Forskningsframsteg inom primär och nära vård i Västra Götalandsregionen

Vill du veta mer om forskningsresultat och innovationer inom vård och rehabilitering? Läs om hur forskare och medarbetare inom primär och nära vård i Västra Götalandsregionen presenterar banbrytande studier och deltar i internationella konferenser. Den här artikeln ger en inblick i viktiga möten, publikationer och medieinslag från forskning som formar framtidens vårdlandskap.

Studierna handlar om bland annat ökad risk för kranskärlssjukdom, förebyggande teamarbete, motiverande samtal, reflekterande verktyg, personcentrerat förhållningssätt vid läkemedelsförskrivning och tidig identifiering av ohälsa samt en bättre primärvårdsprocess för patienter med knäledsartros.

Publikationer april-september 2024

Motiverande samtal och funktionsbedömningar kan öka fysisk aktivitet hos medelålders

Development and feasibility of a function-based preventive intervention for lifestyle-related disorders (pubmed.gov)

Lena Bornhöft et al.

BMC Public Health, april 2024

Syftet med studien var att undersöka om fysiska funktionsbedömningar med återkoppling om risknivåer för framtida livsstilsrelaterade sjukdomar i ett motiverande samtal kan bidra till att inaktiva medelålders människor ökar sin fysiska aktivitetsnivå och förbättrar sin fysiska funktion. Ett protokoll för en standardiserad funktionsundersökning och riskprofil utvecklades och testades i en pilot- och genomförbarhetsstudie. Protokollet visade sig genomförbart och uppskattat av deltagare i en primärvårdskontext. Det kan vara lättare för individen att förstå hur risken för tillstånd relaterade till rörelse- och stödjeorgan kan påverkas och att märka förbättringar i fysisk funktion än att ta till sig hur olika blodvärden förändras.

Läs mer om projektet i Projektdatabasen FoU i VGR: Prevention av livsstilsrelaterad ohälsa med tidiga fysiska funktionsundersökningar (PREVFUNKTION) (researchweb.org)

Effektiviteten av tidig identifiering och teamarbete enligt PREVSAM-modellen för att förebygga sjukskrivning

Prevention of sickness absence through early identification and rehabilitation of at-risk patients with musculoskeletal disorders (PREVSAM): short term effects of a randomised controlled trial in primary care (pubmed.gov)

Annika Ekhammar et al.

Disability and Rehabilitation, maj 2024

Annika är doktorand och arbetar som legitimerad sjukgymnast på Närhälsan Eriksberg rehabmottagning.

Sjukskrivning för besvär från muskler och leder är vanligt. Denna studie undersökte om tidig identifiering av riskfaktorer och teamarbete enligt rehabiliteringsmodellen PREVSAM på kort sikt (studien är en 3 månaders uppföljning) kan förebygga sjukskrivning bättre än ordinarie behandling. PREVSAM-modellen innebär att olika professioner gör en egen bedömning och upprättar en gemensam person-centrerad hälsoplan med tydlig ansvarsfördelning och individanpassad behandling.

Reflekterande verktyg stödjer patienters lärande i gruppundervisning för typ 2-diabetes

Reflection tools – support for patient learning in group education (tandfonline.com)

Mia Berglund, Susanne Andersson och Anna Kjellsdotter

Reflective Practice, juli 2024

Susanne Andersson är docent i vårdvetenskap, legitimerad sjuksköterska och specialistsjuksköterska med inriktning diabetes. Hon arbetar som FoU-strateg på FoU primär och nära vård i Skaraborg. Mia Berglund är professor och verkar vid institutionen för hälsovetenskaper på högskolan i Skövde. Anna Kjellsdotter är docent i omvårdnad och arbetar som Enhetschef FOUI vid Skaraborgs sjukhus.

Studien visar hur reflekterande verktyg kan stödja gruppundervisning för patienter med typ 2-diabetes. Att leva med en långvarig sjukdom kan skapa oro och ställa nya krav, vilket påverkar livssituationen. Genom att använda bilder som reflekterande verktyg kan patienter utforska och upptäcka nya insikter om sig själva, vilket leder till ett lärande i livet med sjukdom. Med stöd av dessa reflekterande verktyg och vägledande frågor kan reflektion nå en djupare existentiell nivå där både vårdgivare och patienter bidrar.

Handgreppsstyrka har gott prognostiskt värde för många typer av allvarlig sjuklighet

Monitoring handgrip strength to motivate lifestyle choices for patients with diabetes type 2 – a pragmatic randomised controlled trial (pubmed.gov)

Lena Bornhöft et al.

Scandinavian Journal of Primary Health Care, juli 2024

Lena Bornhöft är filosofie doktor och sjukgymnast på Närhälsan Torslanda rehabmottagning. Hon är också FoU-ledare på FoU primär och nära vård Göteborg och Södra Bohuslän

Syftet med studien var att undersöka om mätning av handgreppsstyrka som tillägg till sedvanlig behandling i primärvården kan påverka fysisk aktivitetsnivå och andra riskfaktorer för hjärt-/kärlsjukdom hos patienter med diabetes typ 2 i positiv riktning. Interventionen ledde till ökad handgreppsstyrka men inte till ökad fysisk aktivitetsnivå.

Läs mer om projektet i Projektdatabasen FoU i VGR: Handgreppsstyrka hos patienter med diabetes typ 2 (researchweb.org)

Personcentrerat förhållningssätt vid ordination av glukossänkande läkemedel för typ 2-diabetes

From unwelcome to supportive. Patients’ conceptions of being prescribed a glucoselowering drug at type 2 diabetes diagnosis – a phenomenographic study (pubmed.gov)

Sofia Dalemo et al.

International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, augusti 2024

Sofia är medicine doktor, adjungerad universitetslektor, specialistläkare i allmänmedicin och FoU-strateg på FoU primär och nära vård Skaraborg.

Riktlinjer rekommenderar att man börjar med glukossänkande läkemedel vid diagnos av typ 2-diabetes tillsammans med livsstilsförändringar. Tidigare rekommendationer tillät några månaders livsstilsförändringar innan läkemedel infördes för att utvärdera effekten. Denna studie har visat på tre olika uppfattningar om att få glukossänkande läkemedel: som något ovälkommet, som stöd och som ett medel för att uppnå ett mål. Det är därför inte lämpligt att tillämpa ett rutinprotokoll. Studien betonar vikten av ett personcentrerat förhållningssätt vid ordination av dessa läkemedel.

Barnhälsovården: Tidig identifiering av ohälsa och rättvis resursfördelning

Identifying children at risk in Swedish Child Health Services (pubmed.gov)

Mattias Wennergren et al.

Scandinavian Journal of Public Health, september 2024

Mattias är doktorand och verksamhetsutvecklare på Hälso- och specialistvård för barn och unga

Barnhälsovården har en unik möjlighet att tidigt identifiera ohälsa hos de yngsta barnen. För att fördela extra resurser till de grupper som har större vårdbehov är en stor utmaning och i Sverige används flera olika metoder. En sådan metod är att skapa ett socioekonomiskt vårdtyngdsindex. Denna studie beskriver ett barnjusterat (för barn under sex år) vårdtyngdsindex som används i flera regioner i Sverige. Resultatet visar på stora skillnader i socioekonomi mellan regioner och mellan stad och landsbygd. En slutsats som kan dras är att vara noggrann i hur resurser fördelas och på vilken grund det beslutet tas.

Läs mer om projektet i Projektdatabasen FoU i VGR: Sociala och ekonomiska faktorer och barnhälsovård i familjer med små barn (researchweb.org)

Konferenser maj-september 2024

Global Conference on Person-Centred Care (GCPCC)

14–16 Maj i Göteborg, Sverige

Malin Östman, fil.dr., distriktssköterska, Närhälsan Källstorp Vårdcentral och FoU-strateg, FoU primär och nära vård Fyrbodal.

Malin deltog med en poster och en 2 minuter lång muntlig presentation av poster: “Patients' expectations and experiences of consultations with registered nurses in primary care"

För många patienter är sjuksköterskor i primärvården den första kontaktpunkten med sjukvården. Studien undersökte patienternas förväntningar och erfarenheter av dessa konsultationer och fann att de möter patienternas behov och preferenser för kommunikation och interaktion

Postern är en del i PINPOINT projektet, ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen, Högskolan i Borås och Mälardalens universitet. Övriga från PINPOINT-projektet som deltog på plats var professor Annelie J Sundler, biträdande professor Lena Hedén och doktoranderna Karin Bergman och Sofia Östensson från Högskolan i Borås samt professor Inger K Holmström från Mälardalens universitet, Västerås.

Läs mer om projektet i Projektdatabasen FoU i VGR: PINPOINT- Patientens första kontakt i primärvården (researchweb.org)

23rd Nordic Congress of General Practice 2024

11-14 juni i Åbo Finland

Sofia Dalemo, med.dr., adjungerad universitetslektor, specialistläkare i allmänmedicin och FoU-strateg, FoU primär och nära vård Skaraborg.

Män med psykiska symtom söker primärvård online – Muntlig presentation tillsammans med Mohd Fahmi Bin Zahid, läkare på Närhälsan Guldvingen vårdcentral

Män med psykiska symtom är svåra att nå. Det finns många potentiella bidragande faktorer, men inga enkla svar. Onlinekonsultationer kan vara ett första steg mot att få vård tidigare hjälp, kan minska risken svårare sjukdom. Behov av en kvalitativ studie om varför män med psykiska symtom söker vård på nätet.

Ökad risk för lunginflammation och tarminfektioner bland långtidsanvändare av protonpumpshämmare i svensk primärvård
– Poster tillsammans med Adriana Fiorilo, leg. Läkare på Närhälsan Skövde jourcentral och Vårdcentralen Centrum.

I studien kunde ett samband ses mellan långtidsbehandling med protonpumpshämmare och ökad risk för tarminfektioner och lunginflammation. Även om de rapporterade biverkningarna har en potentiell klinisk effekt, måste orsakssambandet valideras.

European Congress on Obesity

Maj 2024 i Venedig, Italien

Rebecka Bramsved, doktorand och ST-läkare, Närhälsan Sollebrunn vårdcentral

Rebecka deltog i konferensen med presentationen ""Risk of fatal and non-fatal coronary heart disease in relation to obesity in childhood and young adulthood""

Studien fann att obesitas vid 20 års ålder ökade risken för kranskärlssjukdom i vuxen ålder hos 57,466 män födda mellan år 1945-1968 i Göteborg. Obesitas vid åtta års ålder var inte förknippat med ökad risk för kranskärlssjukdom om man blev normalviktig innan 20 års ålder. Bland de män som hade obesitas vid 20 års ålder var risken för kranskärlssjukdom inte högre om obesitas utvecklats innan åtta års ålder. Insatser för att behandla obesitas under uppväxtåren är viktiga för att minska framtida sjukdomsbörda och förtida död i kranskärlssjukdom.

Läs mer om projektet i Projektdatabasen FoU i VGR:  Födelsevikt och tillväxt i barndomen som riskfaktorer för framtida sjukdom (researchweb.org)

International Conference on Communication in Healthcare 2024

9-13 september 2024 i Zaragoza, Spanien

Malin Östman, fil.dr., distriktssköterska, Närhälsan Källstorp Vårdcentral och FoU-strateg, FoU primär och nära vård Fyrbodal.

Malin deltog i konferensen tillsammans med Karin Bergman och Sofia Östensson, doktorander vid Högskolan i Borås kopplat till PINPOINT- projektet; Malin och Karin deltog med poster och Sofia höll en muntlig presentation.

Malins poster hade titeln “Barriers and enablers in gathering observational data with audio recordings” och handlade om erfarenheter från PINPOINT-projektet där de har samlat in 152 ljudinspelningar från konsultationer med sjuksköterskor och patienter inom primärvården, med syfte att studera kommunikation. Denna forskning har gett värdefulla insikter i vad som möjliggör respektive försvårar datainsamling med ljudinspelningar.

I media

Kostnadseffektivt när knän bedöms av fysioterapeut (fysioterapeut.se)

Chan-Mei Ho-Henriksson, med.dr. och leg. sjukgymnast, Närhälsan Lidköping Rehabmottagning

Fysioterapi, augusti 2024

En bättre primärvårdsprocess för patienter med knäledsartros har varit drivkraften i Chan-Mei Ho-Henrikssons forskning. Hennes avhandling handlar om fysioterapeutens roll för målgruppen. Direkt access till fysioterapeut för patienter med misstänkt knäledsartros kan spara pengar utan betydande skillnad i hälsoeffekter. 30 sekunders stolstest är tillförlitligt som självtest för patienterna. Det patienterna vill få ut av sitt fysioterapeutbesök är att bli sedda och tagna på allvar och att få verktyg för att kunna återgå till tidigare aktivitetsnivå.