Functurahusen – ryggåsstugans raka motsats
- 1 av 5
- 2 av 5
- 3 av 5
- 4 av 5
- 5 av 5
Ett helt unikt hus - nästan helt i plåt och komplett med heltäckningsmattor och vitvaror. I slutet av 1960-talet lanserade Junga verkstäder AB utanför Vara Functurahusen som kunde uppföras på några dagar. Och ville du flytta var det enkelt att flytta med dig hela huset!
Functurahusen har en spännande historia. Den kan sägas ha börjat redan i begynnelsen av 1940-talet då lantbrukarsonen Karl Erik Andersson startade sin mekaniska verksamhet – där han bland annat tillverkade kedjedrev, växellådor och kuggväxlar till motorcyklar.
Andersson var en ung man med glöd och vilja. Efter att ha sett sin mor slita för att få vardagens bestyr att gå ihop, där tvättandet var extra slitsamt, bestämde han sig för att hjälpa till genom att konstruera en tvättmaskin.
Efter åtskilliga prototyper stod till slut en sprillans ny trumtvättmaskin i rostfritt stål med inbyggd centrifug och värme klar, redo att ersätta moderns tvättbräda. Den extraordinära maskinen överträffade dessutom hans pedantiska mors krav med råge.
Började med Cylinda
Tvättmaskinen var energieffektiv, vattensnål och återspeglade lantbrukarens kärlek och respekt för naturen. Maskinen var en smärre revolution eftersom den både tvättade och centrifugerade. En granne fick syn på maskinen och menade att en sådan maskin skulle han kunna sälja. Produktionen drog igång, utvecklingen fortsatte och 1958 började tillverkningen ”på riktigt”. Försäljningen tog rejäl fart, maskinen fick ett namn - Cylinda, och ställdes ut på en hushållsmässa i Göteborg.
Verksamheten växte vidare och i mitten av 1960-talet började man även tillverka diskmaskiner och torktumlare. Att tvättmaskinen skulle bli en klassiker och ”bestseller” av den magnituden som den faktiskt blev kunde ingen förutse. Idag kan antalet sålda maskiner av märket ”Cylinda” tillverkade i Jung räknas till närmare miljonen.
Från tvättmaskiner till hus
Produktutvecklingen fortsatte, framtiden var ljus och möjligheterna tillsynes ändlösa. Så till den milda grad att man gav sig på husproduktion - mellan åren 1968 och 1977 byggdes säregna hus i varierande storlekar men med ett gemensamt uttryck; Functurahusen. Det var en helt igenom egen konstruktion med stålklädda väggar och tak.
Systemet byggde på att tillverka ett antal varianter av våtdelar (badrum) och sedan variera planlösningarna kring dessa.
Färdiga hus helt i plåt
Husen värmdes upp genom att varm luft sakta cirkulerade i takens, golvens och ytterväggarnas hålrum. De var helt i plåt förutom spånskivorna i golvet. Taket var helt fribärande varför ingen hänsyn behövdes tas till bärande mellanväggar. Husen tillverkades i moduler på 27 kvadratmeter och såldes färdiga med golvmattor, tapeter, skåp och elinstallationer.
De fraktades plastinslagna på en specialtrailer som med hjälp av en kran placerade delarna på en förberedd grund. Enheterna anslöts med tätning och bultar. Det gick snabbt att färdigställa husen - oftast tog det bara några dagar.
Mattor och vitvaror ingick
Alla hus var vid leverans utrustade med bland annat heltäckningsmattor, persienner, termostat, kylskåp, och, givetvis, tvätt- och diskmaskin. Ett nyckelfärdigt hus där det enda som egentligen återstod var möbleringen.
Ville man flytta behövde man inte byta bostad, man kunde enkelt ta med sig huset till den nya orten.
Ett hus om dagen
Första året byggdes sju hus och vid mitten av 1970-talet var produktionen uppe i samma antal per vecka. Tidningen Allt i hemmet utsåg 1970 Functura-husen till ”Årets hus”.
När produktionen upphörde 1977 hade cirka 450 bostadshus och 25 daghem producerats – de flesta finns i Mellansverige, några så långt norrut som Hudiksvall.
Functurahusen - ett unikt kulturarv
Nu är tiden mogen att lyfta fram detta byggda och unika kulturarv. Husen gav, och ger fortfarande, sina boende mycket glädje, komfort och trivsel.
Per-Ola Åström, antikvarie