Peter Jarbring - Fuktproblematik vid isolering av timmervägg
Peter Jarbring har under 2024 haft ett av Västra Götalands nyinrättade residens för kulturmiljö. Han har under sitt residens inriktat sig på fuktproblematik vid isolering av timmerväggar och hur byggsektorn förhåller sig till problematiken. Peter har även önskat finna källor för redan vedertagna "sanningar" i byggnadsvårdskretsar, för att se om det stämmer eller inte.
I arbetet som platschef på byggföretaget FO Peterson har han samtalat med olika parter i byggsektorn om hur de ställer sig till energieffektivisering.
Allt större delar av branschen har börjat använda sig av naturfiberisoleringar och ångbroms istället för stenullsisolering och byggplast, detta trots att byggplasten är billigare. Det är dock många faktorer som bestämmer vilket material som till slut blir använt i bygget, exempelvis kan brandföreskrifter innebära att stenull måste användas.
Fuktproblematik
När en vägg konstrueras finns det ett flertal faktorer som behöver vägas in. Vid ändring av en vägg behöver de nya tilläggen anpassas efter den befintliga konstruktionen, ångtrycket och en bedömning av hur tät konstruktionen kan göras.
För att mögelsvampar och rötsvampar inte skall kunna växa behöver man ta bort någon av följande faktorer; näring, temperatur, fukthalt, syre. Dessutom spelar tiden en stor roll för om det skall uppstå skadeangrepp. Fukthalt är det som oftast är enklast att få ner. Det gör att konstruktioner och byggsätt skall anpassas så att för höga fukthalter inte uppstår under längre tidsperioder.
Vilket material som väljs spelar in i konstruktionens beständighet. Vanliga materialval vid den här typen av konstruktion är trä, mineralull, träfiberisolering, plastfolie och ångbroms.
Dagens användning av byggnader har gjort att ångtrycket har ökat. Det kan resultera i fuktskador och påväxt i konstruktionen. När byggnaderna inte tar hand om ångtrycket på rätt sätt kan det ge stora skador.
Det finns risker med helt ångtäta skikt. Om monteringen av skikten är bristfällig eller att det går sönder efter att de är uppsatta har konstruktionen svårt att torka ut. För att enklare kunna torka ut fukt som har kommit in i konstruktionen kan en ångbroms användas. Den har de tekniska egenskaperna att kunna släppa ut fukten igen om fukten kommer in i väggkonstruktionen.
En äldre byggnad är robustare än en nyare (efter 1950-talet). De är byggda med material som har en förmåga att buffra fukt som sedan också kan torka ut. Kvalitén är dessutom högre på materialet. De äldre byggnadernas användning har dock ändrats under det senaste århundrandet - vi har slutat att använda eldstäder dagligen vilket gör att ventilationen via murstocken minskar och i förlängningen kan ge fuktproblem i grund och murstock.