Vårdgivarwebben

Sekundär prevention

Checklista vid identifierade riskfaktorer

Sekundärprevention

För barn där riskfaktorer för ohälsosam viktutveckling identifieras behövs en fördjupad kartläggning. Utifrån kartläggningen erbjuds familjen stödjande insatser. Riskfaktorer som är identifierade här är inte exklusiva för ohälsosam viktutveckling, och insatserna kan därför vara de samma som vid andra typer av hälsorisker.

En förälder kan uppleva utmaningar i sitt föräldraskap antingen utifrån egna svårigheter, tidigare upplevelser eller utmaningar hos barnet. Insatsernas syfte kan dels vara utbildande men framför allt stödjande i syfte att stärka föräldraförmågorna, så att gott föräldraskap möjliggörs och stress hos barnet minskas.

Det går inte att separera det lilla barnets hälsa från familjens. Därför behöver alla insatser kring barnet vara familjecentrerade.

Vid identifierade riskfaktorer hos vårdnadshavaren:

Egen ohälsosam vikt så som obesitas eller ätstörning:

Vårt sätt att äta utvecklas tidigt, redan när vi är småbarn. Vår relation till mat påverkas bland annat av hur de som är nära oss ställer sig till mat, talar om mat, hälsa, kropp osv. Senare påverkas vi mer av vår omgivning som skola och medier.

Kartläggning:

  • Har den vuxne egen vårdkontakt? Behöver den förnyas.
  • Behöver den vuxne stöd i sitt förhållande till mat?

Insatser

  • Erbjud extra besök och föräldrastödjande insats.
  • I rådgivning fokusera på normal kost och måltidsordning, hunger / mättnad och portionsstorlekar.
  • Det föräldrastödsprogram som i nuläget har vetenskapligt stöd vid övervikt och obesitas är Mer och Mindre

Mer och Mindre | Karolinska Institutet (ki.se)

Psykisk ohälsa:

Föräldrars psykiska mående har en stor betydelse för barns hälsa. Studier visar att stressfaktorer och psykisk ohälsa i uppväxten är en riskfaktor för obesitas.

Kartläggning:

  • Har den vuxne egen vårdkontakt? Behöver den förnyas?
  • Behöver föräldern stöd i sin föräldraroll för att orka upprätthålla struktur i vardagen?
  • Har föräldern stöd i vardagen?
  • Finns socialt nätverk som kan avlasta?
  • Har familjen kontakt med social tjänsten? Behövs en sådan kontakt?

Insatser:

  • Erbjud föräldrastöd - individuellt och/ eller i grupp.
  • Hjälp föräldern ansöka om stöd vid behov.
  • Finns grund för oro? Gör en orosanmälan

Social utsatthet

Familjens sociala situation påverkar barnets förutsättningar och forskning styrker att ojämlikhet i ekonomiska resurser är kopplat till ojämlikhet i hälsa.

I studier visas också att låg utbildningsnivå hos föräldrarna, justerat för inkomst, är associerad med högre BMI redan från 6 månaders ålder och risk för obesitas vid 8 års ålder.

Kartläggning:

  • Behöver föräldern stöd i sin föräldraroll för att orka upprätthålla struktur i vardagen?
  • Har föräldern stöd i vardagen?
  • Finns socialt nätverk som kan avlasta?
  • Har familjen kontakt med social tjänsten? Behövs en sådan kontakt?
  • Hur är föräldrarnas kunskap om kost?

Insatser:

  • Erbjud föräldrastöd - individuellt och/ eller i grupp.
  • Erbjud extra samtal om kost
  • Hjälp föräldern att ansöka om stöd vidbehov.
  • Finns grund för oro? Gör en orosanmälan.

Ohälsosamma levnadsvanor

Ohälsosamma mat- och levnadsvanor är oberoende riskfaktorer för sjukdomsutfall men även riskfaktorer för ohälsosam viktutveckling hos barnet. Såväl hälsosam tillväxt som de enskilda levnadsvanorna är vuxenansvar. Därför handlar det främst om att stödja familjen med tillräcklig kunskap samt stöd för att skapa hälsosamma vanor och rutiner. Stödet ska vara skräddarsytt i dialog och med möjlighet till reflektion. Enligt vårdprogram för ohälsosamma levnadsvanor ska familjen erbjudas föräldrastödjande insats, enskilt eller i grupp.

Kartläggning

  • Fördjupat hälsosamtal med anamnes, kartläggning av kunskap och behov samt hälsovägledning kring levnadsvanor vid identifierade ohälsosamma levnadsvanor, vilket kan visa sig som:

o   Ohälsosamma mat- och dryckesvanor

o   Stillasittande, fysisk inaktivitet

o   Försenad motorisk utveckling

o   Karies

o   Undervikt

o   Snabbt stigande vikt, övervikt eller obesitas

Insatser

  • Erbjud hälsovägledning, insatser och uppföljning utifrån identifierat behov.
  • Erbjud föräldrastödjande insats, enskilt eller i grupp. T.ex. föräldrastödsprogrammet Mer och mindre.
  • Vid behov överväg remiss till annan profession eller team för ytterligare stöd för aktuell levnadsvana som t.ex. dietist eller fysioterapeut.
  • Vid obesitas remittera för teambaserad obesitasbehandling enligt rutin.

Riskfaktorer hos barnet

Regleringssvårigheter:

När barn upplevs svårare att läsa av och trösta är det lätta att ta till strategier som fungerar i stunden men som kan ge negativa konsekvenser på sikt, så som ohälsosamma matvanor, karies och/eller ohälsosam viktutveckling. Därför är det angeläget att tidigt identifiera denna typ av riskfaktor och hjälpa föräldrarna med strategier och stöd.

Kartläggning:

  • Lyssna på berättelsen. Bekräfta upplevelsen och ta föräldern på allvar.
  • Är barnet svårt att tolka?
  • Svårt att trösta och tillfredsställa?

Insatser:

  • Uteslut medicinsk orsak såsom t.ex. magsmärta vid komjölksproteinallergi.
  • Ge konkret stöd i föräldraskapet. Föräldrarna kan behöva hjälp att läsa av barnets signaler som kan vara svårare att tolka. Barnet kan behöva tydligare rutiner och mer förberedelse och vara känsligare för förändringar. Ett barn med den här typen av svårigheter längre fram kan visa sig ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
  • Erbjud utökat föräldrastöd.
  • Erbjud vid behov
  • Samråd med teamet omkring dig om behov av remiss för utredning.

Funktionsnedsättning

Funktionsnedsättning är ett vitt begrepp. Olika funktionsnedsättningar behöver olika insatser

Ett barn med diagnostiserad funktionsnedsättning följs ofta på Barn och Ungdomshabiliteringen. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar följs på BUP

  • Barn med autism och andra funktionsnedsättningar har ökad sårbarhet för att hamna i negativa matvanor som leder till ohälsosam vikt
  • Glöm inte att allt hos ett barn med funktionsnedsättning inte beror på funktionsnedsättningen. Förädlarna kan ha stor nytta av samma typ av råd som föräldrar till barn utan funktionsnedsättning.
  • Samverka med vårdgrannar som har insatser för barnet, såsom habilitering och barnmedicin.
  • Sammankalla gärna till SIP möte när samverkan är komplex Samordnad Individuell Plan, SIP - Vårdsamverkan i Västra Götaland (vardsamverkan.se)

Ätsvårigheter

Ätsvårigheter hos barn framkallar mycket stress och oro hos den som tar hand om barnet. Speciellt om ätsvårigheterna leder till undervikt. Stress kan leda till ohälsosamma matvanor som vidmakthålls långt efter att en eventuell undervikt vänts till normalvikt eller t.om. övervik

Kartläggning

Lyssna på berättelsen. Bekräfta upplevelsen och ta föräldern på allvar.

  • Kartlägg barnets dygnsrytm. Mat, sömn, aktivitet, hur och när måltider intas.
  • Kartlägg vad barnet äter.

Insatser:

  • Bedöm om barnet får i sig tillräckligt allsidigt. Många gånger kan föräldern lugnas och på så sätt förhindra att barnet får för mycket mat.
  • Konsultera eller vid behov remittera till dietist.
  • Ätsvårigheter kan också bero på funktionsnedsättning eller regelringssvårigheter. Se ovan.
  • Om barnets viktutveckling faller ut för över- eller undervikt. Följ behandlande råd.

Läs mer: Ökande BMI, övervikt och obesitas – definition och förekomst - Rikshandboken i barnhälsovård (rikshandboken-bhv.se)

Kan det vara olika? I blad finns psykolog  i befintligt team, ibland behövs SIP? [SS2]