Ny dansk antologi tar pulsen på publikutveckling i Norden 2023 och vi bidrar med ett kapitel

Ökat fokus på publikutveckling fordrar nya arbetssätt

Johanna Hagerius arbetar som konsulent på VGRs förvaltning för kulturutveckling och är ansvarig för RePublik – Centrum för publikutveckling. RePublik är ett nationellt centrum för publikutveckling och jobbar med omvärldsbevakning, kunskapsdelning och fortbildning med syfte att utveckla konst- och kulturorganisationer utifrån ett publikperspektiv.

I sitt kapitel i antologin PUBLIKUM skriver hon att hon i Västra Götaland de senaste åren har märkt en tendens att kulturinstitutioner och kommunala förvaltningar får tydligare uppdrag från sina uppdragsgivare att arbeta med just publikutveckling. Hon ser också en tendens att fler får titeln publikutvecklare, vilket bidrar till att öka synligheten. Men Johanna ser också ett allt större behov av större förutsättningar för samarbete inom och mellan organisationer, där det ges möjlighet att reflektera kring sin verksamhet och praktik.

Johanna Hagerius arbetar som konsulent för publikutveckling på förvaltningen för kulturutveckling.  

– Publikutveckling är synonymt med ledarskap och organisationsutveckling. Det är ett arbetssätt där den konstnärliga ledningen är given och central, men där organisationen öppnar för ett fokus på publiken, eller besökaren. Vi möter främst offentligt finansierade verksamheter med komplexa uppdrag med många och olika intressenter med starka förväntningar, åsikter och krav. Mål och uppdrag om vidgat deltagande är högt formulerade från uppdragsgivare. Som ledare krävs det lyhördhet för att utveckla verksamheten samtidigt som man balanserar gentemot förväntningar och krav. Det kan handla om att stärka legitimiteten för en institution som traditionellt kanske har varit en pelare i samhället. Det handlar också om att slåss på en marknad om människors tid, intresse och pengar. För publiken väljer redan fritt var den ska ta del av kultur. Nu behöver man använda sin kreativitet för att kunna öppna upp för fler människor och att göra det på ett systematiskt och strategiskt sätt, och därmed bli mer relevant för en bredare publik.

Kunskapsluckor kring målgrupperna

Johanna skriver vidare i antologin att en av utmaningarna för kultursektorns organisationer är att det ofta saknas kunskap om ”publiken”. Dels i den snäva benämningen av publik eller besökare som köper biljetter till arrangemang, dels i den vida betydelsen av invånare och deras sätt att relatera till konst och kultur. Det nordiska nätverket har därför påbörjat ett arbete med att samla in vilka behov av kunskapsdelning och fortbildning kulturorganisationer har, för att öka kompetensen inom olika områden. Där undersöks möjligheterna att utveckla olika plattformar som stärker det strategiska och målinriktade arbetet, samt möjligheterna till utveckling i olika nätverk. Johanna skriver:

– Det finns både ett behov av att utveckla organisationen utifrån ett publikperspektiv och att stödja publikutvecklares roll inom offentliga konst- och kulturinstitutioner. Kanske kan en möjlig väg framåt vara att skapa nya och gemensamma forum i Skandinavien och Norden där chefer och medarbetare får tillgång till kollegor med samma förändrings- och utvecklingsambitioner. För samtidigt som man arbetar med att utveckla sin organisation utifrån ett publikperspektiv så ökar man kunskapen om sin publik - den som har redan har och den man vill nå.

Vilken publik vill vi nå och hur vill de ta till sig konst och kultur? Bildexempel. Från vänster: Meditation i konsthallen på Statens Museum for Kunst (Köpenhamn). Foto: SMK. Skolbarn har fått ta över ett museum i England, en bild från konceptet Kids in Museums. Foto: Alison Bowyer och Laura Bedford. Besökare på utställningen Världens spel på Världskulturmuseet i Göteborg. Foto: BeatriceTörnros.

Om antologin PUBLIKUM - 15 fortællinger om publikumsudvikling

Till antologin har man bjudit in forskare, konstnärer och ledare inom kulturområdet för att dela med sig av erfarenheter, insikter och kunskap kring publiken. Den väver ihop trådarna i det skandinaviska arbetet med publikutveckling utifrån perspektiv som ledarskap, kulturpolitik, vidgat deltagande, kulturutbud och att arbeta med publiken i vardagen.

Texterna är skrivna av Mikkel Bogh, Heather Maitland, Ingrid E. Handeland, Gry Worre Hallberg, Esben Danielsen & Åsmund Kverneland, Bjarki Valtysson, Sidsel Bech-Petersen, Gitte Abildtrup & Dorthe Damgaard, Moussa Mchangama & Frederik Larsen, Marcin Poprawski, Åsa Bernlo, Anja Mølle Lindelof, Nina Gram, Johanna Hagerius och Sargun Oshana.

Antologin är gratis och finns att ladda ned hos Center för Konst och Interkultur (CKI).

Är du nyfiken på publikutveckling?

Symposium om antologin i Köpenhamn 10 november

Fredag den 10 november genomförs ett symposium utifrån den nya danska antologin, där flertalet av författarna medverkar. Det äger rum i kulturcentret Union i Köpenhamn. Håll utkik på CKIs hemsida och deras facebooksida så kommer mer information efter hand!