Borås kommun

Borås kommun har ett omväxlande kulturlandskap med markanta höjdryggar och drumliner i norra delen och ett öppet odlingslandskap längs med Viskans dalgång i södra delen. Välbevarade, småskaliga odlingslandskap med stenmurar, fägator och hamlade träd hittar vi bland annat i Finnekumla, nära Rångedala och i byn Upptröst, nära Seglora.

Trakterna kring Öresjö och Viskan i norra delen har varit befolkat sedan lång tid tillbaka. På Mölarps ö i Viskan ligger "Kungagraven" som är en hällkista från stenåldern och i sjön Tolken finns den stora medeltida borglämningen; Sundholmen.   

I Borås har man sedan medeltid ägnat sig åt binäringar av olika slag på grund av den förhållandevis magra jorden. Sjuhäradsbygden var länge en gränsbygd till Danmark och det bedrevs en omfattande handel över gränserna. Framförallt i Toarp och Rångedala. 

De begränsade försörjningsmöjligheterna gjorde att staten ofta såg mellan fingrarna på den olagliga handeln som bedrevs av gårdfarihandlarna eller knallarna. För att stävja handeln och för att få in skatt till kronan genom tullar så ålades Boråsarna att anlägga en stad på 1620-talet.

Borås stad dominerades av textilindustrin som växte fram i slutet av 1800-talet och som tillsammans med järnvägens framdragande bidrog till stadens utveckling. Längs Viskans dalgång uppfördes industri- och brukssamhällena Rydboholm, Viskafors och Svaneholm.

I kommunen kan man fortfarande hitta ett ålderdomligt byggnadsskick i form av högloftsstugor och framkammarstugor, vilka de flesta återfinns på hembygdsgårdarna. I Hedared finns Sveriges enda bevarade stavkyrka och i Brämhult finns en medeltida träkyrka från 1400-talet.   

I kommunen bor cirka 113 000 personer varav 73 000 bor i Borås stad.

Allmänt om byggnadsinventeringarna

Om äldre kulturmiljöunderlag

Synen på vilken typ av bebyggelse som anses vara kulturhistoriskt värdefull har breddats sedan 1970-talet. Det gör att kulturmiljöunderlag från 1970- och 80-talen generellt har ett mer begränsat urval än dagens. Till exempel finns den moderna bebyggelsen i allmänhet inte representerad i det äldre materialet.  

Utöver detta kan sådant som tillmättes kulturhistoriskt värde i en tidigare bedömning ha förvanskats idag, framförallt på grund av ovarsamma renoveringar. 

De äldre byggnadsinventeringarna har ändå ett fantastiskt dokumentationsvärde och ger en uppfattning om vilka slags kulturmiljöer och objekt som finns/funnits runtom i Västra Götaland. 

Vadå socknar? 

De flesta byggnadsinventeringar är uppdelade efter de gamla sockenindelningarna. En socken är en äldre benämning på en landsortsförsamling och består av flera intilliggande byar och tätorter kring en sockenkyrka. Inom kulturarvssektorn används sockenindelningarna flitigt och de historiska arkiven är ordnade på detta sätt. 

Från och med den 1 januari 2016 används distrikt som geografisk indelning av kommunerna i Sverige, främst i folkbokföringen och fastighetsregistret. Dessa distrikt motsvarar till stor del de gamla socknarna. 

Här kan du se en karta över Borås distrikt

Mitt hus består av fjorton pixlar!... 

Kontakta oss om du vill ha en högupplöst version av någon av rapporterna. De äldsta rapporterna saknar bilder på enskilda fastigheter, men originalfotografier från de äldre byggnadsinventeringarna finns i bildarkivet på Kulturlagret i Vänersborg.