Kostbehandling
För dig som arbetar behandlande med obesitas hos vuxna.
Vem får bedriva kostbehandling?
Behandling av obesitas bedrivs främst av legitimerad dietist eller specialutbildad sjuksköterska.
Kostbehandling
Hälso- och sjukvården har ett stort ansvar att ge stöd och motivera till viktminskning med ett evidensbaserat kunskapsunderlag. För personer med övervikt eller obesitasgrad 1 (30.0–34.9 kg/m2) som i övrigt är friska kan en genomarbetad rådgivning baserad på Livsmedelsverket råd om hälsosamma matvanor med ett visst reducerat energiintag (exempelvis -500-750 kcal per dag) vara tillräckligt. För patienter med svår obesitas (BMI 35 kg/m2 eller högre) med somatiska och/eller psykosociala komplikationer bör ett mer strukturerat och fullständigt utrednings- och behandlingsprogram erbjudas.
Viktiga komponenter i all nutritionsbehandlingen av obesitas är:
- Att förmedla kunskap om energirestriktion och hälsosamma matvanor
- Att uppmuntra till fysisk aktivitet anpassad efter patientens förmåga, med stöd av behandlingsverktyget Fysisk aktivitet på Recept (FaR).
- Att skapa och stödja beteendeförändring, självmonitorering av viktutveckling och mat, fysisk aktivitet och viktutveckling.
- Att ge råd om hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet med individuell anpassning.
- Att ge stöd i bearbetning av emotionella hinder för viktreduktion. Överväg remiss för psykiatrisk kontakt eller psykoterapi i fall där befintlig kompetens inte är adekvat.
- Att planera för långtidsuppföljning då obesitas anses vara en kronisk sjukdom med hög risk för viktrecidiv.
Nutritionsbehandlingen bör eftersträva matvanor som innebär låg energitäthet samt fördelning av energiprocent kolhydrater, fett och protein i linje med de nordiska näringsrekommendationerna. Tallriksmodellen kan användas för gynnsam fördelning mellan grönsaker (halva tallriken), kött/ fisk/ ägg/ vegetariskt alternativ (en fjärdedel) samt potatis/ ris/ pasta/ matkorn (en fjärdedel) med samtidig individuell anpassning av portionsstorleken enligt energibehov för viktminskning.
En betydande andel av energiintaget konsumeras via dryck, främst sockersötade drycker och alkohol. Rådgivning bör fokusera på att patienten främst väljer energifri dryck som törstsläckare och till de flesta måltider.