Tipsa Polisen

10 kap. 18 c § OSL lyder: 

"18 c § Sekretessen enligt 25 kap. 1 § och 26 kap. 1 § hindrar inte att en uppgift som rör en enskild eller en närstående till den enskilde lämnas till Polismyndigheten, om 

1. det på grund av konkreta omständigheter finns risk för att den enskilde mot den närstående kommer att begå ett sådant brott som avses i 3, 4 eller 6 kap. brottsbalken för vilket det lägsta straffet enligt straffskalan för brottet är fängelse i ett år eller mer, och 

1. det med hänsyn till planerade eller pågående insatser för den enskilde eller för den närstående, eller av andra särskilda skäl inte är olämpligt att uppgiften lämnas ut. 

En uppgift som angår misstanke om ett begånget brott får dock lämnas endast under de förutsättningar som i övrigt anges i denna lag."

Viktiga utgångspunkter för tips till polisen med stöd av 10 kap. 18 c § OSL: 

• Det är information som lämnas till polisen före brott, inte en polisanmälan efter ett brott.  

• Gäller när det saknas samtycke från patienten att informera polisen.  

• Omfattar både barn och vuxna och information från våldsutsatta så väl som från våldsutövare. 

Med allvarligt våld menas brott i kapitel 3, 4 och 6 i Brottsbalken som ger minst 1 års fängelse. ​Alltså: 

• Mord, dråp, grov misshandel​ 

• Människorov, olaga frihetsberövande, grov fridskränkning, hedersbrott, grovt olaga hot 

• Våldtäkt ​ 

Som vårdpersonal behöver vi inte veta vilket våld det finns risk för, utan det räcker med oro för allvarligt våld i någon form. Om du misstänker eller fått veta att en person utövat våld mot en närstående tidigare så finns det risk för upprepat våld. Upprepat våld mot en närstående utgörs av brottet grov fridskränkning och räknas som allvarligt våld.

Det bästa sättet att upptäcka risk för allvarligt våld i nära relationer är att fråga. Frågor om våld kan ställas på indikation eller på rutin. 

• På indikation: Frågor ställs vid tecken eller symtom på våldsutsatthet eller våldsutövande. Detta ska alltid göras inom hälso- och sjukvården då ett barn eller vuxen uppvisar tecken eller symptom som väcker misstanke om våldsutsatthet (8 kap. 8–9 §§ SOSFS 2014:4). 

• På rutin: Frågor ställs systematiskt och regelbundet till patienter inom en viss patientgrupp eller med en viss sökorsak eller diagnos.   

Det är också viktigt att vara uppmärksam på symtom och tecken som har samband med våldsutsatthet. Exempelvis:  

• skador, 

• psykisk ohälsa så som depression, ångest, PTSD, självskadebeteende, suicidtankar eller -försök, sömnsvårigheter,  

• skadligt bruk av alkohol eller narkotika, 

• långvarig smärta,  

• upprepat uteblir från besök eller 

• kontrollerande medföljande.  

Om en patient är utsatt för eller utövar våld i nära relationer är det viktigt att ta reda på mer för att bedöma om det finns risk för allvarligt våld.  

Läs mer om att ställa frågor om våld under fliken Att fråga om våld. Du kan också ta del av följande stödmaterial: 

Ställa frågor om våldsutsatthet och våldsutövning (pdf) 

Vårdpersonal får tipsa polisen om följande två förutsättningar uppfylls: 

1. det finns risk för allvarligt våld, och
2. det inte är olämpligt att uppgiften lämnas ut. 

Det innebär att vi som vårdpersonal själva ska väga behovet av skydd mot konsekvenserna för vården av patienten om vi bryter sekretessen. Om vi kommer fram till att det finns risk för allvarligt våld och att det inte är olämpligt att tipsa polisen, så kan vi använda möjligheten att tipsa polisen.  

Bedöma om det finns risk för allvarligt våld  

Bedömningen av om det finns risk för allvarligt våld ska grundas på konkreta omständigheter. Exempelvis att man misstänker eller fått kännedom om våld i nära relationer som redan inträffat eller som planeras.  

Tidigare våld är en risk för framtida våld. Det innebär att förutsättningen kan vara uppfylld om du misstänker eller känner till att en patient utövat eller utsatts för våld i nära relation. Framför allt om våldet inträffat under det senaste året eller om det finns ett kontaktförbud. 

Det finns vissa riskfaktorer som ökar risken för dödligt våld i nära relationer och som innebär att förutsättningen är uppfylld. Dessa är:  

• strypvåld (inklusive i samband med sex) 

• eskalerande våld 

• sexuellt våld  

• suicidalitet, hot, önskan eller tankar om att man själv eller en närstående ska dö. 

Det finns också riskfaktorer för dödligt våld, som i kombination med att våldsutövaren har psykisk ohälsa eller ett riskbruk, innebär att förutsättningen är uppfylld:  

• Svartsjuka, kontrollerande beteende, stalkning. 

• Planerad, pågående eller genomförd separation, vårdnadstvist. 

• Tillgång till skjutvapen.  

• Social utsatthet (exempelvis arbetslöshet, låg utbildningsnivå, låg inkomst, långtidssjukskrivning, osäkra boendeförhållanden). 

• Hedersnormer.  

• Stark rädsla hos den utsatta. 

Om någon av riskfaktorerna för dödligt våld uppfylls är situationen allvarlig och polisen bör informeras.  

Fördjupa dina kunskaper genom att läsa mer under fliken Dödligt våld i nära relationer.   

Bedöma om det är olämpligt 

I bedömningen av om det är olämpligt att tipsa polisen ska vi som vårdpersonal ta hänsyn till konsekvenserna för de vuxna och barn som berörs om sekretessen bryts. Därför ska vi fråga oss om det är olämpligt att tipsa polisen för: 

• den vård som pågår eller planeras för patienten  

• närståendes intressen 

Eftersom lagen är till för att skydda utsatta är det få tillfällen då det är uppenbart olämpligt att tipsa polisen om det finns risk för allvarligt våld. 

Rädsla för att våldsutövaren ska hämnas på dig som vårdpersonal om du tipsar polisen är inte ett skäl att avstå. Som myndighet är det viktigt att vi står upp mot våld och litar på att polisen kan hantera tips på ett sätt som inte innebär fara för någon annan. Om du som vårdpersonal känner oro: ta hjälp av chefen och berätta för polisen om er rädsla när ni tar kontakt.    

Exempel på bedömningar:

1. Patient med missbruk som utsatts för våld, men uppger att det är lugnt nu. Har lågt förtroende för myndigheter pga. tidigare erfarenheter. 
Bedömning: Avstod tips eftersom vårdpersonalen kämpat för förtroende och risk för allvarligt våld bedömdes som låg.

2. Våldsutsatt patient vars partner har missbruk, jaktvapen och uttalat dödshot när han varit onykter. 
Bedömning: Tipsat polisen eftersom risken för allvarligt våld vägde tyngre än skadat förtroende för hälso- och sjukvården.    

Ta del av filmen nedan med Anna Nordgren, sjuksköterska på Socialmedicinsk mottagning i Alingsås/Lerum, som berättar om sin erfarenhet av att tipsa polisen.

Kontaktuppgifter  

Tips lämnas muntligen per telefon eller skriftligen via webben. 

Telefon: 114 14, säg ”tips” i talsvar. 
Tipsa via webben 

Ring 112 vid pågående eller nära förestående allvarligt våld. 

Vilka uppgifter får lämnas ut?  

• Vem som riskerar att utöva och utsättas för våld. 

• Var de uppehåller sig. 

• Familjeförhållanden, bekantskapskrets. 

• Riskbruk. 

• Psykisk ohälsa.  

• Planerade, pågående och avbrutna vårdinsatser.  

Bedöm vilka uppgifter som är lämpliga att lämna till polisen.  

Vad kan jag säga till polisen?  

Vid kontakt med polisen: 

1. Uppge att du vill tipsa om risk för allvarligt våld med stöd av 10 kap. 18 c § OSL.
2. Uppge att du misstänker att våld förekommit, utan att beskriva våldet. Poliser är skyldiga att anmäla brott, använd därför vaga ordalag.
3. Lämna övriga uppgifter, inklusive de riskfaktorer du identifierat utöver våld. 

Chef kan stå som uppgiftslämnare. Vid osäkerhet kan polis konsulteras avidentifierat. Polisen avslöjar inte vem som tipsat dem. 

Tänk på att poliser måste ta upp en anmälan om de får kännedom om brott som begåtts. För att undvika att polisen tar upp en anmälan när vi vill tipsa om risk för våld ska vi därför uppge att vi misstänker att våld förekommit, utan att beskriva våldet detaljerat.  

Vad gör polisen med uppgifterna? 

Efter att ett tips lämnats så bedömer polisen vad som ska göras baserat på tipset och den information de har sedan tidigare. Exempelvis: ​ 

• Informera lokalpolisområde så att de förebygger brott. Det kan handla om att flagga en adress eller person, så att polisen är särskilt uppmärksam.​ 

• Lägga den nya informationen till en pågående brottsutredning.​ 

• Be om att få veta mer för att kunna upprätta en polisanmälan om brott. ​ 

Få en bättre förståelse för hur polisen arbetar med inkomna tips genom att titta på filmen nedan med Olof Perciwall, gruppchef Brott i nära relation i polisområde Älvsborg.  

Regional rutin: Lämna uppgifter till polisen för att förhindra allvarligt våld (kommer snart) 

Åtgärdskort 10 kap. 18 c § OSL (pdf) 

Ställa frågor om våldsutsatthet och våldsutövning (pdf) 

Genväg till forskning: Riskfaktorer vid dödligt våld i nära relationer (pdf) 

Faktablad om ny sekretessbrytande bestämmelser för hälso- och sjukvård (pdf)