Könsstympning av flickor och kvinnor
Barnhälsovården följer det nyfödda barnet och dess vårdnadshavare under uppväxten. Det ger en unik möjlighet när det gäller att både identifiera flickor som riskerar att utsättas för eller som har utsatts för könsstympning och vid behov ge stöd till barnet och familjen.
För att kunna samtala om kvinnlig könsstympning med vårdnadshavare är det viktigt att ha grundläggande kunskaper om kvinnlig könsstympning och hur du kan ställa frågor om kvinnlig könsstympning. Här hittar du som arbetar inom barnhälsovården kunskapshöjande information om kvinnlig könsstympning, regelverk och vilket stöd som finns.
Information
Barnhälsovårdens arbete mot kvinnlig könsstympning i Rikshandboken
I Rikshandboken kan du läsa om definition och förekomst av könsstympning, om hälsoundersökning och samtal med vårdnadshavare, samt om förebyggande insatser och hur man kan identifiera flickor som riskerar att bli könsstympade.
Bildkälla: Rikshandboken
Läs mer på Rikshandbokens webbplats Könsstympning av flickor - Rikshandboken i barnhälsovård
Läs mer om könsstympning
På 1177 kan du läsa mer om könsstympning, olika typer av könsstympning och även se bilder på vulvamodeller som visar olika typer av könsstympningar. Under fliken "Utbildning" hittar du fördjupande information om vad könsstympning är, vilka konsekvenser det kan ge samt hur du kan arbeta med frågan på din arbetsplats.
Könsstympning - omskärelse av flickors underliv (1177)
Hur många handlar det om?
År 2021 var det uppskattade antalet flickor och kvinnor i Sverige som kan ha utsatts för könsstympning cirka 68 000.
Var i världen utförs könsstympning?
På världskartan får du en överblick över var i världen könsstympning vanligtvis utförs. Kartan är ritad 2016.
Illustration av Amalia Alvarez i samarbete med Amel (källa Unicef)
Vilka begrepp använder vi i våra texter?
Begreppet ”könsstympning” infördes i Sverige i samband med en skärpning av lagstiftningen 1998 och ersatte den tidigare benämningen ”omskärelse” i lagtexten. Begreppet ”kvinnlig könsstympning” kan vara missvisande eftersom det skulle kunna uppfattas som att det rör sig om vuxna kvinnor, när det framför allt är unga flickor som könsstympas. Könsstympning av flickor och kvinnor skulle kunna vara en mer korrekt svensk beskrivning av företeelsen. I det här materialet används begreppen ”kvinnlig könsstympning”, ”könsstympning av flickor och kvinnor” eller bara ”könsstympning” omväxlande.
I patientmötet är det viktigt med ett empatiskt förhållningssätt vid valet av begrepp. Det kan innebära att man använder ordet ”könsstympning” med vissa patienter och andra, mindre laddade ord som till exempel ”omskärelse”, ”skuren”, ”operation i underlivet” eller ”traditionen” med andra patienter. Anpassa ordvalen efter person och situation. Det kan påverka både tilliten och möjligheten att göra sig förstådd. I dokumentation är det bra att använda begreppet könsstympning. Ibland kan du behöva informera om att du använder ordet könsstympning i journalen, om det inte är det ord du använder i samtal med patienten.
Texten kommer från Socialstyrelsens dokument Kvinnlig könsstympning – Ett stöd för hälso- och sjukvårdens arbete (socialstyrelsen.se).
Utbildning
Här beskrivs olika utbildningssteg för dig som är yrkesverksam inom barnhälsovård.
Steg 1: Bas/introduktion är för dig som är ny inom barnhälsovården eller för dig som vill få grundläggande kunskap om bakgrund till könsstympning av flickor och kvinnor samt om konsekvenser. Du får också kännedom om barnhälsovårdens arbete med utgångspunkt i Rikshandboken.
Steg 2: Metodutbildning i att tala om könsstympning är för dig som har grundläggande kunskaper om barnhälsovårdens uppdrag och om könsstympning. I den här delen ligger fokus på att samtala med vårdnadshavare om könsstympning av flickor och kvinnor och vilket skriftligt material som kan användas för att förstärka budskapet i samtalet. Här får du också reda på var det finns stöd att få för den du samtalar med och för dig som professionell och vad du själv behöver ta reda på innan du har samtal om könsstympning.
Steg 3: Fördjupning där du kan fördjupa dina kunskaper i regionala riktlinjer. Du får också möjlighet att fördjupa dina kunskaper om samtal med vårdnadshavare genom reflektion om att bygga förtroende och samtidigt säkerställa ett rättighetsbaserat förhållningssätt.
Steg 1: Bas/introduktion
Efter genomgången introduktion kommer du att:
- ha kännedom om att det finns flickor som könsstympas och att få en grundläggande kunskap om könsstympningens bakgrund och konsekvenser
- ha kännedom om texten på Rikshandboken och dess innehåll
- ha kännedom om var jag kan hitta mer information om könsstympning, till exempel regionala medicinska riktlinjer (KKS-modulen)
Läs texten i Rikshandboken om könsstympning av flickor
Här beskrivs barnhälsovårdens arbete mot kvinnlig könsstympning. Du får läsa om definition och förekomst, om hälsoundersökning och samtal med vårdnadshavare, samt om förebyggande insatser och hur man kan identifiera flickor som riskerar att bli könsstympade.
Könsstympning av flickor - Rikshandboken i barnhälsovård (Rikshandboken)
Orientera dig i modulen
Titta på informationen på den här webbsidan för att få en överblick över vad det finns för resurser.
Se filmerna från Amelmottagningen:
Könsstympning av kvinnor och barn - bakgrund (03:01)
Besvär efter könsstympning (03:18)
Psykosexuella besvär och klitoris (02:39)
Genomför VKV:s utbildning om hälsokonsekvenser
Steg 2: "Metodutbildning" i att tala om könsstympning
Efter genomgången utbildning kommer du att ha kunskap om:
- att hur vi samtalar om könsstympning av flickor och kvinnor kan påverka upplevd tillit
- hur du kan lägga upp ett samtal om könsstympning
- när, med vem och hur du kan samtala med vårdnadshavare om könsstympning av flickor och kvinnor inom barnhälsovården
- vilket skriftligt material som kan användas för att förstärka budskapet i samtalet
- var det finns stöd att få för den du samtalar med och för dig som professionell
Genomför Socialstyrelsens utbildning om kvinnlig könsstympning (ca 60 min).
Utbildningen syftar till att ge kunskaper för att förebygga och förhindra könsstympning. Utbildningen ger grundläggande kunskap om vad könsstympning är och ger kunskaper om vilket ansvar och vilka möjligheter som finns för att hjälpa en flicka eller kvinna som är eller riskerar att bli könsstympad. Syftet är att ge en generell kunskap om ämnet och om hur du kan ge ett gott bemötande.
Socialstyrelsens utbildning om kvinnlig könsstympning
Genomför Socialstyrelsens utbildning om rasism och bemötande i vården (60 min).
För att bli medveten om rasism i vården och för att minska risken att personer vi möter inom barnhälsovården känner sig utpekade utifrån ursprung.
Varför behöver vi ha kunskap om rasism och bemötande i vården när vi arbetar med frågor som berör könsstympning av flickor och kvinnor? Det ingår i varje medarbetares uppdrag att behandla alla patienter jämlikt, och att ge ett gott och inkluderande bemötande. Ändå blir det inte alltid så. Vi vet att stereotypa föreställningar om till exempel hudfärg, kulturell bakgrund, religion, etnicitet och språk leder till en ojämlik vård. Det är vanligt att patienter som utsätts för diskriminerande bemötande får en bristande tillit till vården och därmed undviker att söka vård. Utöver det riskerar ett diskriminerande bemötande att leda till ökad ohälsa. Därför är det värdefullt för dig som möter personer med egen erfarenhet av könsstympning eller som lever i en miljö där det förekommer, att ha kunskap om hur normer och fördomar påverkar oss som verkar i hälso- och sjukvården.
I Socialstyrelsens webbutbildning får du mer kunskap om rasism och bemötande. Du får också konkreta exempel på hur man kan arbeta och tänka för att undvika både medveten och omedveten rasism och diskriminering.
Socialstyrelsen webbutbildning om rasism och bemötande i vården
Orientera dig i modulen
Titta på informationen på den här webbsidan för att få en överblick över det som finns för resurser.
Läs Guiden för samtal om könsstympning av flickor och kvinnor
Förbered dig inför samtal genom att fundera på hur du samtalar om kvinnlig könsstympning.
Avsätt tid för reflektion i din verksamhet
Fundera enskilt eller tillsammans med kollegorna över dessa reflektionsfrågor:
-
- Vad väcker könsstympning för tankar hos dig?
- Hur känns det att öppna upp för och ställa frågor om könsstympning? Prata om det i din verksamhet.
- Om du har kollegor inom barnhälsovården, hur gör de? Hur gör kollegorna som jobbar på din vårdcentral? Ta del av varandras tips och tillvägagångssätt!
Delta i ett dialogseminarium
Det kommer att erbjudas ett uppföljande seminarium där det finns möjlighet att reflektera tillsammans med kollegor och lära av varandra. Seminariet erbjuds några gånger per år. Håll utkik på CBHV:s webb efter datum och anmälningsmöjligheter - titta gärna under rubriken Fördjupning: Utbildning och BHV-dagar - Central barnhälsovård
Det här behöver du själv ta reda på
- Vart kan du hänvisa personer i behov av stöd i den kommun som du arbetar i? Det kan till exempel vara olika stödfunktioner för personer som är utsatta för våld. Ta reda på det innan det är skarpt läge.
- Ladda ner, beställ eller skriv ut broschyrer du skulle vilja använda i mötet med vårdnadshavare. Det skulle till exempel kunna vara könsstympningspasset eller en folder där du kan lägga in lokala kontakter till vårdnadshavaren. Du hittar samtliga broschyrer under fliken "Material och dokument".
Steg 3: Fördjupning
Här ges möjlighet till fördjupning:
RMR - Hedersrelaterat våld och förtryck
I ditt arbete behöver du känna till de regionala medicinska riktlinjer som finns som berör kvinnlig könsstympning.
Den här regionala medicinska riktlinjen handlar om att standardisera och förbättra rutinerna så att personer som riskerar att utsättas, utsätts eller har varit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck inklusive kvinnlig könsstympning, barnäktenskap och tvångsäktenskap ska identifieras och erbjudas information, skydd, stöd och behandling.
Hedersrelaterat våld och förtryck (vgregion.se)
Prata med föräldrar, tillitsstärkande dialog
Syftet med handboken ”Prata med föräldrar” är att ge dig vägledning i hur du kan engagera dig i en interkulturell dialog, bygga förtroende och samtidigt säkerställa ett rättighetsbaserat förhållningssätt. Detta inkluderar att säkerställa barnets bästa i enlighet med barnkonventionen. Genom tillitsbaserad och interkulturell dialog kan du bidra till en ökad inkludering.
"Prata med föräldrar" är till för medarbetare. Handboken är tänkt som en praktisk vägledning för dig när du inleder samtal med föräldrar kring känsliga frågor och utmaningar. Du kan tillsammans med kollegor träna på att ställa frågor till varandra, innan du har samtal tillsammans med föräldrar.
Det här är målen för "Prata med föräldrar":
- Förstå utmaningar för nyanlända föräldrar och föräldrar med utländsk bakgrund.
- Utveckla interkulturell och tillitsbaserad dialog.
- Öppna upp för svåra samtal med föräldrar.
- Skydda och stärka barns rättigheter.
- Ge kunskap om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.
Reflektion utifrån "Prata med föräldrar"
- Läs introduktionsdelarna till nedanstående moduler.
- Gör övningarna ”Fundera själv” eller om ni är fler ”Prata tillsammans”.
- Inspireras av exemplen under rubriken ”När du pratar med föräldrar”.
- Arbeta med följande moduler:
- Modul 1: Migration, identitet och föräldraskap
- Modul 2: Kulturell medvetenhet
- Modul 3: Tillit till välfärdsstaten
Stödfunktioner
Stöd för dig som personal
Stödtelefon till yrkesverksamma
Vid Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck finns den nationella stödtelefonen, vars syfte är att ge stöd på generell nivå till yrkesverksamma samt personer som arbetar ideellt och som i sin verksamhet hanterar frågor om hedersrelaterat våld och förtryck. För råd och vägledning kan du ringa till 010-223 57 60.
Läs mer om nationella stödtelefonen här
Vid misstanke om brott mot barn samt vid misstanke om kvinnlig könsstympning finns möjlighet att göra en polisanmälan parallellt med en orosanmälan. Vid oklarhet kan polis/åklagare, Barnahus eller Barnskyddsteam VGR konsulteras.
Barnahus
Barnahus är en verksamhet där polis, åklagare, socialtjänst, barnläkare och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) arbetar tillsammans för att hjälpa barn under 18 år som misstänks ha blivit utsatta för brott.
Syftet med Barnahus är att i en trygg och barnvänlig miljö låta barn som misstänks vara utsatta för brott och övergrepp vara i centrum i utredningsprocessen.
Hit kan du som yrkesverksam vända dig för konsultation vid oro för ett barn.
Barnahus Fyrbodal, telefon 0522-69 68 43
Barnahus Älvsborg, telefon 0768-88 51 38
Barnahus Skaraborg, telefon 0500-49 89 89
Barnahus Göteborg, telefon 031-367 93 95
Barnskyddsteam VGR
Barnskyddsteam Västra Götaland arbetar för att alla barn i Västra Götalandsregionen ska mötas av personal som har god kunskap och en trygghet i att agera gällande barn som far illa eller att riskera fara illa.
Barnskyddsteamet har i uppdrag att arbeta för barnskydd inom hälso- och sjukvård i Västra Götalandsregionen.
Hit kan du som arbetar i privat eller offentlig hälso- och sjukvård vända dig för att få konsultation och rådgivning gällande barn som far illa eller riskerar att fara illa.
Kontaktuppgifter
Telefon: 031-343 42 08. Vi har öppet vardagar 08.00-16.45.
Epost: barnskyddsteam@vgregion.se
Barnskyddsteam Västra Götaland - Vårdgivarwebben
Regionala resurscentra
Hit kan du vända dig både om du är utsatt/riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld eller förtryck, eller om du är yrkesverksam och behöver stöd i ditt arbete. Det finns stöd för dig oavsett var i regionen du befinner dig.
Scrolla ned på sidan och hitta det stödcentrum/resurscentrum som finns i din del av regionen. Se rubriken "Regionala kontakter".
Regionala resurscentra - (hedersfortryck.se)
Stöd för dig som vårdnadshavare
Vulvamottagningen på Angereds närsjukhus
Vulvamottagningen på Angereds närsjukhus består av två team: KKS-teamet och vulvateamet. Där arbetar läkare, barnmorska, undersköterska, sexolog och kurator. KKS-teamet tar emot patienter som har besvär orsakade av kvinnlig omskärelse/kvinnlig könsstympning. Det kan handla om fysiska besvär som svårigheter att kissa, smärta vid menstruation eller olika psykiska eller sexuella besvär.