Vad är våld?

Våld är ett brett begrepp, men många människor kopplar det främst till fysiskt våld och oftast ett slag. Fysiskt våld kan vara många olika saker, som att sparka, knuffa, bita, bränna, nypa, riva, förgifta, dra i håret eller skaka någon. Det kan också vara knytnävsslag, slag med tillhyggen, knivstick, könsstympning, stryptag och kvävningsförsök. Fysiskt våld leder i sin allvarligaste form till döden.

En person utsatt för våld i nära relationer är oftast utsatt för flera sorters våld. Fysiskt våld sker till exempel ofta i samband med olika slags psykiskt våld. Det fysiska våldet kan också ske som en del av hedersrelaterat våld och förtryck.

Barn och unga påverkas lång tid av fysiskt våld

Fysiskt våld mot barn och unga kan ge fysiska och psykiska hälsoeffekter, på kort och lång sikt. Det kan påverka hälsan ända upp i vuxen ålder. Barn kan få en mängd olika symtom, allt från ångest, oro, ont i magen eller huvudet till försenad språkutveckling, tillväxthämning och koncentrationssvårigheter. Fysiskt våld kan också öka risken för depression, ätstörningar, alkohol- och drogmissbruk, fetma och hjärt- och kärlsjukdomar. Läs mer på fliken Barn, unga och våld.

Sexuellt våld är ett väldigt brett begrepp; det innefattar många olika handlingar och det finns inte en enad definition av begreppet. Det kan till exempel vara kränkningar och övergrepp med sexuella förtecken, allt från att tafsa på någon till att tvinga någon att utföra eller bevittna olika typer av sexuella handlingar. Det kan också ske digitalt. Den grövsta och allvarligaste formen av sexuellt våld är våldtäkt.

Konsekvenser av sexuellt våld

Sexuellt våld ger ofta hälsokonsekvenser på lång sikt hos den utsatta. Det kan vara allt från rent kroppsliga skador till psykiskt mående och kan ta sig uttryck på olika sätt. Sexuellt våld kan vara en stressfaktor som påverkar exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, ätstörningar och missbruk av alla former. Ju närmare relation den utsatta har till den som utför våldshandlingen, desto större konsekvenser får det för hälsan. Den utsatta är inte alltid medveten om hur det sexuella våldet påverkat det övriga måendet.

Vårdpersonalen behöver kunskap

Det krävs kunskap om sexuellt våld hos tand-, hälso- och sjukvårdspersonal eftersom sexuellt våld påverkar hälsan i ett väldigt brett spektrum och ofta utan att den utsatte är medveten om den bakomliggande faktorn. Många som blivit utsatta söker inte hjälp i det akuta skeendet, utan först långt senare. Det kan bero på att den utsatta inte förstår sambandet mellan hur hen mår och våldshandlingen, eller att hen inte minns handlingen. Tand-, hälso- och sjukvårdspersonal behöver därför kunskap om sexuellt våld för att kunna upptäcka när det orsakar ohälsa.

Vem utsätter och vem blir utsatt?

Sexuellt våld utövas främst av män, både i nära relationer och mot tillfälliga kontakter eller okända. Alla kan drabbas av sexuellt våld, kvinnor, män och icke-binära.

Psykiskt våld är den vanligaste formen av våld i nära relationer. I stort sett i alla parrelationer där våld utövas förekommer psykiskt våld, ofta i samspel med annat våld. Psykiskt våld är ofta systematiskt och utövas vid upprepade tillfällen. Det handlar om att markera gränser av olika slag, för att uppnå makt och kontroll över den som utsätts – som i sin tur ofta bryts ned av det psykiska våldet och kan känna sig maktlös eller värdelös.

Per Isdal skriver i boken Meningen med våld: "Psykiskt våld är dels att skada, skrämma eller kränka på alla sätt som inte är direkt fysiska till sin natur, dels att styra eller dominera andra människor med hjälp av en bakomliggande makt eller en hotbild.".

Psykiskt våld kan vara:

• Muntliga kränkningar, nedvärderande omdömen och hån.
• Skambeläggande eller att skämma ut den utsatta inför andra.
• Trakasserier, hot (direkta och indirekta) eller stalking.
• Att den utsatta tvingas göra saker mot sin vilja.
• Kontroll av vad den utsatta gör, vem den umgås med och var den är.
• Social isolering, att den utsatta hindras från kontakt med t.ex. vänner.
• Att våldsutövaren sårar eller skrämmer den utsatta genom att utöva fysiskt våld mot någon annan, t.ex. ett barn eller husdjur.
• Ekonomiskt våld, t.ex. att den utsatta inte får styra över sin egen ekonomi.
• Materiellt våld, t.ex. att våldsutövaren slår sönder saker för att skrämma eller såra den utsatta.
• Latent våld, ett underliggande hot om våld som gör att den utsatta skräms till att agera på ett visst sätt för att undvika våld eller för att skydda en närstående från våld. Det kan beskrivas som att våldet ”hänger i luften” och att den utsatta ständigt är på sin vakt.

Psykiskt våld i barndomen ger men för livet

Psykiskt våld mot barn och unga är en allvarlig riskfaktor för fysisk och psykisk ohälsa, som kan kvarstå i vuxen ålder. Våld stör barnets känslomässiga och intellektuella utveckling, självkänsla, sociala kompetens och förutsättningar för nära känslomässiga relationer.

Att som barn bevittna/uppleva våld riktat mot en närstående är i sig en form av allvarligt psykiskt våld mot barn. För ett barn kan det vara minst lika skrämmande att bevittna/uppleva våld som att själv bli direkt utsatt. Läs mer unde fliken Barn, unga och våld. 

Latent våld

Latent våld kan beskrivas som att våldet ”hänger i luften”. Genom en blick eller sinnesstämning kan den som utövar våld få den utsatta att känna sig hotad och rädd. Den som är utsatt är ständigt på sin vakt och har beredskap inför att någonting kan hända. Det latenta våldet bidrar till att begränsa den utsattas livsutrymme. Det latenta våldet är en typ av psykiskt våld.

Bevittna/uppleva våld

Att bevittna/uppleva våld i barndom kan ge svåra konsekvenser för den fysiska och psykiska hälsan i vuxenlivet. Att som barn växa upp med att bevittna/uppleva våld mot en omsorgsperson eller annan närstående är en allvarlig form av psykiskt våld mot barnet och kan ge reaktioner hos barnet på samma sätt som om barnet själv direkt utsätts för fysiskt våld. Att utöva våld i nära relationer som bevittnas av barnet är en brottslig handling, Barnfridsbrott, enligt Brottsbalken kapitel 4.

Våld via digitala medier

Våld via digitala medier har blivit allt vanligare i takt med det ökade användandet av datorer, surfplattor och mobiltelefoner. Det kan bestå i att utövaren skickar hotfulla mejl och sms eller ”dickpics”, sprider rykten via sociala medier, kapar en persons Facebook eller Instagram eller laddar ned positioneringstjänster på mobilen för att kontrollera var personen befinner sig.

Funktionshindersrelaterat våld

Funktionshindersrelaterat våld riktar sig direkt mot personens funktionsnedsättning. Det kan till exempel handla om att hindras från tillgång till hjälpmedel så som rullstol eller batterier till hörapparat. Det kan också vara att inte få tillgång till medicin eller till teckentolkning. Det funktionshindersrelaterade våldet kan vara mindre synligt för omgivningen än andra typer av våld och är därför viktigt att vara extra observant på.

Hedersrelaterat våld och förtryck

Hedersrelaterat våld och förtryck kännetecknas framförallt av att det sker kollektivt, det vill säga att en familj, släkt eller grupp ger våldsutövaren/våldsutövarna stöd. Det är ett brett begrepp för kollektiv kontroll, som kan ta sig uttryck i begränsningar av livsutrymme, hot, tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning och många fler sorters kontroll.

För mer information se fliken Hedersrelaterat våld och förtryck.