Utveckling och samspel med kommuner

Kommunerna är utförare av en stor del av primärvården, och har därför varit involverade i kunskapsstyrningen från start. Syftet är att medarbetare i kommuner och regioner, där det är relevant, så småningom kan använda samma kunskapsstöd i behandling av patienter och brukare.

Therese Börjesson är medicinskt ansvarig för rehabilitering i Kumla kommun och har arbetat med det nationella vårdprogrammet för levnadsvanor. Hon menar att kommunerna ofta inte är vana vid att arbeta med levnadsvanor, men det berör i högsta grad kommunernas primärvård. Det gäller till exempel äldre personer över 65 år. All personal ska kunna identifiera när patienters eller brukares levnadsvanor är ohälsosamma. De ska också kunna ge enkla och standardiserade råd och veta vart patienten kan vända sig för ytterligare stöd.

– Det handlar om all legitimerad personal inom kommunernas hälso- och sjukvård och omsorg. Vi kan göra ett jättejobb inom området för levnadsvanor, säger Therese Börjesson.

Tillsammans mot en kunskapsbaserad nära vård

Samverkan med kommuner ingår i den utvecklingsplan för 2023–2027 som finns inom nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård. Samverkan är grunden för ett framtida arbete där både regioner och kommuner behöver bidra till omställningen till en personcentrerad och nära vård. Kunskapsbaserade arbetssätt är ett av flera verktyg för att nå det målet. Gemensamma kunskapsstöd kan också bidra till personers upplevelse av en sömlös vård, oavsett om den sker i region eller kommun.

Kommunmedverkan i framtagande av kunskapsstöd

Representanter från kommuner deltar i sex av 26 nationella programområden samt i närmare 20 nationella arbetsgrupper. Styrgruppen för nationell kunskapsstyrning i socialtjänsten (S-KiS) tar ställning till i vilka sammanhang kommunal medverkan är relevant.

Kommunerna har även möjlighet att ge synpunkter på kunskapsstöd som samtliga programområden tar fram, när kunskapsstöden går ut på öppen remiss. Till exempel har en kommunal representant deltagit i framtagande av det nya personcentrerade och sammanhållna vårdförloppet för svårläkta sår, som har tagits fram inom nationellt programområde hud- och könssjukdomar. Flera kommuner lämnade även synpunkter på vårdförloppet när det var ute på öppen remiss. I vårdförloppet finns innehåll som är relevant inte bara för regioner utan även för den kommunala hälso- och sjukvården.

Nationella programområden med kommunrepresentanter

Källa: Länk till kunskapsstyrningvard.se (publicerades 2023-03-02)