Anna-Karin Larsson
Anna-Karin Larsson försvarande sin avhandling Internationally adopted children with unilateral cleft lip and palate – longitudinal perspectives on speech production and language ability den 5 juni 2020 klockan 13:00i hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Enheten för logopedi vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin.
Avhandlingens titel: Internationally adopted children with unilateral cleft lip and palate – longitudinal perspectives on speech production and language abilit.
Datum: 2020-06-20
Opponent: Professor Nancy Scherer, Arizona State University, USA.
Om Anna-Karin Larsson: Anna-Karin Larsson är logoped och anställd vid Centrala barnhälsovården, Göteborg och Södra Bohuslän. Hon har disputerat vid Enheten för logopedi vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin.
Under flera år var läpp-käk-gomspalt (LKG) en mycket vanlig diagnos bland barn som adopterades till Sverige med sk särskilda behov. Barnen adopterades ofta i en högre ålder än tidigare och majoriteten av barnen hade inte genomgått några kirurgiska gomslutningar innan adoption. Barn med LKG som föds i Sverige får redan vid födseln tidiga insatser från det multiprofessionella LKG-teamet och kirurgisk slutning av gommen görs innan 2 års ålder.
I avhandlingen har AnnaKarin Larsson undersökt hur barnens talproduktion utvecklas från 3 års ålder och fram till tidig skolålder (7-8 år) i jämförelse med barn födda i Sverige med samma typ av LKG. I en av studierna undersöktes barnens tal och språkliga förmåga (språklig förståelse och språklig uttrycksförmåga) i jämförelse med adopterade barn utan LKG.
Kvarstående talsvårigheter i tidig skolålder
Resultaten visade att trots stor utveckling av barnens tal under förskoleåren hade många kvarstående stora uttalssvårigheter relaterade till spalten i 7-8 års ålder.
Läpp-käk-gomspalt leder inte till försenad språkutveckling
En hög andel av de adopterade barnen, oavsett om de hade LKG eller inte, hade svårigheter med språklig uttrycksförmåga (förmåga att berätta och använda komplex grammatik). Det är angeläget att all hälso- och sjukvård som möter adopterade barn, men kanske framförallt skolan där barnen vistas dagligen, är särskilt uppmärksamma på barnens språkliga utveckling många år efter adoptionen.
Viktigt att följa över tid
Alla barn med LKG erbjuds regelbundna insatser från multiprofessionella LKG-team och barnen följs upp till 19 års ålder. I teamen arbetar bl a plastikkirurger, logopeder, tandläkare och psykolog för att ge barnen bästa tänkbara omhändertagande.
Med tanke på de resultat som framkommit i föreliggande avhandling, det vill säga att barnen har kvarstående tal- och språksvårigheter många år efter adoptionen, är det positivt att LKG-teamen följer upp barnen långt upp i åldrarna.
Avhandlingsarbetet har utförts i nära samarbete med LKG-teamet vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Samarbete har även skett med LKG-teamet vid Skånes universitetssjukhus, Malmö, och de adoptionsorganisationer som finns i Sverige.
Länk till avhandling: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/63610
Fotograf: Anna von Brömssen
