Höftleds- och knäledsartros
Brutna länkar: Vi uppdaterar länkade dokument i primärvårdsversionen för höftleds- och knäledsartros. Detta innebär att länkarna inte fungerar.
Vårdförloppet förtydligar vilka vårdinsatser som ska genomföras och ansvarsfördelning mellan berörda vårdprofessioner. Vårdförloppet bidrar till ett bättre och mer kunskapsbaserat omhändertagande av patienter med höftledsartros och knäledsartros.
Brutna länkar: Vi uppdaterar länkade dokument i primärvårdsversionen för höftleds- och knäledsartros. Detta innebär att länkarna inte fungerar.
PSV Höft- och knäledsartros - tillgänglighetsanpassad primärvårdsversion 20230615 (vgregion.se)
Länk till utbildningen i Lärportalen:
Kurs: Artros - Rätt diagnos och behandling (vgregion.se)
När du klickar på länken kommer du till en sida i Lärportalen där du kan logga in, därefter kommer du direkt till utbildningen. Du kan också som inloggad i Lärportalen söka efter utbildningen genom att skriva in ”artros” i sökfältet.
Det finns stödmaterial att använda på till exempel APT eller professionsmöten för att påminna om grunderna och väcka diskussion om lokala anpassningar:
Presentationsmaterial PSV Höft- och knäledsartros (vgregion.se)
Checklista röntgenremiss vid höft- och knäartros (vgregion.se)
Vårdförlopp höftledsartros | Kunskapsstyrning vård | SKR (kunskapsstyrningvard.se)
Vårdförloppet förtydligar vilka vårdinsatser som ska genomföras och ansvarsfördelning mellan berörda vårdprofessioner. Vårdförloppet bidrar till ett bättre och mer kunskapsbaserat omhändertagande av patienter med artros.
Vårdförloppet ska bidra till att patienter med artros i höft- eller knäled får tidig diagnos, adekvat grundbehandling baserad på sin aktuella förmåga och sina förutsättningar samt att patienten får eventuella tilläggsbehandlingar vid rätt tidpunkt.
Vårdförloppet syftar också till att öka individens möjligheter till att vara delaktig i vård och behandling, samt till att ta eget ansvar för träning och för att motverka ohälsosamma levnadsvanor.
Patienternas funktionsnedsättningar ska följas upp mer systematiskt för att utvärdera effekten av träningen och därmed fånga upp de fall där behandlingen behöver förändras samt kunna möta förändrade behov i sjukdomsförloppet.
För att skapa en mer sammanhållen vårdkedja för patienten behöver samverkan mellan vårdaktörerna förbättras.
Tidig diagnos som sätts kliniskt utan röntgen är en förutsättning för att patienterna ska få tidig evidensbaserad grundbehandling. En röntgenundersökning riskerar att fördröja diagnos och behandling, eftersom artros i ett tidigt stadium sällan syns vid sådan undersökning. Både läkare och fysioterapeuter ska vara trygga i att sätta tidig klinisk diagnos innan patienten får förändringar i leden som är synliga på röntgen.
Primärvårdsläkare och -sjuksköterskor ansvarar för att informera och motivera patienter som söker vård för höft- och knäledsbesvär till att påbörja fysioterapeutisk behandling.
Grundbehandling för artros är information och träning och vid behov viktnedgång.
Huvudansvaret för grundbehandlingen ligger hos fysioterapeuten, som också ansvarar för uppföljning av artrossymtom över tid. Grundbehandling kan bidra till att minska smärta, öka/bibehålla patientens fysiska funktion, motverka samsjuklighet och troligen senarelägga och i vissa fall helt utesluta operation. Grundbehandlingen gör nytta under alla sjukdomsfaser, även om patienten blivit en operationskandidat, men har bäst effekt om den påbörjas i tidigt skede. Om operation ändå behövs kan tidigt insatt grundbehandling bättre förbereda patienten.
Smärtstillande behandlingar, sjukskrivning och hjälpmedel är tilläggsbehandlingar för artros och ska inte ersätta grundbehandling. Smidig samverkan mellan olika vårdprofessioner är nödvändig för optimalt omhändertagande.
Ortopedisk bedömning för artros kan vara aktuell när patienten uppfyller kriterier för proteskirurgi. I remisskriterierna ingår genomförd grundbehandling, bedömning av funktion och allmänhälsa och att patienten är intresserad av operation.