Forskningsetik
Ska du forska på människor, mänsklig vävnad eller känsliga personuppgifter? Då behöver du först skicka in en ansökan om etikprövning.
Etikprövningsmyndighetens uppdrag är att värna människan i forskningen. Genom att pröva forskningsprojekt på ett korrekt och effektivt sätt stärks förtroendet för svensk forskning.
Inom primärvården, och förvaltningarna Regionhälsan och Närhälsan finns rutiner kopplat till ansökan om etikprövning, läs mer om vad som gäller på länkarna nedan:
- Checklista för hantering av ansökan till Etikprövningsmyndigheten (www.vgregion.se)
- Regionhälsans rutin för Regionområdeschefens ansvar och arbetsuppgifter vid ansökan till Etikprövningsmyndigheten som behörig företrädare för forskningshuvudman (www.vgregion.se)
- Närhälsans rutin för Ansökan till Etikprövningsmyndigheten som behörig företrädare för forskningshuvudman (www.vgregion.se)
Om du har funderingar kring vad som gäller för etikansökan vid studentarbeten så har Etikprövningsmyndigheten själva tipsat om följande artiklar under deras Frågor och Svar som rör det:
- Behöver jag ansöka om etikprövning för studentarbeten? (etikprovningsmyndigheten.se)
- Vad innebär det så kallade studentundantaget? (etikprovningsmyndigheten.se)
- Vilka möjligheter finns att använda studentarbeten i vanlig forskning och om man vill publicera resultaten i vetenskapliga tidskrifter?(etikprovningsmyndigheten.se)
- Vad gäller om det visar sig att arbetet kanske inte bara är ett renodlat utbildningsmoment?(etikprovningsmyndigheten.se)
- Hur ska man betrakta det vetenskapliga arbete som en ST-läkare gör inom sin specialistutbildning?
- När kan jag få ett rådgivande yttrande?
Du kan läsa mer om reglerna gällande etikprövning, fler tips och råd samt skicka in din etikansökan på Etikprövningsmyndighetens hemsida (www.etikprovningsmyndigheten.se).
Ansökans terminologi om ansvar - från Etikprövningsmyndigheten
Här ger en kort introduktion och repetition om den terminologi som används i etikansökan, så som Etikprövningsmyndigheten själva beskriver dem:
- Forskningshuvudman: Den som ansöker om etikprövning är nästan alltid en juridisk person, det vill säga en myndighet, ett bolag, en kommun eller annan registrerad organisation. Den övervägande delen av ansökningar görs av universitet och högskolor, följt av regioner när forskning bedrivs på sjukhus. Vi kallar dem forskningshuvudmän.
- Behörig företrädare: Den person som ska signera ansökan för forskningshuvudmannens räkning är en behörig företrädare. Det är vanligtvis en verksamhetsansvarig, exempelvis prefekt, avdelningschef eller liknande som fått en delegation att företräda huvudmannen.
- Ansvarig forskare: Genom att signera ansökan ger företrädaren i sin tur rätten att företräda huvudmannen till den ansvarige forskaren. Forskaren får på så vis ansvar för att sköta kontakten med Etikprövningsmyndigheten och får ansöka om ändringar i forskningsprojektet.