Smart energiförbrukning
Det finns många sätt att spara på energi och elkostnader. Man kan släcka lampor, se till att diskmaskinen alltid är helt full innan den startas och sänka ljusstyrkan på tv-skärmen. Men hur vet man egentligen vad som drar mest el, och hur man kan planera sin energianvändning till att bli så smart som möjligt?
Det är precis vad utvecklingsprojektet Smarta elnät handlar om, som äger rum på Naturbruksskolan Sötåsen i Töreboda. Här mäts energin som kommer in och spåras för att se vad den används till och vilka effekter det ger på kostnad och förbrukning.
- Sötåsen är ett bra ställe att mäta på eftersom all energi kommer in via samma ingång. Det går att spåra och se exakt vad som används till vad, berättar Kent Karlsson, IT konsult på Naturbruksförvaltningen.
På Sötåsen finns också en biogasanläggning och solceller där man kan mäta hur mycket energi som är egenproducerad och hur mycket som köps in. Det faktum att naturbruksskolan både har elevboende, lantbruksanläggningar och kök gör att det blir ett bra ställe för att driva utvecklingsprojekt inom energi. Arbetet med att kartlägga energi görs i samarbete med forskningsinstitutet RISE, som har byggt systemen som mäter och följer upp all energianvändning.
Mot en smartare förbrukning
När energin kartläggs kan man se vilka tider på dygnet man har så kallade energitoppar – tillfällen då elförbrukningen är särskilt hög. Vid topparna tar nämligen leverantören ut en straffavgift för att elnätet överbelastas. En topp kan i Sötåsens fall exempelvis bero på att de som arbetar i ladugården startar gödselpumpen samtidigt som kökspersonalen förbereder lunchen och har igång ugnar och spisar. Då skapas en energitopp och elpriset ökar. Men genom att ta reda på hur energiförbrukningen ser ut kan man planera den till att bli jämnare – och kunna planera förbrukningen så att flera stora energikonsumenter inte används samtidigt.
Kartläggningen handlar också om att leta efter felkällor och identifiera energitjuvar. Statistiken som förs gör att man kan se om det någonstans på anläggningen går åt ovanligt mycket energi och då kunna leta upp orsaken till det.
Spela om energi
Som en del av projektet har spelutvecklare på Chalmers tekniska högskola tagit fram ett spel där man kan tävla om vem som kan spara mest energi. Spelet har testats på naturbruksskolan Sötåsen där elever i två olika internatbyggnader fick tävla mot varandra om vilket hus som kunde spara mest energi.
- Spelet gör att man kan prata om det och belysa hur vi kan jobba för en lägre elkostnad, det blir något mer konkret och verkligt när man kan se direkt resultat av det man gör, berättar Kent.
Alternativa energilösningar
Att kartlägga och spåra el är inte det enda som görs för att skapa en smartare energiförbrukning på naturbruksskolan. Här testas också möjligheterna till att använda mer klimatsmarta energilösningar. På taket på ladugården finns solceller monterade och med hjälp av dem testas möjligheten att använda sig av likström till lantbruksanläggningens belysning. Det klassiska är att använda växelström, då nästan alla elektroniska enheter är anpassade för det. Det är också växelström som köps in från elnätet. Men då man använder solceller för att producera energi så genereras likström, en typ av el som alltid går i samma riktning.
Därför provar man nu att använda likström i armaturerna i ladugården för att undvika det spill som uppstår när el omvandlas till en annan typ. Lysrören som har köpts in är anpassade för att klara både lik- och växelström, vilket gör att man kan optimera användningen av förnybar energi.
- Det innebär att man kan använda elen från solcellerna med minsta möjliga förlust och sedan ställa om till växelström när det behövs, avslutar Kent.