Fördubblat antal remisser från nordöstra Göteborg när demensvården blev mer jämlik

– Vi hade en magkänsla att vi hade en snedfördelning i patientunderlaget, att vi hade för få med migrationsbakgrund. Sannolikheten att bli remitterad till oss var dubbelt så stor från sydvästra jämfört med nordöstra delarna av Göteborg.

Det säger Charlotte Sommar, verksamhetsutvecklare på Minnesmottagningen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Efter att ha konstaterat att ålder på invånarna i respektive stadsdelar inte var orsaken; det handlade inte om att det fanns fler äldre i sydvästra delarna, bestämde sig enheten för att försöka göra något åt ojämlikheten. För att kunna göra detta sökte de, och fick, utvecklingsmedel från Kunskapscentrum för jämlik vård i VGR.

– Dels ville vi arbeta för att få fler invånare från nordost att komma till Minnesmottagningen för demensutredning, dels ville vi få våra arbetssätt mer tillförlitliga. Vi ville försäkra oss om att de fungerar bra även för dem med annan språklig bakgrund än svenska, säger Charlotte Sommar.

Olika kunskap om demenssjukdomar

Det blev startskottet för ett utåtriktat arbete, både mot primärvården och invånarna i nordöstra Göteborg. Minnesmottagningen ordnade bland annat föreläsningar för primärvården om kognitiv utredning av patienter med annat modersmål än svenska. Vårdcentralernas medarbetare intervjuades också om vilka hinder de ser för att patientgruppen ska få rätt insatser.

– Vårdcentralerna uppfattade att kunskapen om demenssjukdomar såg väldigt olika ut i olika grupper. Vissa anhöriga kanske tyckte det var naturligt att mormor börjar bli lite förvirrad, säger Charlotte Sommar.

Och extra svårt kan det vara i ett vårdmöte som tolkas.

– Om patienten inte söker för minnessvårigheter kan det bli svårt att fånga den biten. Det kan vara upp till hur samtalet är tolkat – sjukvårdspersonalen uppfattar kanske inte att patienten svarar lite konstigt på frågor.

Hälsoguider drog folk

Minnesmottagningen inledde också ett samarbete med kulturtolkar och kommunens hälsoguider i nordöstra stadsdelarna. Med hjälp av dem bjöd mottagningen in invånarna till föreläsningar, där hälsoguiderna också deltog.

– Det fanns ett stort intresse – hälsoguiderna drog fler till föreläsningarna än vi tänkt innan. Vi har haft kontakt efter föreläsningarna också och fått höra att folk fortsätter prata om det, säger Timothy Hadarsson Bodin, psykolog på Minnesmottagningen och en av föreläsarna.

I dialogen med invånarna framkom många olika förklaringar till varför färre med misstänkt demens söker vård. Att man inte uppfattade tillståndet som en sjukdom var en anledning.

– Flera har lyft att det kan finnas kulturskillnader när det handlar om vem som tar hand om äldre familjemedlemmar. Man tänker ”Varför utredning – vi vill inte ha pappa på äldreboende”.

– Det kan också finnas rädsla att bli utpekad som dålig dotter om mamma hamnar på hem, även om man egentligen skulle vilja det, säger Timothy Hadarsson Bodin.

Lägre förtroende för vården kan hindra

Ett lägre förtroende för vården kan vara en annan anledning; kunskapen om hur vårdsystemet fungerar kan vara låg och det kan kännas svårbegripligt. Det kan till exempel kännas komplicerat att boka läkartid.  

– Det finns en upplevelse av att det svenska vårdsystemet är svårnavigerat och brister i kontinuitet, säger Charlotte Sommar

– Halva föreläsningen har handlat om hur vården fungerar, till exempel remisser och väntetider, att man blir trygg med hur det fungerar. Hälsoguiderna har varit måna om att vi lägger mycket krut där, fortsätter hon.

Ökat kunskaperna på hemmaplan

Parallellt med föreläsningar och intervjuer arbetade mottagningen på hemmaplan med att förbättra minnesutredningarna, bland annat genom att öka kunskaperna hos alla medarbetare om det utredningsinstrument som finns för personer med annat modersmål än svenska.

Medarbetarna har också utbildats om sent debuterande PTSD, det vill säga posttraumatiskt stressyndrom som uppträder lång tid efter traumat, som är en diagnos som kan ha likartade symptom som demens.

– Den här gruppen patienter har i högre grad blivit utsatta för trauma, så vi har jobbat med kompetenshöjning kring både det och tolkade möten. Vi har också skapat nya rutiner kring båda områdena, säger Charlotte Sommar.

Dubbelt så många remisser

Resultatet av mottagningens arbete har inte låtit vänta på sig – remissflödet var under förra vintern dubbelt så stort från nordöstra stadsdelarna jämfört med de senaste två, tre åren.

Att projektet lyckats så väl har de mycket hälsoguiderna att tacka för, poängterar Charlotte Sommar.

– Om målgruppen inte hade varit med på tåget hade detta fallit platt, och hälsoguiderna har varit en enorm draghjälp genom att skapa insatsen tillsammans med oss och locka åhörare.

– Vi har ett smalt uppdrag, men har genom de här medlen kunnat kliva utanför det och jobba med helheten. Det vore väldigt tacksamt om VGR kunde jobba mer riktat för att nå ut med information om sjukdomar och vårdsystemet.