Forskning och evidens

Man har forskat länge på föräldraskapsstöd som stärker föräldrars förmåga att möta sitt barn på ett bra sätt. På denna sida hittar du förslag på översikter om forskning på föräldraskapsstöd generellt, forskning på Family Check-up i Sverige, och länkar till internationella sidor med FCU-forskning för fördjupad läsning.  

Internationell forskning om föräldraskapsstöd visar att det stärker barnets utveckling och framtida psykiska hälsa. Det mesta av forskningen har genomförts på föräldraskapsstöd som riktar sig till familjer med barn och ungdomar med risk för-, eller som redan utvecklat beteendeproblematik. Forskning på effekter av program för föräldraskapsstöd som erbjuds universellt är mindre omfattande. Flertalet av programmen har sina rötter i social inlärningsteori. Vill du läsa en sammanfattning av sådan forskning rekommenderas dessa: 

Föräldrastöd på universell nivå: En forskningsöversikt | Socialmedicinsk tidskrift 

Föräldrastöd på selektiv och indikerad nivå: En sammanfattning av forskningsläget | Socialmedicinsk tidskrift 

Flera källor listor Family Check-up som ett rekommenderat evidensbaserat föräldraskapsstöd till familjer med barn från småbarnsålder upp till tonåren (Enebrink & Stattin, 2020; SBU, 2021; Smedler et al., 2015). Modellen nämns också på nationella och internationella plattformar (t ex MFoF, 2022; EUDA, 2024) som en evidensbaserad metod.

Forskning på effekter av Family Check-up

En effektutvärdering av FCU i jämförelse med iKomet finansierades av Socialstyrelsen, ansvariga forskare var Ata Ghaderi och Pia Enebrink på Karolinska Institutet. Vetenskapliga publikationer gällande effekter finns här:

Ghaderi, A., Kadesjö, C., Björnsdotter, A., & Enebrink, P. (2018). Randomized effectiveness Trial of the Family Check-Up versus Internet-delivered Parent Training (iComet) for Families of Children with Conduct Problems. Scientific reports, 8(1), 11486. https://doi.org/10.1038/s41598-018-29550-z

Björnsdotter, A. Ghaderi, A., & Enebrink, P. (2020). Cluster Analysis of Child Externalizing and Prosocial Behaviors in a Randomized Effectiveness Trial of the Family-Check Up and Internet-Delivered Parent Training (iComet). Journal for Person-Oriented Research, 6(2), 88-102. https://doi.org/10.17505/jpor.2020.22403

Björnsdotter, A. (2014). Evaluation of Family Check-Up and iComet : Effectiveness as well as Psychometrics and Norms for Parent Rating Scales (PhD dissertation). Uppsala Universitet.

I en rapport som sammanfattar de första åren med att implementera föräldrastödsmodellen Family Check-Up, finns en sammanfattning på svenska kring resultat från effektstudien. Ta del av rapporten här: 

Implementering av Family-Check-Up i Göteborg - en rapport om arbetet på Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa

Implementeringsstudier

Mauricio, A. M., Rudo-Stern, J., Dishion, T. J., Shaw, D. S., Gill, A. M., Lundgren, J. S., Thunberg, J. (2018). Facilitators and barriers in cross-country transport of evidence-based preventive interventions: a case study using the Family Check-up. Prevention Science, 22, 73–83.  https://doi.org/10.1007/s11121-018-0929-y

Forskning på föräldraperspektivet: Föräldrarna som deltog i effektstudien bjöds in till fokusgrupper. Syftet var att ta tillvara föräldrars perspektiv efter att ha deltagit i evidensbaserat föräldraskapsstöd. Projektet genomfördes i samarbete med forskare på Regionhälsans FoU-enhet i Göteborg och Södra Bohuslän, Karolinska Institutet och Högskolan Väst. Ansvarig för studien var Julie Lundgren på Utvecklingscentrum. Här kan du ta del av den publicerade artikeln: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/sjop.12913

Forskning på behandlarperspektivet: Jennie Ryding vid Högskolan Väst har genomfört ett avhandlingsarbete med inriktning på implementering av FCU ur ett behandlarperspektiv. Avhandlingen belyser socialarbetares förståelse och användning av reflektion samt vilken roll reflektion har för professionellt lärande och kunskapsutveckling. Här kan du ta del av publikationer om behandlarperspektivet:

Ryding, J. (2020). Mellan evidens och reflektion: om professionellt lärande i socialtjänstens familjebehandlande arbete (PhD dissertation). Högskolan Väst, Trollhättan.

Ryding, J. & Sorbring, E. (2020). Ny förståelse för forskningsbaserade modeller i familjebehandlande socialt arbete. Barnbladet, 1.

Ryding, J. & Wernersson, I. (2019). The Role of Reflection in Family Support Social Work and Its Possible Promotion by a Research-Supported Model. Journal of evidence based social work, 16 (3).

Länk till Rapport i korthet där Jennie Ryding sammanfattar sin avhandling.

Länk till filmen "Betydelsen av reflektion i familjearbete" där Jennie Ryding berättar om sina resultat och där en familjebehandlare beskriver vad reflektion betyder för henne i hennes arbete med Family Check-up.