Herrljunga kommun

I norra delen av Sjuhäradsbygden, i mitten av Västergötland ligger Herrljunga kommun. Kommunen är i stora delar täckt av skog och kraftigt kuperat framförallt i den södra delen. Men så har det inte alltid varit. Från början och mitten av 1800-talet utgjordes stora områden i kommunen av kala ljunghedar som kallades för Svältorna.

Ån Nossan flyter igenom socknen från öster till väster.  Nossan bildar fall som tidigare nyttjats för kvarndrift framförallt i Hudene socken.

Utmed Nossans dalgång finns de fornlämningstätaste bygderna i kommunen. Även i övriga delar av kommunen finns det gott om förhistoriska och medeltida lämningar. Äldre odlingslandskap med lång kontinuitet hittar man bland annat i Stenunga, Fröstorp och Hov.

Kännetecknande för kommunen är socken- och kyrkotätheten och under 1100-och 1200-talet skedde ett omfattande byggande av stenkyrkor. Fortfarande idag är majoriteten av alla stenkyrkor medeltida och här bör nämnas Eriksbergs gamla från 1100-talet samt Mjäldrunga, Hovs och Ods kyrkor från 1200-talet. Timmerkyrkan i Jällby är troligen i sina äldsta delar från 1100-tal.  

I kommunens norra delar främst kring Nossan och Edsveden har det funnits en ålderdomlig byggnadstradition med knuttimring och skiftesverk i ek. Som till exempel hembygdsgården i Skölvene. Den allra vanligaste byggnadstypen under 17- och 1800-talet var framkammarstugan. Gästgivargården på Hägna gammelgård är en sådan hustyp från 1700-talet.

Industrialiseringen i kommunen har i mångt och mycket hängt ihop med Västra Stambanans tillkomst i mitten på 1800-talet. Samhällen som Fåglavik med sitt glasbruk, Annelund och Ljung och inte minst Herrljunga tätort växte fram genom de förbättrade kommunikationerna. I Ljung finns även kommunens enda byggnadsminne; Gäsene tingshus

När västra stambanan förbi Herrljunga öppnades fanns i stort sett ingen bebyggelse vid nuvarande stationsområdet. Men från  sekelskiftet 1900 växte ett stadsliknande samhälle fram med storgata, banker, hotell och affärer.  

Idag bor 9300 personer i Herrljunga kommun och 3822 bor i tätorten Herrljunga.

Senaste utgivna byggnadsinventeringarna för Herrljunga: 

57 A Herrljunga tätort kulturhistorisk byggnadsinventering_2022.pdf (vgregion.se)

57 B Annelund och Ljung tätort kulturhistorisk byggnadsinventering_2022.pdf (vgregion.se)

Allmänt om byggnadsinventeringarna

Om äldre kulturmiljöunderlag

Synen på vilken typ av bebyggelse som anses vara kulturhistoriskt värdefull har breddats sedan 1970-talet. Det gör att kulturmiljöunderlag från 1970- och 80-talen generellt har ett mer begränsat urval än dagens. Till exempel finns den moderna bebyggelsen i allmänhet inte representerad i det äldre materialet.  

Utöver detta kan sådant som tillmättes kulturhistoriskt värde i en tidigare bedömning ha förvanskats idag, framförallt på grund av ovarsamma renoveringar. 

De äldre byggnadsinventeringarna har ändå ett fantastiskt dokumentationsvärde och ger en uppfattning om vilka slags kulturmiljöer och objekt som finns/funnits runtom i Västra Götaland. 

Vadå socknar? 

De flesta byggnadsinventeringar är uppdelade efter de gamla sockenindelningarna. En socken är en äldre benämning på en landsortsförsamling och består av flera intilliggande byar och tätorter kring en sockenkyrka. Inom kulturarvssektorn används sockenindelningarna flitigt och de historiska arkiven är ordnade på detta sätt. 

Från och med den 1 januari 2016 används distrikt som geografisk indelning av kommunerna i Sverige, främst i folkbokföringen och fastighetsregistret. Dessa distrikt motsvarar till stor del de gamla socknarna. 

Distrikten i Herrljunga kommun.pdf

Mitt hus består av fjorton pixlar!... 

Kontakta oss om du vill ha en högupplöst version av någon av rapporterna. De äldsta rapporterna saknar bilder på enskilda fastigheter, men originalfotografier från de äldre byggnadsinventeringarna finns i bildarkivet på Kulturlagret i Vänersborg.

Kulturlagret på Vänersborgs museums webbplats