Så jobbar naturbruksskolorna för att rädda viktiga insekter
I kanten av fälten, i den stora frilandsodlingen och i dikeskanter är blomsterremsor insådda. I en av vallodlingarna växer inte bara gräs utan också blommor som kärringtand och svartkämpe. Mellan fälten och runt brunnar växer buskar och häckar. När det är dags att slå vallen lämnar man medvetet kvar delar av den på fältet. För en utomstående kan det se lite märkligt ut, men allting handlar om att skapa en miljö där insekter, djur och fåglar kan trivas.
Många av våra viktiga insekter är utrotningshotade och de närmsta åren kan ännu fler arter rödlistas. På naturbruksskolorna Sötåsen och Uddetorp testas därför flera olika åtgärder för att gynna viktiga djur och insekter. Dels för att själva göra en insats för den biologiska mångfalden, men också för att inspirera andra till att göra likadant.
I buskagen och blomsterremsorna surrar det av humlor och fjärilar och de stråk av vall som lämnas kvar på fälten är en populär tillflykt för både insekter och djur. Fem gånger under odlingssäsongen görs en inventering där man ser över de platser där åtgärder gjorts och tittar vilka fåglar, fjärilar, humlor och skalbaggar som finns där. På så sätt kan man se vilka insatser som fungerat bäst och på vilka platser.
- I år har vi till exempel hittat klöverhumlor på både Uddetorp och Sötåsen, en humla som är en utmärkt pollinerare men som tyvärr blivit rödlistad de senaste åren då det finns så få kvar, berättar Britt-Marie Benjaminsson, verksamhetsutvecklare på Naturbruksförvaltningen.
Vill inspirera andra
Arbetet handlar dels om att testa olika insatser för biologisk mångfald men också om att inspirera andra till att göra liknande insatser.
- Det enklaste att börja med är att så en blomsterremsa någonstans där det passar, vid en dikeskant till exempel. Honungsört är en bra sort att börja med, den är lättodlad och blommar ofta bra. Att spara en bit av vallen är också en ganska enkel åtgärd att ta till. Vallen finns ju redan ute på fältet och låter man den stå kvar så går den snart upp i blom, säger Britt-Marie.
Men det är inte bara den som driver storskaliga växtodlingar som kan hjälpa insekterna på traven. Även i trädgården hemma går det att bidra. Britt-Marie tipsar om att man kan se till att odla växter som blommar vid olika tider, så att det alltid finns något som blommar och ger mat till insekterna. Att låta delar av gräsmattan växa upp är också ett bra sätt att gynna insekterna. Men i grund och botten ligger problemet i hur vi anser att en trädgård ska se ut:
- Vi behöver ändra vårt tankesätt kring hur trädgårdar och odlingar ska se ut. Vi har en bild av att en trädgård ska vara prydlig med kortklippt gräs men det går helt emot vad som gynnar de viktiga insekterna.
Modell för biologisk mångfald
Arbetet på Sötåsen och Uddetorp avslutas till jul och då är målet att ha tagit fram en modell för vilka insatser som bäst gynnar ekosystemet. Tanken är att modellen ska kunna ge vägledning till andra växtodlare. Exempelvis kan den visa på vilka platser en blomsterremsa ger bäst effekt eller vilken kombination av buskage och blommor som bäst gynnar biologisk mångfald.
Om projektet Naturbruksskolor i framkant
Projektet ”Naturbruksskolor i framkant” har pågått sedan 2017 och är ett samarbete mellan Naturbruksförvaltningen, Jordbruksverket, Forskningsinstitutet RISE, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Naturvisaren. Målet med projektet är att ta fram modeller för att gynna ekosystemtjänster i jord- och skogsbrukslandskapet och mäta verksamhetens klimatavtryck. För att nå dit testas olika insatser på Naturbruksskolorna i Västra Götalandsregionen som sedan mäts och utvärderas.
