Genomförda projekt och satsningar inom platsutveckling

Denna satsning från VGR pågick 2021–2023 och fokus låg på att bygga kunskap kring det sista steget i platsutvecklingsprocessen: organiseringen och långsiktig finansiering efter projektslut.  

Satsningen utgick från lärdomar i tidigare genomförda projekt, där få platser tog steget till ett formellt partnerskap mellan näringsliv, kommun och civilsamhälle. Västra Götalandsregionen önskade därför bygga ytterligare kunskap, erfarenhet och resultat inom det sista steget i processen - organisering och finansiering. Utlysningen riktade sig till befokningsmässigt små platser i länet. En förutsättning var lokalt engagemang och en stöttande kommun. 

Projektet genomfördes inom VGRs regionala serviceprogram, i insatsområde 3 som har fokus på Samordnade servicelösningar och lokala mötesplatser, och skulle bidra till att skapa goda förutsättningar för hållbar landsbygdsutveckling. Läs mer om det Regionala serviceprogrammet här.  

Syfte och mål 

• att bygga ytterligare kunskap kring organisationsformer för platsutveckling. 
• att samlat och i konkurrens kunna möta det intresse som finns från mindre aktörer till finansiering inom platsutveckling. 
• att samordna gemensamma aktiviteter och erfarenhetsutbyte mellan platser, geografiskt spridda i länet. 

Medverkande platser 

• Färgelanda – Färgelanda kommun 
• Hyppeln – Öckerö kommun
• Kroppefjäll/Dals Rostock – Melleruds, Färgelanda och Vänersborgs kommun
• Lundsbrunn – Götene kommun
• Strömstad – Strömstads kommun
• Tumleberg – Vara kommun

Vad gjordes på platserna?

Här hittar du korta sammanfattningar från arbetet på platserna och resonemang kring var man landat  vid projektets slut.

Metod och finansiering 

Projektet initierades och finansierades av Regionutvecklingsnämnden VGR.  

Det var ett erbjudande till de medverkande platserna att organisera och utveckla sin plats, men lika mycket ett krav på de platser som deltog att vara aktiva i en gemensam process och att bidra med kunskap och delleveranser längs vägen. För att skapa lärande för och mellan de medverkande platserna arrangerades kompetenshöjande insatser i form av föreläsningar, workshops och seminarier med expertis och föreläsare inom Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP), utvecklingsbolag och BID-liknande organisering. För att sprida resultat och metoder arrangerades ett slutseminarium. 

Maritim service och besöksnäring var satsning på platsutveckling som VGR utförde 2019–2020. Satsningen fokuserade på platser längs kusten i Bohuslän, längs Dalslands kanal och i Vänern, som är viktiga för besöksnäringen i Västra Götaland. Eftersom service är en viktig faktor i besöksnäringen riktades satsningen till platser med en butik.  

Syfte

Syftet med satsningen var att stärka den lokala servicen och besöksnäringen. Målet var att man på de medverkande platserna skulle arbeta fram konkreta förslag på hur butiker och besöksnäringens aktörer bättre kunde samarbeta.

Medverkande platser

• Dyrön – Tjörns kommun
• Gullholmen – Orust kommun
  Käringön – Orust kommun
• Gustavsfors – Bengtsfors kommun
• Klädesholmen – Tjörns kommun
• Mollösund – Orust kommun
• Nössemark – Dals Ed kommun
• Rörö- Öckerö kommun
• Spiken – Lidköpings kommun
• Åsens bruk – Melleruds kommun
• Åstol – Tjörns kommun

Vad gjordes på platserna?

Välkommen att läsa projektets slutrapport som pdf här.

Metod och finansiering

Maritim service och besöksnäring finansierades av Landsbygdsprogrammet, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Västra Götalandsregionen.

Satsningen processleddes av dåvarande Västarvet (nu Västra Götalandsregionens förvaltning för kulturutveckling).

I Maritim Service och besöksnäring hölls arbetet på platsen ihop av en lokal processledare. Hen hade i uppgift att stärka den lokala förankringen och säkerställa att erfarenheterna stannade på platsen efter projektets slut. Hen ingick också i ett team tillsammans med andra platsers processledare och oss på VGR.

Denna satsning pågick 2019–2020 på initiativ av Kulturnämnden och hade som mål att stärka platsutveckling och kulturnäringar i regionen. Utlysningen riktades till kulturorganisationer i Västra Götaland som i samverkan med kulturföretag, näringsliv, kommuner och andra organisationer ville bidra till långsiktig och hållbar utveckling av en plats – med kulturföretagandet i centrum.

Ett kultursystem innebär att ett antal kulturverksamheter inom ett begränsat geografiskt område betraktas i ett systemperspektiv där de ömsesidigt stärker varandra i samarbete med övrigt näringsliv på platsen.

Satsningen var en del av Västra Götalandsregionens program för kulturella och kreativa näringar 2018–2020, där platsutveckling var ett av tre insatsområden. Målen med programmet var att öka kulturföretagens och kulturorganisationernas roll i hållbar platsutveckling och att öka enskilda kulturföretagares möjligheter att leva på sin verksamhet.

Syfte

Målet för insatsen var att både under perioden och på längre sikt öka självförsörjningsgraden på de medverkande platserna. Att bidra till lokal utveckling utan yttre styrning genom att öka kunskapen om hur olika processer i systemet befruktar varandra. Ett mål var också och att ta vara på denna, ofta tysta, kunskap.

Medverkande platser

• Bottna
• Fåglavik
• Gatenhielmska reservatet
• Kinnekulle
• Östra Orust

Vad gjordes på platserna?

Redovisningar kommer att vara tillgängliga här inom kort. 

Metod och finansiering

Satsningen genomfördes med medel från Kulturnämnden. Projektgrupper skapades på de medverkande platserna och ett kriterium var att det i varje projektgrupp utöver kulturaktörerna själva skulle finnas erfarenheter från näringslivsutveckling, andra lokala aktörer samt offentlig sektor. Detta för bästa möjliga förståelse för det lokala sammanhanget.  

CLIC var ett internationellt, tvärvetenskapligt forskningsprojekt om nya cirkulära modeller för återanvändning av kulturarv och landskap. Grundtesen var att ett hållbart brukande av kulturarvet är en positiv kraft för samhällsutvecklingen. Projektet genomfördes 2017–2020 och var en del av Europeiska kommissionens forsknings- och innovationsprogram Horizon2020. Västra Götaland var ett av fyra testområden för fallstudier inom projektet.

De platser som numera pekas ut som kulturhistoriskt värdefulla blir allt fler vilket innebär också att kostnaderna för underhåll och återbruk ökar. Samtidigt skapar dessa miljöer värden ur ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv. Inom projektet sökte man svar på följande frågor: 

• Hur kan man utveckla modeller för ekonomiskt hållbara investeringar i kulturmiljöer?
• Hur kan återbruk av kulturmiljöer och landskap bidra till ekologisk hållbarhet?
• Vilka effekter har kulturarvet för den sociala hållbarheten?

Syfte

Önskade projektresultat var:

• Nya metoder och verktyg för att värdera kulturarvet och landskap för återanvändning.
• Innovativa sätt att återanvända kulturarv i ett framtida cirkulärt samhälle.
• Nya cirkulära affärs- och finansieringsmodeller för kulturarv och landskap som skapar lokala arbetstillfällen och stärker en lokal ekonomi.

Vad gjordes på platserna?

Välkommen att ta del av inspelningarna från CLIC-projektets internationella slutkonferens här. Den genomfördes digitalt i september 2021. Här får du ta del av resultat, effekter och erfarenhetsdelningar. 

Metod och finansiering

CLIC var en del av Europeiska kommissionens forsknings- och innovationsprogram Horizon2020. Modellerna i CLIC utgick från ett ekonomiskt-, socialt- och ekologiskt perspektiv. Inom CLIC fanns en tvärvetenskaplig forskargrupp från ekonomiska-, kulturella- och samhällsdiscipliner som ansvarade för forskningen. Tio europeiska länder ingick i projektet. Det fanns också fyra platser som fungerade som testområden för fallstudier inom projektet, varav Västra Götaland var en.

CLIC i Västra Götaland

Västra Götalandsregionen deltog i CLIC-projektet genom Förvaltningen för kulturutveckling. I Västra Götaland fokuserade vi på hur ökad samverkan - mellan samhällssektorer, samhällsnivåer och offentliga, privata respektive idéburna aktörer - kan underlätta att kulturmiljöer används i en hållbar utveckling.

Vi valde att fokusera på fem industriella kulturmiljöer där vi trodde att det fanns goda förutsättningar att för kulturmiljöerna att bidra till platsens utveckling. Dessa involverades i kartläggning, metodutveckling och testfasen av projektet.

Medverkande platser i Västra Götaland

• Gustavsfors bruk, Bengtsfors
• Fengersfors bruk, Åmål
• Forsviks bruk, Karlsborg
• Strömsfors bruk, Svenljunga

Projektet var en insats som genomfördes av VGR 2016–2019. Projektet stöttade platsutveckling som genom samverkan mellan civilsamhälle, näringsliv och offentliga aktörer utvecklat och stärkt mindre ortens näringsliv, serviceutbud och attraktivitet.

Projektet genomfördes inom VGRs regionala serviceprogram, vilket pekar ut prioriteringar för kommersiell service och är ett verktyg för att stärka samordningen mellan nationella, regionala och lokala aktörer för en god tillgänglighet till både kommersiell och offentlig service.
Läs mer om det Regionala serviceprogrammet här. 

Syfte och mål

Att utvärdera och utveckla processtöd som utifrån varje plats unika förutsättningar ger bäst stöd och resultat. Vid projektets slut skulle VGR ha utvecklat redskap och arbetssätt som optimerar insatsen från statliga, regionala och kommunala aktörer.

Här skulle även undersökas hur och om BID-metoden (Businesss Improvement District) kunde användas för att skapa långsiktiga, ekonomiskt bärkraftiga samarbeten där varje part på platsen bidrar med resurser över tid, även efter projektets slut. 

I samband med projeket togs det fram en kunskapsöversikt för hur hållbar platsutveckling diskuterades inom forskning och praktik. 
Välkommen att läsa Hållbar platsutveckling - Kunskapsöversikt
Västra Götalandsregionen (2018) här.  

Medverkande platser

• Ed – Dals Eds kommun
• Fyra platser i Essunga kommun
• Fengersfors/Fröskog – Åmåls kommun
• Källö-Knippla – Öckerö kommun
• Limmared – Tranemo kommun
• Långbron – Bengtsfors kommun
• Rossö, Strömstads kommun
• Södra Råda – Gullspångs kommun
• Uddebo – Tranemo kommun

Genom att ingå i projektet fick platserna:

• Ingå i ett nätverk för erfarenhetsutbyte och kompetensöverföring
• Stöd i processen att samla olika särintressen kring en gemensam målbild och en långsiktig och finansierad utvecklingsplan
• En långsiktigt hållbar och processdriven platsutveckling

Vad gjordes på platserna?

Här hittar du korta sammanfattningar över platsernas resultat och målbilder för arbetet som de såg ut vid projektets slut.

Som resultat av projektet utarbetade Västra Götalandsregionen fram en metod för platsutveckling som bygger på en process i sex steg, från förankring till långsiktig organisering.
Välkommen att läsa mer om vår metod här. 

Metod

De metoder som skulle provas under projektet var:

• BID (Business Improvement District)
• Kultursystem 
• IOP (Idéburet Offentligt Partnerskap 

Under projekttiden växte ytterligare två metoder fram som intressanta och värdefulla:

• Cultural planning, som är en metod för samhällsutveckling.
• LEA (lokal ekonomisk analys), som kartlägger den lokala bytesbalansen som underlag till hur lokal handel kan gynna platsens utveckling av näringsliv och service.