Brandfarlig vara - säker hantering

• En riskutredning ska genomföras och dokumenteras inför nya arbetsmoment som involverar brandfarlig vara samt då nya brandfarliga varor introduceras i verksamheten. Detta gäller även befintlig hantering som saknar riskutredning.
• Brandfarlig vara ska förvaras i fabriks- eller återförslutna behållare som är anpassade för sitt innehåll (originalbehållare). Större behållare som kräver överföring till mindre behållare ska undvikas.
• Behållare ska vara märkta med ingående ämne och aktuellt faropiktogram.
• Mängderna brandfarlig vara som förvaras och används öppet i lokalerna ska alltid begränsas efter behovet för den kontinuerliga förbrukningen.
• Efter avslutat arbetsmoment ska den brandfarliga varan åter flyttas till avsedd förvaringsplats.
• Egenkontroll och uppföljning av hanteringen ska ske regelbundet.

Lösa behållare som används ute i verksamheten, det vill säga brandfarlig vara som är under kontinuerlig förbrukning och som har placerats fritt i ett rum, anses inte vara under förvaring och räknas därmed inte in i de förvarade mängderna. Exempel på sådan hantering är enstaka behållare med desinfektionsmedel som placeras på toaletter, i pentryn, städförråd, med mera. Dessa mängder räknas dock in i mängderna som ska anges i tillståndsansökan för hanteringen och behöver därmed registreras i Klara kemikaliehanteringsystem.

Inloggning Klara kemikaliehanteringsystem för VGR-anställda

Kraven på platsen för förvaring av brandfarliga varor beror på typ av produkt, mängder, eventuell samförvaring och typ av behållare (till exempel fabriks- eller återförslutna).

• Brandfarlig vara ska förvaras i ventilerade skåp och/eller i rum som är avsedda för ändamålet. Särskilt ska beaktas att obehöriga inte kan få tillgång till varorna.
• Förvaring av brandfarlig vara får aldrig, inte ens tillfälligt, förekomma i utrymningsvägar (till exempel trapphus och korridorer).
• Generellt gäller att maximalt 50 liter brandfarlig vätska i fabriksförslutna (obrutna) behållare eller 10 liter återförslutna (brutna) behållare kan förvaras per brandcell utan krav på brandklassat skåp eller förråd.
• Motsvarande mängd för gaser eller aerosoler är 2 liter (till exempel 4 st sprayflaskor om 0,5 liter vardera) utan krav på brandklassat skåp eller förråd.
• Förvaring av brutna förpackningar ska ske i skåp som är försedda med invallning alternativt i spilltråg, plastlåda eller liknande.
• Brandfarlig vätska och brandfarlig gas eller aerosol får inte förvaras tillsammans utan en dokumenterad riskutredning. Vid förvaring i separata skåp i ett rum bedöms kraven för samförvaring vara uppfyllda.
• Lättantändligt material (plast, papper, textilier, spån, m.m.) ska inte förvaras tillsammans med brandfarliga varor. Vid förvaring av brandfarliga varor i separata skåp i ett rum bedöms kraven för samförvaring vara uppfyllda.

Öppen hantering är sådan hantering där den brandfarliga varan kommer i direkt kontakt med omgivningen (till exempel vid tappning av brandfarlig vätska, vid blandning eller analyser, vid överhällning till mindre behållare, m.m.). Denna typ av hantering innebär en ökad risk för brand eller explosion jämfört annan form av hantering (så som förvaring eller transport), främst på grund av att sannolikheten för spill och läckage är betydligt större.

• Slutna system ska alltid eftersträvas vid arbetsmoment som innefattar brandfarlig vara.
• Öppen hantering ska ske på plats med god luftomsättning så som dragskåp/dragbänk, arbetsbänk med punktsug eller utomhus.
• Klassade zoner vid hanteringsplatsen ska vara riskbedömda och dokumenterade i en klassningsplan.
• Tappning av brandfarlig vätska får inte ske i förråd eller i rum som är avsett för förvaring av brandfarlig vara.
• Vid risk för att brandfarliga vätskor i större mängd en enstaka deciliter kan rinna ut ska arbetet utföras på en spillbricka eller liknande för att begränsa spridning av vätska och antändbara ångor. Detta gäller även vid arbete i dragskåp och liknande.
• Möjliga antändningskällor (till exempel elektrisk utrustning) ska hållas avskilda från den öppna hanteringen.
• Vid tappning ska fritt fallande stråle minimeras till 0,1 m och utrustning för potentialutjämning ska användas vid tappning av mer än 5 liter brandfarlig vätska. Potentialutjämning innebär att olika delar av utrustningen ansluts till samma kopplingspunkt.
• De kärl som den brandfarliga vätskan tappas i ska märkas på samma sätt som originalförpackningen.
• Halvledande skor, särskilda överdragskläder och personlig skyddsutrustning ska användas vid öppen hantering av större mängder brandfarlig vara (> 1 liter). Halvledande golv som leder bort statisk elektricitet ska finnas i rum eller i lokaler där större mängder brandfarlig vara hanteras öppet.

Vid öppen hantering finns risk för att explosiv atmosfär uppstår och därav följer krav på riskbedömning av klassade zoner. Detta kan vara aktuellt vid hantering i dragskåp/dragbänk, fyllning av spolarvätska eller bensin, med mera.

Explosiv atmosfär kan också uppstå där ingen öppen hantering sker, till exempel vid förvaring av återförslutna (brutna) behållare, fast anslutna gasbehållare, cisterner/tankar för brandfarlig vara med mera.

För sådan hantering ska klassningsplaner finnas med riskbedömning av den explosionsfarliga miljön.

Skåp, förråd och lokaler där brandfarliga varor hanteras ska vara skyltade för att upplysa om de produkter som hanteras inom verksamheten samt var dessa finns. Skyltarna är också viktiga för att räddningstjänsten vid en insats snabbt ska kunna få relevant information om hanteringen.

Följande skyltar ska finnas där hantering sker:

	Rökning och eldning förbjuden – ska finns där öppen hantering av brandfarlig vätska, brandfarlig gas/aerosoler eller brandreaktiv vara sker. T.ex. på dörrar in till laboratorier eller verkstäder. Skylt ska även finnas till lokaler där explosiv atmosfär (EX) kan uppstå, skylten kan då även utökas med skylt med förbud att använda mobiltelefon och andra möjliga tändkällor.
	Brandfarliga ämnen/varor (”flamman”) – ska finnas vid förvaring/hantering av brandfarlig vätska och brandfarlig gas/aerosoler. Även vissa organiska peroxider ska skyltas med ”flamman”. Skyltningen för brandreaktiva varor ska fastställas för respektive produkt.
	Gaser under tryck – ska användas vid förvaring/hantering av gas. Tryckkärl som inte innehåller brandfarlig gas, t.ex. syrgasflaskor och andningsluft ska märkas upp med faropiktogrammet ”tryckkärl” enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Skylt kompletteras med text ”gasflaskor ska föras i säkerhet vid brandfara”.
	Oxiderande ämnen – ska generellt användas vid förvaring/hantering av oxiderande ämnen. T.ex. väteperoxid med en koncentration på 20% – 60%. Skyltningen för brandreaktiva varor ska fastställas för respektive produkt, se tillhörande säkerhetsdatablad.
	EX-skylt – ska användas där risker finns för att explosiv atmosfär uppstår oberoende av hanterad mängd, med hänvisning till explosionsskyddsdokument/klassningsplan.
	Rörledningar – ska märkas utefter innehåll enligt standard SS 741 med färgsvep för innehåll (orange för gas, brunt för vätska), faropiktogram (flamman), vit pil för strömningsriktning samt den brandfarliga varans namn (svarta bokstäver).

För ytterligare information kring skyltning hänvisas till MSB:s föreskrifter om brandfarliga varor med tillhörande handböcker samt till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1) och Kemiska arbetsmiljörisker (2011:19) eller annan författning som har ersatt eller ändrat dessa författningar.

Placering av skyltar ska finnas på:

• Verksamhetens entrédörrar/skalskyddsdörrar. Detta gäller till exempel större laboratorier, verkstäder, avdelningar, med mera där hantering av stora mängder (> 50 liter) brandfarlig vara sker.
• Dörr till förråd eller rum. Detta gäller till förråd för förvaring av brandfarlig vara. Det gäller också till lokal/rum där öppen hantering av brandfarlig vara sker som en del av verksamheten, det vill säga inte endast användning av handsprit och desinfektionsmedel för rengöring av ytor.
• Dörr/lucka till förvaringsskåp. Detta gäller alla skåp i vilka brandfarliga varor förvaras.