Fysiska mötet och gemensam handlingsplan i fokus vid lärandeträff 26/10
Bred samsyn märktes bland deltagare på nationellt möte för systemet för kunskapsstyrning. Utveckling, lokalt införande, patientmedverkan och uppföljning var huvudspåren under dagen.
I Münchenbryggeriets stora tegelbyggnad samlades bland annat deltagare från nationella programområden och samverkansgrupper, nationella kvalitetsregister och representanter från samverkansaktörer såsom patient- och professionsföreningar och myndigheter för att äntligen få träffas igen efter pandemin. Redan vid morgonkaffet visade sorlet runt deltagarna att det fysiska mötet var uppskattat. Detta satte tonen och känslan för hela dagen.
Sammanfattningsvis om lärandeträffen kan konstateras att det fanns det en bred samsyn om att arbetet med kunskapsstyrning är viktigt och att det ger effekt. Det lägger en grund för hög kvalitet, samt bidrar till en jämlik hälsa och en kontinuitet som medborgare och patienter ska kunna förvänta sig.
Gemensam syn på utvecklingsplan
Mats Bojestig, ordförande för styrgruppen i nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård (SKS) och Marie Morell, ordförande Sveriges Kommuner och Regioners sjukvårdsdelegation, inledde dagen. Med en kort tillbakablick vände de sedan blicken mot nuet och framtiden, där rekommendationen till regionerna att fatta beslut om fortsatt utveckling av nationellt system för kunskapsstyrning har en central roll.
Systemet går från uppbyggnadsfas till drifts- och utvecklingsfas inriktad på införande och tillämpning av bästa tillgängliga kunskap, uppföljning och resultat. Kunskapsstyrningen ska bidra till förändrade arbetssätt för utveckling av personcentrerad och nära vård och omsorg. Det måste och ska märkas hos patienterna och därför är det viktigt att vi hittar sätt att nå ut i alla delar. Fokus på leverans, lokal anpassning och uppföljning.
Patient- och närståendeföreträdare är en förutsättning för framgång
För att systemet för kunskapsstyrning ska fungera på riktigt är patientinflytandet avgörande. Bland annat genom att i arbetsgrupper föra fram erfarenheter och påtala konsekvenser av rutiner och behandlingar som är aktuella idag och som tas fram i till exempel ett vårdförlopp. Patientperspektivet behövs i hela systemet hela tiden, inte bara hos patientrepresentanterna.
Det är viktigt att patient- och närståendeföreträdare får förutsättningar att bidra i arbetsgrupper med sina erfarenheter och kunskaper. Nyttan av utbildning och bra introduktion för alla gruppmedlemmar var saker som lyftes.
Uppföljning, uppföljning, uppföljning
Det kan inte nog upprepas att systemet för kunskapsstyrning är beroende av statistik och utvärderingar för att säkra kvalitet och utveckling. Inte förrän vi ser resultat vet vi att systemet fungerar. Åsa Dedering, ordförande för nationell samverkansgrupp data och analys, berättade att samverkansgruppen kommer att bli den samlande kraften i denna viktiga roll. Under dagen kom det medskick om vad som är viktigt att arbeta med framöver men också uppskattning för att det nu finns en samlande kraft.
Nationella samverkansgruppens uppdrag är att kraftsamla och stärka arbetet kring uppföljning, analys och kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården för ett mer modernt, sammanhållet och integrerat uppföljningssystem.
Implementering och tillämpning
Nu kan vi fira att vi har tagit många steg framåt och det börjar bli dags för nästa fas. Men det är svårt med implementeringen. Det är många som berörs på många olika nivåer. Budskap om varför det är viktigt måste nå fram. Hur får vi till ett ägarskap på alla nivåer och hur kan vi följa det? Tajming, paketering och etikettering är viktiga delar i processen.
Flera inspirerande exempel presenterades under dagen. Region Jämtland och Härjedalen berättade om hur de använder gapanalys i sitt arbete. Västra Götalandsregionen berättade om hur det regionala genomförandet påverkar det nationella framtagandet av kunskapsstöd. I Region Kronoberg används Nationellt kliniskt kunskapsstöd som verktyg för införande.
Ett talande exempel från Region Kronoberg visade hur komplicerat det kan vara att hitta rätt information. Det blev mycket igenkänning men också väldigt tydligt att detta inte fungerar. Den samlade kunskapen måste vara lätt att hitta och man ska kunna lita på att den stämmer.
Fullt utbyggt och i ny kostym kommer Nationellt kliniskt kunskapsstöd att hjälpa professionen att hitta rätt information och patienter kan förvänta sig en kvalitetssäkrad vård. Vid varje vårdmöte ska det finnas lättillgänglig kunskap också att man kan välja bort internetsökningar, interna rutindokument och andra kanaler.
Primärvårdens utmaningar
De allra flesta patientmöten sker inom primärvården som finns nära medborgarna i alla skeden av livet. Primärvårdens representation är därför viktig i de nationella programområdena. Det är en utmaning för systemet för kunskapsstyrning att utveckla former för första patientmötet före diagnos. Här behövs system som kan hjälpa professionen i den första vårdkontakten, till exempel med hjälp av ett utbyggt Nationellt kliniskt kunskapsstöd. Petra Vogt, ordförande i nationella primärvårdsrådet, belyser utmaningarna.
Det goda partnerskapet
Mot slutet av dagen lyftes den viktiga frågan om partnerskap mellan regionerna och myndigheterna inom hälso- och sjukvårdsområdet till stöd för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård. Alla var överens om att partnerskapet som har funnits sedan 2018 var en förutsättning för att lyckas och att det minskar risken för motstridiga budskap eller onödigt dubbelarbete. Samverkan är receptet för framgång.
Det övergripande målet med partnerskapet är att samverka för en god vård, det vill säga att hälso- och sjukvården är kunskapsbaserad, säker, individanpassad, jämlik, tillgänglig och effektiv.