Delaktighet
Du kommer in i ett rum. Du är nervös och sätter dig längst bak så att du inte ska synas så mycket. Längst fram står en lärare och pratar. Du är inte helt säker på att du förstår vad som menas. Du funderar på om du ska räcka upp handen eller om det inte är så det är tänkt att ni ska göra. De andra verkar veta precis vad som ska ske. Kanske har du missat någon information som de andra redan fått? Kanske förstår alla andra utom du? Det kan vara så. Men du vet inte. Det känns inte så kul. Nästa onsdag kanske du är sjuk så att du slipper. Det var inte ens du som sa att du ville gå hit, det var andra som tyckte att det här kanske skulle vara något för dig. Men det här är inget för dig. Det förstår du nu.
Att vara en del av en grupp eller ett sammanhang är centrala upplevelser för människors känsla av välbefinnande. Att som människa vara en del något, att känna att jag är viktig här och att det har betydelse om jag är med eller inte. Motsatsen till delaktighet är utanförskap. Den kan ha många orsaker, till exempel ålder, kunskapsnivå och funktionsförmåga. Du som pedagog är den som på riktigt kan skapa delaktighet för elever som du undervisar. Att säga ”Hej” till var och en, att se när någon är tillbaka efter frånvaro eller att fråga efter den som inte är där. Delaktighet handlar också om barn och ungas rätt att få uttrycka sin mening och att bli lyssnade på.
Delaktighet är även viktigt för lärande. Du lär dig bättre om du upplever dig som en del av något. En grupp, en familj, en klass, en skola, ett samhälle, ett land. Att vara delaktig i något handlar också om att andra kan ställa krav på dig.
Som inspiration och hjälp i att skapa förutsättningar för elevernas delaktighet finns olika modeller. Specialpedagogiska skolmyndigheten och Skolverket använder Delaktighetsmodellen av Ulf Jansson vid Stockholms universitet. I och med att delaktighet inte bara är något man kan ta på utan också något man känner, så kan även KASAM-modellen av Aaron Antonovsky ge starthjälp i att resonera och strukturera. Gemensamt för dessa modeller är att delaktighet skapas genom att försäkra sig om att alla förstår situationen, känner sig trygga i gruppen och med kraven som ställs, samt litar på att de – med eller utan hjälp – har förutsättningar för att påverka och hantera det som uppstår.
Delaktighet betyder inte att alla ska delta på samma sätt. Tvärtom är ett vidgat perspektiv på deltagande centralt för att alla elever ska komma till sin rätt. Begreppet tillgänglighet går hand i hand med delaktighet och är en förutsättning för att känna sig inkluderad. En känd paroll inom tillgänglighetsarbete är ”Det som är nödvändigt för några få är också bra för de allra flesta.” Det handlar om att göra den fysiska platsen och aktiviteterna tillgängliga för alla men även att göra information och bemötande tillgängligt genom att förenkla, vara kortfattad och använda symboler.
Förslag!
- Låt eleverna komma med förslag på vad ni ska göra. Det kan ske i en referensgrupp, via ett sms, en app, en postlåda eller anslagstavla. Hitta en struktur för att ta hand om elevernas förslag och var tydlig med i vilken utsträckning de kan påverka.
- Öppna upp begreppet delta så att eleven får känna sig behövd och som en del av ett sammanhang utifrån sina egna förutsättningar. Alla behöver inte delta på samma sätt. Någon kan delta genom att observera, någon annan genom att spela ett solo, någon kan sköta ljud och ljus och en annan gör affischen.
- För att känna sig inkluderad och delaktig behöver information presenteras på olika sätt, till exempel både med enkel text och bild för att så många som möjligt ska kunna tillgodogöra sig informationen.
- Inför rutiner och funktioner som innebär att elever med olika typer av funktionsnedsättningar kan ta del av verksamheten och känna sig delaktiga. De rutiner som är viktiga för dessa grupper bidrar ofta till ökad tydlighet och struktur, vilket är bra för alla.
Hur gör vi?
Fundera tillsammans...
- Ge tre exempel på hur vi skapar delaktighet? Vad är lätt och vad är svårt?
- I vilka forum kan vi dela erfarenheter, redskap och metoder?
- Hur är eleverna delaktiga i planering och genomförande?