Kulturhistorisk utredning vid Köttorget i Falköping

Stora förändringar är på gång vid Köttorget i Falköping. Västarvet har nu genomfört en kulturhistorisk utredning om två byggnader från 1920- och 1930-talet som kommer att påverkas av den planerade nybyggnationen i området.
Utredningen handlar om två byggnader, en från 1920- och en från 1930-talet. Det kommunala fastighetsbolaget Hyresbostäder Falköping har nyligen köpt upp båda fastigheterna i syfte att underlätta för kommande nybyggnation kring Köttorget. Bland annat ska en stor klädkedja etablera sig på platsen.
På väg att rivas
Det kommer att medföra stora förändringar i områdets karaktär. Fastighetsägaren vill riva det gröna 1930-talshuset och en del av en länga på innergården tillhörande det gula 1920-talshuset. Vid studier av äldre ritningar har framkommit att längan tillhörde den charkuteriverksamhet som bedrevs när 1920-talsbyggnaden uppfördes, och den har alltså hängt med från början.
Viktigt att bevara
I kvarteret Plåtslagaren har tidigare funnits mängder av gårdshus med hantverks- och industriverksamhet. Idag återstår inte mycket av denna ”dolda” bebyggelse och Västarvets slutsats är att det som finns kvar är väldigt viktigt att bevara. Om det gröna 1930-talshuset får vara kvar kommer det dessutom att fungera som en buffert mellan den nya och den äldre bebyggelsen i kvarteret Plåtslagaren.
- Det mest intressanta med uppdraget har varit att verkligen göra en avvägning av vilka ingrepp som kan tillåtas i en kulturmiljö som redan fått utstå en del, säger bebyggelseantikvarie Hedvig Zillén som tillsammans med kollegan Ulf Larsson genomfört utredningen.
Inte bortom all räddning
Det gröna huset på Plåtslagaren 17/Nygatan 23 är inte bortom räddning ur ett kulturhistoriskt perspektiv, utan skulle med hjälp av mer passande fönster och en mer omsorgsfullt utformad port till innergården kunna återfå mycket av sina forna kvaliteter enligt utredningen.
- Vi har ett viktigt jobb i att påvisa att rivningar är oåterkalleliga och att det oftast går att komma till en kompromiss mellan kulturhistoriska intressen och samtida behov, säger Hedvig Zillén.