Museernas roll för forskning och utbildning

Djur och föremål i ett arkiv som en man arbetar i

Den 18 maj är det internationella museidagen, en dag som innebär fri entré och syftar till att göra museernas samhälleliga position känd både bland publik och beslutsfattare. Årets tema är ”Museer, utbildning och forskning” vilket betonar kulturinstitutionernas avgörande roll i att erbjuda en heltäckande utbildningsupplevelse.

För forskare är museernas samlingar en skattkammare. Kunskapen de genererar ökar förståelsen för skeenden i det förflutna och berikar och nyanserar bilden av vårt natur- och kulturarv. Vetenskapliga analyser av forntida skelett tillsammans med studier om kroppens nedbrytning ligger exempelvis till grund för forensiska undersökningar inom polis och rättsväsende. 

– Ett av museernas uppdrag är att främja fri åsiktsbildning och museets som institution kan därför ha olika roller i stärkandet av demokratin. Att se på samlingarna ur olika perspektiv uppmuntrar till kritiskt tänkande och ger möjlighet till reflektion kring en mängd olika frågor. När elever får chans att komma nära äkta föremål bidrar det till en djupare förståelse av de ämnen som berörs i skolundervisningen, säger Linda Lundberg, avdelningschef för Natur och kulturarv på Kulturförvaltningen.

Genom att presentera kunskapen som forskningen på primärkällorna i samlingarna generar på begripliga och tilltalande sätt, bidrar museerna till att forma samhällets förståelse av dåtid och nutid samt synen på framtiden. Det kan exempelvis handla om ett synliggörande av historiskt marginaliserade grupper, att adressera förlegade ideal och tankesätt eller helt enkelt att visa hur man levde förr.

– Museernas samlingar är som stora uppslagsböcker med mängder av föremål i stället för ord. Genom att återigen forska på källmaterialet har fakta och nya insikter gett en mer nyanserad och komplex bild av historien som vi sedan kan låta återspeglas i museernas utställningar, säger Linda Lundberg.

Ett tydligt exempel där samlingarna just nu är aktuella är i försöket att återetablera atlantstör i Göta älv. I samlingarna på Göteborgs naturhistoriska museum finns tre unga störar från 1800-talet, från just Göta älv, vilket påvisar att arten en gång faktiskt levde och lekte i detta vatten. I början av sommaren kommer ett antal nya, unga störar att planteras ut i älven.

– Och som plattformar för en bred publik är museerna idag en fortsatt källa till kunskap, inspiration och samhällsutveckling. Det är helt klart värt att fira, säger Linda Lundberg.