Vårdgivarwebben

Ny utbildning stöd i arbetet mot rasism i vården

Uppdaterad:
Publicerad:

Sedan ett halvår finns en ny utbildning som ska hjälpa vårdverksamheter i arbetet mot rasism. Här berättar Socialstyrelsen om tankarna bakom utbildningen, som även KJV varit med och tagit fram.

– Syftet är bland annat att höja kunskapen om rasism. Det finns en rädsla hos många att prata om rasism – hur gör man det utan att stöta sig med någon eller att själv bli utpekad som rasist? För att skapa ett samtalsklimat på arbetsplatsen för att kunna ta upp sådana frågor, kan ett sätt vara att börja prata om vad rasism är och vad det kan leda till, säger Ellinor Cronqvist, utredare på Socialstyrelsen.

Utbildningen har tagits fram på uppdrag av regeringen och riktar sig till både hälso- och sjukvården och tandvården. Fokus ligger på att stödja i personalens bemötande och tanken är att kunskaperna ska kunna användas praktiskt i vardagen.

– Det ska kunna användas brett, inom alla områden och yrkesgrupper – både i det direkta patientmötet och i mötet mellan patienten och andra yrkesgrupper, som till exempel receptionister eller transportörer, säger Maria Edén, också utredare på Socialstyrelsen.

Både omedveten och strukturell rasism

I utbildningen tar man upp exempel på omedveten rasism i vardagen, till exempel att man slentrianmässigt uttrycker sig på ett sätt utan att tänka sig för.

– Det kan handla om situationer där personer mer eller mindre oreflekterat uttrycker sig nedvärderande eller fördomsfullt, och kanske inte är medveten om hur det kan uppfattas av andra, säger Elinor Cronqvist.

Men det kan också handla om strukturell rasism, som exempelvis att rasism finns inbyggd i rutiner och regler. Det kan till exempel vara stereotypa bilder av att människor skiljer sig åt anatomiskt beroende på vilken hudfärg de har, säger Sara Tedsjö, regionutvecklare på Kunskapscentrum för jämlik vård, som varit med och utformat utbildningsmaterialet.

– Det har till exempel funnits en föreställning om att melaninrik hud ska vara tjockare, vilket är rent felaktigt, och den föreställningen riskerar att skapa ett lidande för patienterna. Ibland har man använt olika sorters nålar på olika sorters hud trots att det inte är motiverat.

– Det har också förekommit rutiner där man applicerat plåster med lokalbedövning olika länge beroende på vilken hudfärg patienten har haft. Sådant här förstärker fördomarna om att vi människor är anatomiskt och fysiologiskt olika, vilket vi inte är, säger hon.

Dialog om rutiner

Det kan också handla om att vården har rutiner som utesluter vissa personer. En fallberättelse i utbildningen handlar om tidbokning, där det uppstår missförstånd på grund av språket, berättar Maria Edén.

– Kanske behöver man ha en rutin på arbetsplatsen för hur man gör bokningar när det finns behov av tolk? Det handlar om att konstatera ”så här gör vi” och ha en dialog för att identifiera vad vi behöver göra hos oss, om det handlar om struktur eller bemötande.

Vissa saker är enkla att ändra, konstaterar hon, andra får komma med i den mer långsiktiga planen, till exempel om man upptäcker att det behövs kompetensutveckling i arbetsgruppen.

Viktigt med historiska perspektivet

Webbutbildningen är till för att ge alla medarbetare en gemensam grund att stå på i den andra delen av utbildningen, som är tänkt att genomföras i grupp. Där går det ut på att ta upp frågan i en trygg miljö och få i gång diskussioner bland medarbetare.

– Att bara ha gått webbutbildningen skapar ingen förändring, utan det är i dialogen saker kan identifieras och saker kan hända. Vi hoppas att dialogerna ska leda till insatser – vilka beror på vilka behov och olika förutsättningar som finns, säger Maria Edén.

Avstampet i rasismens historia som webbutbildningen gör, är ett viktigt perspektiv att få med, säger Ellinor Cronqvist.

– Våra föreställningar uppstår inte ur tomma intet, vi har alla delar av historien med oss på ett eller annat sätt, beroende på vem vi är och var vi kommer ifrån.

Läs mer och delta på webbinarium