Naturbrukselever gör skillnad för klimatet genom aktiva val
Vad ska vi egentligen lägga på tallriken för att behålla den biologiska mångfalden och gör det verkligen någon skillnad att äta ”närodlat”, ”härodlat” eller helt vegetariskt? Det är frågor som Västra Götalandsregionens naturbruksskolor undervisar eleverna i och nästa vecka startar en satsning där man genom kunskap och en matsvinnstävling ska få eleverna att tänka över sina matval.
Maten står för cirka en fjärdedel av hushållens klimatpåverkan i Sverige. Men genom att göra smarta byten av råvaror, ändra på hur vi tillagar maten och minska vårt matsvinn kan vi själva påverka vårt klimatavtryck.
– Vi som arbetar i köken kan påverka genom kunskap och medvetna val kring vilka råvaror maten innehåller och var de är producerade. Sedan är det ju såklart viktigt att maten äts upp på tallrikarna annars har den ju skapat utsläpp av växthusgaser i onödan. På Svenljunga serverar vi även viltkött – ett klimatsmart och nyttigt val, säger Mikael Nyman, kock och arbetslagsledare på Naturbruksskolan Svenljunga.
Tävling mellan skolorna
Alla Naturbruksförvaltningens skolor jobbar aktivt med att öka andelen ekologiskt odlad mat. Nyligen sammanställdes siffror som visade att förvaltningen hade ökat sina ekologiska livsmedel med åtta procentenheter under 2021 – på god väg mot målet 60 procentenheter åt 2030. Likaså mäts och redovisas matsvinnet regelbundet. Men nu vill skolorna lägga i ytterligare en växel och utmanar varandra på en matsvinnstävling.
– Vi erbjuder alltid några olika måltidsalternativ och framöver kommer vi att redovisa hur många koldioxidekvivalenter varje måltid innehåller så att eleverna kan göra medvetna val. Vi kommer även att mäta tallrikssvinnet och eleverna kommer att kunna se dag för dag hur deras skola ligger till, berättar Cecilia Granath Karlsson, kock och arbetslagsledare på Naturbruksskolan Sötåsen.
Matsvinnsmätningen kommer att ske under vecka 10 och 11 och varje vecka kommer en vinnare att redovisas.
Behöver inte vara svårt
I skolans undervisning jobbar man i många ämnen med hållbarhetsfrågor för att skapa ett ”klimatsmart” tänk hos eleverna. I hem- och konsumentkunskapen får de till exempel lära sig att använda "rätt" ingredienser för både plånbok, miljö och hälsa. I kursen naturkunskap ligger stort fokus på hållbar utveckling medan man i lantbruksdjursundervisningen pratar om olika djurslags betydelse för biologisk mångfald och miljöpåverkan. Skolorna vill kort och gott skapa en förståelse hos eleverna kring varifrån maten kommer, hur den produceras och att det spelar roll. Men även att det inte behöver vara så svårt.
– Vegetariskt kan vara något som man känner igen, till exempel pannkaka, menar Cecilia.