Omvärldsspaning: utmaningar och möjligheter för biologisk mångfald
Under tisdagen hölls ett seminarium med fokus på Biologisk mångfald på Naturbruksskolan Sötåsen där experter från bland annat Jordbruksverket, Lantmännen, Naturbruksförvaltningen och SLU berättade om projekt och arbete som görs för biologisk mångfald just nu. Här delar vi med oss av några av de ämnen som togs upp under dagen.
Test och utvärdering av olika insatser
I ett samverkansprojekt mellan Naturbruksförvaltningen, RISE Research Institutes of Sweden och Jordbruksverket har man under tre år testat och utvärderat olika insatser för Biologisk mångfald. Syftet har dels varit att titta på vilka insatser som är praktiskt genomförbara och titta på vilka platser i gårds- och fältmiljön som är lämpliga och mest effektiva att göra insatser på. Resultatet har sedan mätts genom att inventera antal nyttodjur och arter på platserna där åtgärder gjorts.
Slutsatserna av projektet har visat att många av åtgärderna har gett bra resultat och vid inventeringarna har man bland annat hittat flera rödlistade arter. Den största utmaningen man sett har varit att skapa en blomning som pågår under hela säsongen och hitta en mix av blomarter som gör att det finns mat åt insekterna hela säsongen från vår till höst. Man har också sett vikten av att värna om redan befintliga miljöer i landskapet där blommor, häckar och andra viktiga element växer på naturlig väg. Läs mer om projektet här.
Samzoner – multifunktionellt koncept som både främjar och skyddar
Helena Elmqvist, verksamhetsledare på Odling i balans, berättade om projektet ”SamZoner” där man på ett antal demogårdar provat möjligheten att skapa multifunktionella zoner där samma yta används till att exempelvis både gynna pollinerare och fungera som skyddszon för att motverka ogräs. I projektet har man tagit tillvara på kunskap från flera olika aktörer och tillsammans byggt ett koncept för att jobba effektivt för biologisk mångfald. Här kan du läsa mer om projektet hos odling i balans.
Utmaningar och möjligheter för framtidens jordbruk
Claes Johansson, hållbarhetschef på Lantmännen, beskriver biologisk mångfald som en del i det totala hållbarhetsarbetet där även miljö och sociala faktorer är viktiga pusselbitar. I rapporten ”Framtidens jordbruk” framkommer att utmaningen som lantbruket står inför är att vi måste producera mer och mer spannmål och livsmedel på samma arealer mark som tidigare. Därför behöver lantbruket effektiviseras. Hittills har det gjorts på bekostnad av bland annat miljö och biologisk mångfald och därför är framtidens utmaning att fortsätta effektivisera produktionen och samtidigt ha hållbarhetsfrågan i åtanke.
I rapporten har man kommit fram till att det finns potential att driva både klimatsmarta och effektiva jordbruk med hjälp av ny teknik som utvecklas för exempelvis precisionsodling. Den största utmaningen är att det ofta krävs en investering i teknik, ny kunskap eller att ta ytor ur produktion för att göra hållbarhetsinvesteringar. Därför behöver man skapa incitament som gör att man får något tillbaka för att göra hållbara val. Incitamenten kan dels handla om bidrag och ersättningar men också om att märka ut produkterna som kommer från ett hållbart lantbruk för att göra dem mer attraktiva på marknaden och kunna ta mer betalt av konsumenten.
Pilotprojekt för resultatbaserad ersättning
En av de största utmaningarna med den biologiska mångfalden i odlingslandskapet är att det generellt sett är svårt att se någon vinning med insatserna för den egna verksamheten. Därför har Jordbruksverket de senaste åren drivit ett pilotprojekt för att testa hur ett ersättningssystem för insatser för biologisk mångfald skulle kunna se ut. Systemet som testades baserades på resultatet av insatserna – inte på åtgärden eller kostnaden som idag är det vanligaste.
Stödprogrammet testades under åren 2017-2019 hos 23 lantbrukare i Falbygden där man efter ett antal uppsatta indikatorer mätte effekten av de insatser som lantbrukaren gjort och sedan betalade ut ersättning beroende på resultatet. Pilotprojektet visade ett positivt resultat och just nu tittar man på framtida resultatbaserade ersättningsformer. Här finns mer information om projektet.