Är tekniken redo att ta över?

Skogsbruket har redan kommit långt i utvecklingen med olika tekniker som effektiviserar arbetet genom gps-teknik, digitala kartor, laserscanning, drönare och liknande. Det krävs inte att man alltid är på plats när man planerar jobb eller ser över tillgångar utan mycket går att avläsa digitalt. Men det finns också utmaningar med tekniken:

- Allt går inte att avläsa med teknik, sådant som viltvårdsväxter och vissa kulturlämningar går inte att se utan att vara ute i skogen, berättar Mattias Mårtensson, yrkeslärare och skogsansvarig på Naturbruksförvaltningen.

Utmaningen för skogsbruket kan bli att om man litar för mycket datorerna. Data som kommer in måste vara korrekt, annars finns det en risk att man dra fel slutsatser utifrån informationen som finns lagrad. Tekniken går inte att ersätta allt arbete på fältet utan det ska vara som ett stöd, man behöver fortfarande vara på plats innan man sätter igång med arbetet.

- Fel slutsatser kan vara förödande om avverkning sker på fel ställen, fortsätter Mårtensson.

Utmaningar i lantbruket
Lantbruket har också många lösningar med maskiner och modern utrustning som underlättar lantbruket, så som robotstyrda hjälpmedel, maskiner utrustade med gps där ett exempel är precisionsstyrda såmaskiner används för att effektivisera och underlätta arbetsprocessen.

- I djurhållningen är tekniken främst ett hjälpmedel, än går det inte att ersätta med maskiner och robotar som lösningar vid djurhållning. Djuren behöver fortfarande ses över av lantbrukare för att ha rätt hälsostatus, menar Anna-Karin Krijger, som arbetar som yrkeslärare och med utvecklingsprojekt på Naturbruksförvaltningen.

Lantbruken blir större och större, utmaningen blir att hinna med. Modern teknikutrustning underlättar för att kunna göra insatser på rätt plats. Digitala tekniker hjälper oss att bli effektivare och göra åtgärder på rätt plats, berättar Krijger:

- Samtidigt krävs kompetens och rätt förståelse för att kunna ta hand om och förstå data på rätt sätt för att få ut rätt värden.

Samtidigt är lantbruken mer sårbara idag om tekniken strular, förr kunde personalen på gårdarna själva lösa många maskintekniska problem. Maskiners digitala system behöver förstå varandra för att fungera, men det är inte alltid lika lätt som det verkar. Idag kan det krävas servicetekniker för att få arbetet att fortgå. När dessutom lantbruket är så årstidsbundet som det är, kan det bli svårt att få tag på en tekniker på kort tid.

Nya krav på framtidens personal
I skolans värld handlar det om att hänga med i utveckling så att eleverna får aktuellt material med sig ut i arbetslivet. Förr var det vanligare att man inte läste vidare, idag krävs oftast gymnasiekompetens för att få jobb när arbetsgivarna ställer högre krav på digital kompetens.

- Som gymnasielärare i naturbruksbranschen gäller det också att hänga med. Man behöver alltid vara a-jour och hålla sig uppdaterad så att vi får med all ny teknik in i utbildningarna, menar Mattias.

Det finns ingen möjlighet att fördjupa sig i allt, men eleverna ska ha fått känna på verkligheten redan i skolan. Det skiljer sig även mellan märken på maskiner och vilka program som används på olika arbetsplatser såklart, men grunderna ska vara möjliga att få redan i gymnasiet. Därför är det viktigt att även maskinparkerna förändras och uppdateras allt eftersom.

- Idag har eleverna på gymnasienivå redan bra koll på teknik och är inte rädda att varken testa eller förstå sig på den nya tekniken, menar Krijger.

Skolorna ger en grund till arbetslivet, en grund där det finns en blandning av ny teknik och hantverket som inte går att ersätta med nya tekniker. De är även en viktig plats för framtidens naturbrukare och den gröna näringens framtid. Nya tekniska lösningar är bra hjälpmedel men än ersätter de inte det mänskliga hantverket.