Rangordning ordnat införande

Rangordning innebär grad av rekommendation till beslutsfattare om införande av nya läkemedel eller behandlingsmetoder

Efter att beredningsgruppen bedömt inkomna förslag till ordnat införande utformar beredningsgruppen ett förslag till rangordning,  d.v.s. grad av rekommendation för införande. Rangordning har tre nivåer: hög = 1, medel = 2, låg = 3.

För rang 1 krävs att sjukdomen bedöms ha hög svårighetsgrad, att den vetenskapliga evidensen bedöms som starkt och att åtgärden har en gynnsam effekt/risk-balans.

​​​​​​​För rang 2 krävs att sjukdomens svårighetsgrad bedöms vara måttlig, att det vetenskapliga underlaget bedöms som måttligt starkt och att det finns en gynnsam effekt/risk-balans. Sedvanliga krav på vetenskaplig evidens kan göras mindre rigorösa om sjukdomen i fråga är sällsynt och svår.

Rang 3 innebär att åtgärden saknar gynnsam effekt/risk-balans och har en svag evidensstyrka, eller saknar vetenskaplig evidens.

Beredningsgrupperna gör därefter för varje förslag som har rangordning 1 eller 2 en fördjupad analys. Den fördjupade analysen ingår som en del i det politiska beslutsunderlaget om ordnat införande.

Matris för rangordning

Dimension Rang 1 Rang 2 Rang 3
Svårighetsgrad Mycket hög/hög Måttlig Låg
Effekt Mycket god/god God/måttlig Liten
Risk Låg/måttlig Måttlig/hög Hög
Evidensstyrka Mycket hög 
GRADE 4
Måttlig
GRADE 3
Låg
GRADE 2-1
Kostnadseffektivitet Rimlig Rimlig Ej Rimlig
Sammanvägning Den slutliga bedömningen är en sammanvägd bedömning av de fem dimensionerna, som inte kan inte överstiga rangordning utifrån svårighetsgrad, som är en överordnad dimension