Samverkan med externa aktörer

Beskrivning av regional utveckling och kollektivtrafik utgår från de beslut och de arbetssätt som används idag. Beskrivningen av hälso- och sjukvårds samverkan är hämtad från ledningssystem för hälso- och sjukvård (Dnr RS 2016-00479)

• Extern samverkan och finansiering regional utveckling och kollektivtrafik
• Extern samverkan inom hälso- och sjukvård
• Delägarskap och medlemskap

Extern samverkan och finansiering regional utveckling och kollektivtrafik

Staten har överlämnat ansvaret för att främja en hållbar regional tillväxt och utveckling i Västra Götaland till Västra Götalandsregionen. Därtill har VGR ett ansvar för att bedriva kultur och kollektivtrafik. Regionfullmäktige har därför fattat beslut om de koncernövergripande måldokumenten VG2020, Trafikförsörjningsprogrammet samt Kulturstrategin och kulturplanen. Måldokumenten konkretiseras i planer och program, dit resurser och medel relateras.

En samverkande och främjande roll är en nödvändig del av ett regionalt utvecklingsarbete. Aktuella utmaningar förutsätter tvärsektoriella former och kräver djup kännedom om regionens aktörer inom olika sektorer och branscher.

Texten nedan avser samverkan med parter som inte ingår i koncernen som helägt bolag eller förvaltning.

Lagar och förordningar

Den externa samverkan styrs ytterst genom lagar och förordningar. De mest centrala är kommunallagen (1991:900), lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (2010:630), lag om kollektivtrafik (2010:1065) samt lag om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet (2010:1919).

Enligt kommunallagen innebär den kommunala kompetensen att VGR kan ta ansvar för sådana angelägenheter som är av allmänt intresse, har anknytning till regionens geografiska område eller medlemmar och inte ska tas hand om av någon annan.

Lagen om regionalt utvecklingsansvar stadgar att VGR ska utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling och samordna insatser för genomförandet av strategin, samt, trots 2 kap. 8 § andra stycket kommunallagen, besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete. VGR ska också upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur, utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram samt skapa en kompetensplattform.

Lagen om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamheter föreskriver i en förordning 2010:2012 att en kulturplan ska utarbetas och ligga till grund för samverkan.

Strategier och planer ska enligt lagtexterna tas fram i samverkan med länets kommuner, länsstyrelsen och övriga berörda statliga myndigheter samt i samråd med företrädare för berörda organisationer och näringslivet i länet.

Reglementen

I nämnders och kommittéers reglementen förtydligas ytterligare hur VGR ska samverka med externa parter. Regionutvecklingsnämnden, miljönämnden, kulturnämnden, folkhälsokommittén samt kommittén för mänskliga rättigheter ska enligt reglementena fördela bidrag till civilsamhällets organisationer enligt riktlinjer, tillhandahålla utvecklingsstöd och resurser för att stödja lokala initiativ, ansvara för uppdrag/avtal/ överenskommelser/verksamhets- och projektbidrag till samarbetsparter inom nämnders och kommittéers verksamhetsområden samt inrätta olika nätverk och arbetsgrupper.

Kollektivtrafiknämnden är Västra Götalandsregionens beställare av kollektivtrafik. I nämndens uppdrag ingår att svara för samverkan med länets kommuner i kollektivtrafikfrågor.

Dessutom ska nämnder och kommittéer samverka med och vara kontaktorgan för berörda regionala, nationella och internationella organisationer och myndigheter. Nämndernas systemansvar förutsätter samverkan.

VGR:s olika roller i extern samverkan/externa samråd

VGR som organisation spelar många olika roller i relation till omvärlden genom sina många kontaktytor. En roll är den kunskapsinhämtande, där VGR tar in kunskap och erfarenheter från civilsamhälle, kommuner och andra samhällsaktörer för att kunna ta fram relevanta beslutsunderlag. Som exempel kan nämnas avdelningen för mänskliga rättigheters samråd med organisationer som representerar diskrimineringsgrunderna, avdelningen för kollektivtrafik/infrastrukturs stadstrafikforum, delregionala råd där kommuner och VGR gemensamt diskuterar fram lämpliga lokala lösningar, hälso- och sjukvårdsnämndernas uppdrag kring medborgardialog samt samrådet inför en ny kulturplan. Syftet är att öka VGR:s kunskap om invånarnas situation och stärka invånarna genom att de får insyn i de regionala processerna.

En annan roll är den nätverkande, där VGR ingår i regionala, nationella och internationella nätverk kring olika sakområden för att dels informera om hur VGR arbetar med frågorna och dels utbyta kunskap om branscher, erfarenheter och best practices från andra håll för eget kvalitetshöjande arbete. Syftet kan också vara påverkan genom att VGR samlar de gemensamma regionala krafterna för att regionalt utöva påtryckningar på nationell och europeisk nivå. Detta skapar synlighet för organisationen som en stark och kompetent samhällsaktör.

En tredje roll är den bidragsgivande. I flera av de bidrag som VGR ger (exempelvis organisationsbidrag och vissa projektbidrag) är Koncernkontorets roll att säkerställa att mottagarna uppfyller de kriterier som berättigar till organisationsbidrag och projektbidrag samt bedöma kvaliteten på inkomna projektansökningar.

Vad gäller organisationsbidrag gäller regionfullmäktiges policy och riktlinjer för föreningsbidrag. Föreningarna ska årligen skicka in verksamhetsplan, årsredovisning och revisionsberättelse för att kunna få bidrag.

Efter genomförande av beviljade projekt ska projektägarna skicka in projektredovisningar utifrån givna indikatorer och Koncernkontoret göra uppföljning och utvärdering enligt Modell för lärande uppföljning och utvärdering.

En fjärde roll kan betecknas som styrande delfinansiär, och tillämpas där regionen är delfinansiär av en organisation eller större fleråriga projekt. Styrningen kan utformas som en ägaranvisning, ett uppdrag, en överenskommelse, ett avtal eller en villkorsbilaga.

VGR kan också representeras i en styrelse eller en styrgrupp på politisk eller tjänstepersonsnivå för att säkerställa organisationens eller projektets utveckling i relation till verksamhetsplan eller projektplan.

Delägda aktiebolag och kommunalförbund, där VGR utgör en av parterna, utgår från bolagsordning respektive förbundsordning beslutad av regionfullmäktige. Även arbetet i samordningsförbunden styrs av en förbundsordning. VGR:s medverkan i stiftelser styrs av en stiftelseurkund godkänd av regionfullmäktige.

Vid deltagande i styrelse eller styrgrupp ska mandat och uppdrag klargöras kring vad det innebär att vara VGR:s representant. Nomineringsprocessen ska vara transparent och säkerställa att ingen jävsituation uppstår. Med fördel roteras också uppdraget eftersom man inte representerar sin person utan sin funktion. VGR:s roll som ordförande i en styrelse/styrgrupp kan vara befogad i ett inledningsskede men ska omprövas över tid för att garantera opartiskhet.

Projekt med liknande innehåll kan med fördel sammanföras om det innebär effektivitetsvinster.

Alla beslut om bidrag fattas av respektive nämnd/kommitté efter beredning av Koncernkontoret. Avdelningschef kan ha delegation upp till en viss beloppsgräns, men delegeringsbeslut måste alltid anmälas till nämnd/kommitté.

Koncernavdelning kultur deltar inte i styrelser, styr- eller ledningsgrupper utifrån den kulturpolitiska utgångspunkten "armlängds avstånd". Däremot sluter kulturnämnden avtal med nationella myndigheter och i vissa fall med kommuner. De förra syftar till att öka kvalitén på samverkan inom kultursamverkansmodellen och att fokusera resurser på gemensamma utvecklingsprojekt. Överenskommelserna med vissa kommuner handlar om gemensamma åtaganden för en verksamhet med regional räckvidd placerad i kommunen.

I alla externa sammanhang ska VGR utgå från Koncernkontorets värdegrund samt de riktlinjer kring miljö och mänskliga rättigheter som beslutats politiskt.

Enheten externa relationer stöttar de förtroendevalda i representations- och protokollsfrågor, Koncernkontorets tjänstepersoner i internationella och nationella frågor samt samordnar VGR:s agerande i europeiska och internationella nätverk och samverkansorganisationer. Utgångspunkt är den internationell policyn.

Extern samverkan inom hälso- och sjukvård

Samverkan med kommunerna

Samverkan mellan VGR och kommunerna i Västra Götaland regleras i ett samverkansavtal gällande hälso- och sjukvård mellan VGR och samtliga 49 kommuner. Regionfullmäktige har beslutat om hälso- och sjukvårdsavtal i Västra Götaland (31 januari 2017, § 9). Avtalet ska säkra ett gott, säkert och jämlikt omhändertagande för de personer som har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser från både kommuner och VGR. Avtalet ska stärka och främja samverkan och samarbete mellan parternas vårdgivare så att resultatet bidrar till ett tryggt och självständigt liv för individen. Den gemensamma stödstruktur som ska förvalta och utveckla intentionerna med det gemensamma hälso- och sjukvårdsavtalet bygger på den vårdsamverkansstruktur som finns delregionalt samt regionalt i Västra Götaland. Varje huvudman ska ställa krav på sina vårdgivare att delta i den gemensamma samverkansstrukturen.

Det politiska samrådsorganet mellan VästKoms styrelse och VGR (SRO)

För att hantera samverkans- och ansvarsfrågor mellan VGR och kommunerna finns det politiska samrådsorganet (SRO), som består av politiker från VGR och VästKom. SRO har inget mandat att fatta länsövergripande beslut utan är en samrådsgrupp som avhandlar och rekommenderar huvudmännen att fatta beslut i frågor som rör samtliga 49 kommuner och Västra Götalandsregionen

Vårdsamverkan Västra Götaland, VVG

Vårdsamverkan Västra Götaland, VVG, är den regionala ledningsstrukturen för samverkan mellan länets 49 kommuner och VGR. VVG upprättades den 1 januari 2017 och representanter i VVG utses från de befintliga delregionala vårdsamverkansgrupperna, VästKom samt från koncernledning hälso- och sjukvård.

Vårdsamverkan Västra Götaland, VVG, hanterar frågor som bedöms som länsövergripande samverkansfrågor. Ordförandeskapet i VVG växlar årsvis mellan VästKom och Koncernkontoret.

Vårdsamverkan

Strukturerna och strategierna för samverkan mellan VGR och kommunerna sker i huvudsak delregionalt inom ramen för vårdsamverkan.

I Västra Götaland finns fem vårdsamverkansgrupper där företrädare från kommunerna, primärvården och sjukhusen möts för utveckling av den nära och sammanhållna vården. De fem grupperna utgår från de fem sjukhusområdena och både de offentliga och privata vårdgivarna är inbjudna att delta.

Samverkansnämnden Västra Sjukvårdsregionen

Sverige är indelat i sex sjukvårdsregioner Norra, Uppsala-Örebro, Stockholm-Gotland, Sydöstra, Södra samt Västra. För den västra sjukvårdsregionen sker samverkan mellan Västra Götalandsregionen och de norra kommunerna (Kungsbacka, Varberg, Falkenberg) av Region Halland. Samverkansnämnden är ett politiskt samverkansorgan som har en rådgivande och rekommenderande funktion. Nämndens uppgift är att handha, utveckla och följa upp den samverkan som regleras i samverkansavtalet.

Övriga samråd

Dialog sker på olika nivåer inom VGR med flera olika intressenter som föreningar, medborgare, patienter och deras närstående. Det förekommer formaliserade återkommande samråd, informella samråd och tillfälliga samråd. Dialog och samarbete utvecklas ständigt, vilket är en regionövergripande viljeinriktning.

Delägarskap och medlemskap

För att uppnå en närmare samverkan har VGR beslutat att ingå som part i en organisation.

Följande former är aktuella:

• Kommunalförbund
• Samordningsförbund
• Aktiebolag, delägare
• Stiftelser
• Medlemskap i organisationer