År 14 000 f. Kr – 1 700 f. Kr. Inlandsisen som under tusentals år täckt Skandinavien börjar dra sig tillbaka norrut och människor börjar för första gången vandra in och bosätta sig på den landyta som en gång ska bli Sverige.
Stenåldersmänniskorna i Sverige levde länge sida vid sida med de mäktiga mammutarna, djur som sedan slutligen dog ut för cirka 4000 år sedan. Troligtvis skedde utdöendet på grund av ett varmare klimat, ett klimat som mammuten inte var anpassad för men som passade människorna. Ett trettiotal fynd av mammut har gjorts i Sverige
– I museets magasin har vi mammutbetar. Det vanligaste är att betarna fastnar i fiskebåtars trålar, berättar Åsa Holmberg, intendent på Göteborgs naturhistoriska museum.
Under istiden var havsnivån lägre än idag, området mellan Sverige och England var på den tiden en stor slätt där mammutarna strövade omkring. Det är deras betar som nu ligger kvar på havsbotten.
Andra djur som levde här samtidigt som människorna var jättehjort och ullhårig noshörning. I utställningen om livets utveckling kan du titta närmare på en mammutbete samt ett fossil av en ullhårig noshörning från Kina.
Fossil av ullhårig noshörning. Foto: Lotta Backman, Göteborgs naturhistoriska museum
I utställningen Kunskapsresan kan du se en samling yxor från stenåldern. Yxorna finns i både flinta och grönsten och deras plats i utställningen syftar till att påvisa darwinismen i kulturhistorien.
När insamling av fornfynd och sorteringen av dessa började växa fram som en vetenskap under 1800-talet ansåg man ofta att enklare redskap, enligt den nydanande darwinismen, måste vara äldre än mer avancerade sådana. En teori som kanske inte alltid stämmer, men som ändå ledde till att fynden sorterades på detta vis i de tidigare museernas utställningar.
I montern kan du även se exempel på den så kallade väneryxan, en yxa i grönsten som är mycket lik de mer kända lihultsyxorna. Väneryxorna har fått sitt namn eftersom de är funna runt Vänersnäs och Skräcklan.
Stenåldersyxor av olika sorter i utställningen Kunskapsresan. Foto: Vänersborgs museum
Hos SVK finns konservatorer med expertis inom mängder med material och tidsperioder. Här arbetas det hårt med att bevara föremål för framtida generationers räkning och fynd från stenåldern är inget undantag.
I Dagsmosse har arkeologer under flera år grävt ut en stenåldersboplats, unik på så vis att fynden bevarats ovanligt väl i torvens syrefria miljö. Under stenåldern var platsen en sjö med små utspridda öar, där människor slog sig ned och levde mellan 10 000 och 7000 år sedan.
Dagsmosse ligger förvisso i Östergötland, men arkeologiska fynd därifrån har nyligen varit inne hos SVK för konservering. Det rör sig om störar, ett flöte och en pilspets samt ett litet preparat av en mjärde, ett redskap som används för att fånga fisk. Mjärden är gjort av trävidjor som flätats samman med ”snören” av bast. Ett annat unikt fynd från Dagsmosse är en benspets, med små vassa bitar av kvarts som limmats fast med harts.
På SVK impregnerades fynden med polyetylenglykol, ett syntetiskt vax för att sedan vakuumfrystorkas. Efteråt säkrades lösa delar med små limpunkter.
– Jobbet var både intressant, spännande och lite svårt eftersom trämaterialet i mjärden var kraftigt nedbrutet och man fick vara mycket försiktig vid rengöring och vid säkring av alla delar inför impregnering och torkning. Benspetsen med mikroliter var enklare, rent konserveringstekniskt, och rengjordes och torkades sakta i kylskåp, berättar konservator Inger Nyström Godfrey som arbetat med föremålen.
Flätverk, del av mjärde, före och efter konservering. Foto: SVK.
Benspets med hullingar i kvarts, efter konservering. Foto: SVK.
Hos Slöjd & Byggnadsvård på Nääs kan du lära dig allt om byggnadsvård, bebyggelsehistoria, hantverk och hållbara material. Här finns expertkunskap om gamla hus och hantverkstekniker, men det är sällan personalen får frågor om hus så gamla som från stenåldern. Däremot finns många intressanta fynd gjorda runt om i Västra Götalandsregionen, fynd som kan berätta om hur man bodde för så längesedan. Under jägarstenåldern var man nomad och husen enkla, men under bondestenåldern blev människor mer bofasta och husen större och mer permanenta.
Om du vill få en uppfattning om hur husen såg ut under stenåldern rekommenderar Slöjd & Byggnadsvård ett besök i Ekehagens forntidsby mellan Falköping och Ulricehamn. Där finns bland annat rekonstruktioner av enkla, men praktiska jägarstenåldershyddor och stora långhus från bondestenåldern.
Rekonstruktion av hydda från jägarstenålder. Foto: Ekehagens forntidsby
Rekonstruktion av långhus från bondestenålder. Foto: Ekehagens forntidsby
SVT sände under 2023/2024 sin största historiesatsning någonsin, Historien om Sverige. I tio avsnitt fick tittarna följa med på en resa från de första jägarna och samlarna och in i vår tid. I Västra Götalandsregionen finns många spår från de människor som levt och verkat här genom årtusendena och flera av föremålen och platserna kan du själv besöka.
