Mekanisering av häststall

Om projektet

I arbetet i stallmiljö förekommer många tunga lyft och största delen av arbetet sker fortfarande manuellt. Mekaniseringen inom lantbruk har tagit stora steg de senaste åren men inom hästnäringen har utvecklingen i princip stått still. Hästnäringen brottas fortfarande med bristande arbetsmiljö och den största delen av arbetet utförs relativt manuellt även på större anläggningar.

Projektmål

För att modernisera branschen drev vi projektet där vi tillsammans med RISE – Research Institutes of Sweden tog fram och testade en batteridriven stallhjälpreda som skulle kunna avlasta den som arbetar i stallet. Modellen testades i stallmiljö för att kunna utvärdera hur tekniken kan användas och vidareutveckla den till något som på sikt skulle kunna bli ett arbetsverktyg på större hästanläggningar. Förhoppningen var att bidra till utvecklingen inom branschen genom att ta fram nya sätt att modernisera stallarbetet på.  

Uppdaterad teknik

På bilden högst upp kan man se den första versionen av vår prototyp på stallhjälpreda. I filmen nedan visas nästa version av maskinen, som under våren 2022 färdigställdes hos RISE i Uppsala och sen levererades till Axevalla Hästcentrum. Den nya versionen är förbättrad på flera punkter: den är 1 dm smalare för att lättare kunna ta sig in och ut ur hästboxar, larvband för ökad framkomlighet ute i leriga hagar, ny konstruktion på flak för ökad funktion samt mjukvara för autonom körning. Förhoppningen var att maskinen skulle kunna följa efter den som håller i fjärrkontrollen genom en så kallad ”follow me”- funktion samt så småningom köra själv på en avgränsad yta som till exempel en ridbana. Detta visade sig vara för dyrt att utveckla så långt så det gick att driftsätta funktionerna.

Resultat

Projektet har genom dessa båda prototyper visat på en maskintyp som har potentialen att förbättra arbetsmiljön i befintliga stallar. Detta gäller främst gällande miljö och buller, men också tunga lyft. Graden av förbättring beror dock på den enskilda hästanläggningens förutsättningar samt möjligheterna till beteendeförändring i driften av sådan anläggning. Den andra prototypen av maskinen har inte visat sig nämnvärt bättre än den första på dessa punkter. De båda har olika för och nackdelar.