2018; 40:12 1468-79. http://dx.doi.org/10.1080/09638288.2017.1300340
III. Buchholz M, Ferm U, Holmgren K. Support persons’ views on remote communication and social media for people with communicative and cognitive disabilities. Disability and Rehabilitation, 2018: 1-9. http://dx.doi.org/10.1080/09638288.2018.1529827
IV. Buchholz M, Holmgren K, Ferm U. Remote Communication for People with Disabilities: Benefits, Challenges and Suggestions for Technology Development. In manuscript.

Sofia Wallin

Specialistlogoped

Disputerade 2025 med avhandlingen Supporting Communication in Schools for Students with Intellectual Disability: Augmentative and Alternative Communication and Partner Strategies.

Avhandlingen undersöker turtagning och användning av olika kommunikationssätt i klassrum för elever med intellektuell funktionsnedsättning (anpassad grundskola). Videoobservationer visade att skolpersonalen dominerade interaktionerna i klassrummet och att både elever och personal använde mer kommunikationsstöd under styrd aktivitet (samling) än mindre styrd aktivitet (rast). Skolpersonalen deltog i insatsen AKKtiv Kompis där de får teoretisk och praktisk kunskap om kommunikationsstrategier. Efter insatsen anpassade lärarna sig mer till elevernas kommunikation och använde mer pekprat. Användning av pekprat avtog dock delvis över tid. Eleverna tog fler turer och använde fler bilder, med en signifikant ökning sju månader senare. Avhandlingen visar att skolpersonals användning av kommunikationsstrategier påverkar elevernas kommunikation. Långsiktigt stöd till skolpersonal och konsekvent användning av dessa strategier betonas, särskilt eftersom skillnad i elevernas kommunikation inte omedelbart blir märkbar.

Sofias avhandling på engelska

Supporting Communication in Schools for Students with Intellectual Disability: Augmentative and Alternative Communication and Partner Strategies

Avhandlingen undersöker hur turtagning och användning av olika kommunikationssätt kan se ut i klassrum för elever med intellektuell funktionsnedsättning (anpassad grundskola) under vardagliga gruppaktiviteter. Datainsamling skedde genom videoobservationer i klassrummen vid tre tillfällen.

Resultatet från den första videoobservationen (sju skolor, 30 personal och 33 elever) visade att skolpersonalen dominerade interaktionerna och att kommunikationsstöd användes mer av både elever och personal under den mer styrda och förplanerade aktiviteten samling än under den mindre styrda aktiviteten fri aktivitet i klassrummet. Bilder användes i stort sett inte alls under fri aktivitet och talande hjälpmedel användes generellt mycket lite.

Efter den första videoobservationen deltog skolpersonalen i insatsen AKKtiv Kompis där skolpersonalen får teoretisk och praktisk kunskap om kommunikationsstrategier. En videoobservation gjordes direkt efter Kompisinsatsen och ytterligare en gjordes sju månader senare.

Fyra lärare analyserades under samling vid alla tre mätpunkter. De visade sig anpassa sig och följa elevernas kommunikation mer efter insatsen än innan, vilket höll i sig sju månader senare. De använde också mer pekprat (peka på bilder tillsammans med tal) efter insatsen, men detta höll inte i sig för alla lärare sju månader senare.

Tio elever analyserades under fri aktivitet under alla tre mätpunkter. Eleverna tog fler turer och använde fler bilder efter Kompis. Skillnaden var signifikant sju månader efter insatsen och hade ett starkt gruppmönster.

Avhandlingen visar att skolpersonals användning av kommunikationsstrategier har verkan på elevers egen kommunikation. Skolpersonal behöver därför stöttas i att använda dessa strategier, på såväl kort som lång sikt. Det kan ta lång tid innan skillnad i elevernas kommunikation blir märkbar, vilket ytterligare betonar vikten av att personalen använder kommunikationsstrategier konsekvent över tid trots uteblivna omedelbara resultat.