Forskningsprojekt ska förbättra vården för sexuellt våldsutsatta

– Sexuellt våld är ett ökande problem i Sverige. Det råder brist på kunskap kring hur samhället ska organiseras för att bemöta utsattas behov av stödinsatser och vård. Det finns också brister i hälso- och sjukvården vad gäller resurser, kunskap, utbyggd vårdkedja och samverkan mellan olika aktörer.

Det säger Charlotta von Mentzer, doktorand vid Göteborgs universitet och barnmorska och samtalsterapeut vid Sexualmedicinskt centrum/SMC Pilen i Västra Götalandsregionen.

Vissa individer är mer riskutsatta för sexuellt våld än andra. Det gäller framför allt barn och unga och de med erfarenhet av bland annat omsorgssvikt, våld, omhändertagande av socialtjänst, med funktionsnedsättning, kopplingar till kriminalitet och organiserad brottslighet samt hbtqi-personer.

– Kartläggningar och intervjuer med målgruppen visar att det finns ett stort behov av vård med hög tillgänglighet, så kallade lågtröskelmottagningar, särskilt anpassade för riskutsatta personer med erfarenhet av sexuellt trauma.

Högre risk för negativ påverkan på medarbetare

Det forskningsprojekt som Charlotta von Mentzer utför tittar också på ämnet ur vårdpersonalens perspektiv.

– Det är högre risk för negativ påverkan på medarbetare när det gäller sexuellt trauma, jämfört med annan typ av trauma. Vi behöver därför planera vård som också innefattar strukturer för att förebygga sekundär traumatisering.

Sekundär traumatisering kan visa sig som empatitrötthet och utmattningssymtom hos medarbetare, men också med liknande symtom som vid posttraumatiskt stressyndrom.

”Vården är inte anpassad till de utsattas verklighet”

Vad som försvårar för vården är att personer som varit utsatta för sexuellt våld inte söker vård för det, utan söker i stället för konsekvenser av våldet, som till exempel självskadebeteende, psykisk ohälsa och missbruk.

– Det kan bero på oro för negativt bemötande, stigman och tabun eller ren rädsla för att man är utsatt för hot.

Det saknas enligt Charlotta von Mentzer en utbyggd vårdkedja för dessa personer.

– Vården är inte anpassad till de utsattas verklighet – att man är drogfri kan till exempel vara ett villkor för att få samtalsbehandling. Många jag pratat med upplever att de är ett för stort problem för vården att hantera.

–  En av dem jag intervjuade sa ”det var så mycket som pågick samtidigt, så ingen ville ta emot mig, det fanns heller ingen som hade kompetens för det”. En annan berättade att remissen som skickats till psykiatrin kom tillbaka med svaret att hennes ”övergreppshistorik var för svår för psykiatrin att ta hand om”.

Många sexuellt utsatta i kriminella miljöer

I en studie genomförde Charlotta von Mentzer djupintervjuer med 21 personer som varit utsatta för sexuellt våld. Majoriteten av dem uppgav kopplingar till kriminalitet av olika slag.

– Exploateringen av personerna sker på olika sätt. I vissa fall handlar det om internationella nätverk som tjänar pengar på att utnyttja människor för människohandel och prostitution.

– Men det kan också handla om att man blir ihop med en kille som är gängkriminell. I vissa fall har kvinnorna varit tvungna att ha sex med pojkvännens kompisar, alltså andra gängmedlemmar, säger Charlotta von Mentzer.

Kvinnor och flickor med drogproblematik är också en särskilt utsatt grupp, som kan komma i kontakt med gängen genom narkotikahandeln och uppmanas att betala med sexuella handlingar. De kan också dras in i att själva utföra kriminella handlingar som att till exempel förvara droger.

Hos dessa kvinnor finns det en stark rädsla för att berätta, just eftersom deras förövare är kriminella och konsekvenserna kan bli livshotande.

– Vi har haft fall på SMC Pilen där vi har fått ta hit polis för att tjejerna ens ska våga att fundera på att anmäla våldtäkt.

Bygger grund för samverkan

I höstas anordnade Charlotta von Mentzer en nationell konferens där särskilt inbjudna nyckelaktörer fanns samlade, från såväl myndigheter, universitet, vård, polis, socialtjänst som civilsamhälle och skola. Syftet med konferensen, som finansierades av medel från Innovationsfonden i VGR, var att lyfta fram målgruppen och dess behov av vård och stöd och att kommunicera ut det pågående forsknings- och innovationsprojektet.

Konferensdeltagarna fick också göra en gemensam problemanalys, som nu ligger till grund för de förslag på förbättrade vård- och samverkansformer som arbetas fram under 2024.

Redan nu pågår ett pilotprojekt där kvinnor och flickor i gängkriminella miljöer, som identifierats av Göteborgs stads enheter i nordost, erbjuds hjälp på SMC Pilen. Charlotta von Mentzers innovations- och forskningsprojekt har ingått i samverkan med det EU-finansierade projektet ”En blind fläck – tjejer i den gängkriminella miljön” inom socialförvaltningen i Nordost.

– Här utvecklar vi en grund för samverkan mellan polis, socialtjänst och hälso- och sjukvård.