Svenljunga kommun
Fornåkrar, gränsfästen, gästgiverier och en väl bibehållen agrar bebyggelse från 18–1900-talen hittar du i Svenljunga kommun. I Östra Frölunda och Holsjunga socknar finns välbevarade förläggargårdar som minner om den rika textila traditionen som funnits här. På den här sidan hittar du byggnadsinventeringar och kulturmiljöprogram som Kulturförvaltningen (tidigare Förvaltningen för kulturutveckling, tidigare Västarvet) producerat för kommunen sedan 1970-talet.
Svenljunga kommun ligger i de södra delarna av Västergötland, i Sjuhäradsbygden. Landskapet är omväxlande med stora skog- och mossmarker och centralt i kommunen slingrar sig Ätran igenom med en dalgång som kantas av skogklädda höjder.
För den historiskt intresserade finns mycket att ta del av i Svenljunga. Kommunen är mycket fornlämningsrik, här finns framförallt längs med Ätradalen ett av landets rikaste områden vad gäller fossila odlingslandskap där de mest kända är Röstorp och Läggared. Färdstråket längs Ätran var förr ett viktigt kommunikationsstråk och var även hårt ansatt under de dansk-svenska gränskrigen. En rad försvarsanläggningar uppfördes bland annat i Kindahus och i Mårdaklev. Klevs gästgiveri i Mårdaklev anlades redan på 1650-talet strax norr om den dåvarande riksgränsen.
Tätorten Svenljunga omnämndes redan på 1600-talet som tingsplats och under 1800-talet utvecklades Svenljunga till en huvudort. Järnvägen drogs fram genom bygden på 1880-talet och det innebar att handeln och industrin fick ett uppsving. En annan konsekvens av den nya järnvägen och framförallt placeringen av stationshuset i Sexdrega var byggandet av A. Hedenlund & co vin-spirituosa handelslokal Åkersta 1886. Åkersta blev skyddat som byggnadsminne 2010.
Efter andra världskriget växte framförallt konfektionsindustrin i kommunen. Små och stora syfabriker anlades bland annat i Hillared, Mjöbäck och Överlida. Förutom textilindustrin var skinn- och läderindustri samt träförädling viktiga industrier vilka flera finns kvar än idag. Idag bor cirka 10 000 i hela kommunen varav 3700 i tätorten.
Allmänt om byggnadsinventeringarna
Om äldre kulturmiljöunderlag
Synen på vilken typ av bebyggelse som anses vara kulturhistoriskt värdefull har breddats sedan 1970-talet. Det gör att kulturmiljöunderlag från 1970- och 80-talen generellt har ett mer begränsat urval än dagens. Till exempel finns den moderna bebyggelsen i allmänhet inte representerad i det äldre materialet.
Utöver detta kan sådant som tillmättes kulturhistoriskt värde i en tidigare bedömning ha förvanskats idag, framförallt på grund av ovarsamma renoveringar.
De äldre byggnadsinventeringarna har ändå ett fantastiskt dokumentationsvärde och ger en uppfattning om vilka slags kulturmiljöer och objekt som finns/funnits runtom i Västra Götaland.
Vadå socknar?
De flesta byggnadsinventeringar är uppdelade efter de gamla sockenindelningarna. En socken är en äldre benämning på en landsortsförsamling och består av flera intilliggande byar och tätorter kring en sockenkyrka. Inom kulturarvssektorn används sockenindelningarna flitigt och de historiska arkiven är ordnade på detta sätt.
Från och med den 1 januari 2016 används distrikt som geografisk indelning av kommunerna i Sverige, främst i folkbokföringen och fastighetsregistret. Dessa distrikt motsvarar till stor del de gamla socknarna.
Distrikten i Svenljunga kommun.jpg
Mitt hus består av fjorton pixlar!...
Kontakta oss om du vill ha en högupplöst version av någon av rapporterna. De äldsta rapporterna saknar bilder på enskilda fastigheter, men originalfotografier från de äldre byggnadsinventeringarna finns i bildarkivet på Kulturlagret i Vänersborg.
Byggnadsinventeringar & kulturmiljöprogram
Här läggs byggnadsinventeringar och kulturmiljöprogram upp i den takt de blir publicerade på webben. De kan även begäras ut via kultur@vgregion.se.