År 1815-1921. I denna förändringens tid växer museet som institution fram, folkskolor grundas och återvändande emigranter inspireras av Amerikas byggnader. I Sjuhäradsbygden ägnar man sig åt drällvävning, i Askim strandar en val och i Tanum råder svält.
Flera av våra nationella museers historia går tillbaka till denna tidsperiod då stora centralsamlingar skapades av arkeologiskt, historiskt, konsthistoriskt och naturvetenskapligt material. Initiativtagare kunde vara staten, akademier eller enskilda donatorer. Även internationella samlingar skapades som kunde spegla den inhemska kulturen mot kultur från andra delar av världen.
Genom de alltmer omfattande samlingarna kunde man i såväl museer som i den samtida forskningen förklara och illustrera landets förhistoria och historia i större och längre skeden.
– Historien blev en mycket viktig faktor i dåtidens skapande av bilden av Sverige och den svenska nationen, säger Peter Johansson, chef på Vänersborgs museum. Vad som hände på nationellt plan ser man även lokalt då det vid samma tid skapas ett stort antal lokala museer, hembygds- och fornminnesföreningar som genom samlingar och utställningar illustrerar den regionala eller lokala bygdens historia.
Vänersborgs museum uppfördes på 1880-talet och dess syfte var då inte att spegla den lokala historien, som annars var vanligt med lokala museer på "landsorten". Här uppförde man istället en form av "nationalmuseum" i den lilla stadens mått. Byggnadens arkitektur inspirerades av de stora nationalmuseerna, men i mindre storlek, och så även samlingarna som täckte såväl nationell som internationell kultur- och naturhistoria.
Museichef Peter Johansson på Vänersborgs museum. Fotograf: Anna Panser
– En betydelsefull orsak till detta var Vänersborgs roll som ämbetsmannastad och länets residensstad, berättar Peter Johansson. Här fanns också landets enda läroverk och museet sågs som en betydelsefull del i läroverkets utveckling och kvalitet där museet med dess samlingar skulle höja och stärka undervisningen.
Det var först på 1910-talet som Vänersborgs museum började samla regional kulturhistoria inom området Dalsland och Göta älvdalen.
På Vänersborgs museum kan du ta ett kliv rakt in i 1800-talets idévärld där de mest exotiska samlingar, hemförda av äventyrliga upptäcktsresanden från världens alla hörn, samsas om utrymmet i montrar och salar. En resa för alla sinnen, genom tid och rum.
Vänersborgs museum när mörkret lägger sig. Fotograf: Ann-Charlotte Rugfelt Ferm
Tidsresan - en resa till 1800-talet
Det sena 1800-talet ligger inte så långt bort i tid, men kan ändå kännas främmande. Vänersborgs museum byggdes 1885 och både utsida och insida är sig lik idag och i utställningen Tidsresan förflyttas du tillbaka till den tid i vilket museet kom till.
Upptäcktsresan
Här står närmare tusen fåglar från Sydvästafrika med en färgprakt utan like, i museets kanske mest kända utställning. Möt den tusenhövdade fågelhären och följ med till södra Afrika där resenärerna samlade insekter och däggdjur, kartlade floder, öknar och berg samt jagade storvilt för vinst och överlevnad.
Turistresan
På 1800-talet hade alla museer av aktning i Europa en fornegyptisk samling. I det egyptiska kabinettet får du följa med museets grundare Adolf Andersohn på en grand tour genom Orienten, från Egyptens mumier och sarkofager och vidare i bibelns fotspår.
Kunskapsresan
I Kunskapsresan möter du nordiska djur som björn, älg, lodjur och märkligt nog Sveriges enda vildfångade alligator. Följ med på en resa i historien om hur vetenskapen utvecklats från 1700-talet fram till att Vänersborgs museum byggs 1885.
Den sociala resan
Även här möter du museets grundare Adolf Andersohn. Det var genom hans framgångsrika karriär, från bodbetjänt till handelsman, som Vänersborgs museum kom till. Här finner du porslin, glas, sten- och flintgods i en utställning där själen ska lyftas och få njuta av världens prakt från 1800-talets sinnevärld.
Oscar II var kung i Sverige 1872-1907, en tid som överlappade med den viktorianska eran i England. I Sverige kännetecknas denna epok av stor omvälvning. Industrier grundas, städerna växer, emigrationen till Amerika når sin kulmen och de sociala skillnaderna var enorma.
Det är tiden för tändsticksfabrikerna, telefonen, bilen, fonografen, folkrörelserna, fotogenlamporna, elektriciteten, skofabrikerna, järnvägarna, industrialismen och en stark framtidstro. Allt detta hör den oskarianska tiden till, den tid då mycket av det som skulle bli det moderna 1900-talets Sverige skapades.
I avsnitt 9 av Historien om Sverige fick vi också se en inblick i arbetet på de framväxande tändsticksfabrikerna. Även i Vänersborg fanns en sådan under denna tid och i filmen nedan berättar museipedagog Greta Åberg mer om denna och 1800-talets syn på barnarbete.
Tips! Vänersborgs museum är ett av de mest besökta på Digitalt museum – en plats där du själv kan söka bland föremål i museets samlingar.
1865 strandade en ung blåvalshane vid Smithska udden utanför Göteborg. Den föddes vid en tid då den stora industriella jakten på blåval precis hade börjat.
Blåvalen, idag känd som Malmska valen efter konservatorn August Malm, finns bevarad på Göteborgs naturhistoriska museum. Med hjälp av DNA från valens skelett har forskare kunnat jämföra dess gener med nulevande blåvalars.
– Blåvalen som art överlevde jakten, men jämförelsen visar att mycket genetisk variation gick förlorad. Variation är viktig för att arten ska kunna anpassas till förändringar i miljön, säger Lotta Backman, pedagog på Göteborgs naturhistoriska museum.
Valsalen på Göteborgs naturhistoriska museum. Fotograf: Ian Schemper
Under särskilda dagar på året öppnas Malmska valens käkar och du kan besöka dess innandöme. Ett långlivat rykte säger att det en gång även funnits ett kafé därinne, men detta är en myt.
– Kanske har myten uppstått efter att folk har haft med sig egen fika in i valen, säger Lotta Backman.
Du hittar Malmska valen och många fler valar i Valsalen på Göteborgs naturhistoriska museum.
På din färd till eller från Göteborgs naturhistoriska museum kan vi också tipsa om att stanna till på Linnégatan 16 och betrakta djävulsansiktet på fasaden. På adressen mittemot, Linnégatan 9, ska kung Oscar II ha hållit sig med några av sina många älskarinnor, kanske är det en skröna – men ryktet var välkänt bland göteborgarna.
Det sägs att byggmästaren och ägaren av fasaden mittemot, alltså Linnégatan 16, tyckte så illa om kungens omoraliska eskapader att han lät mura in ett djävulsansikte i fasaden så att kungen skulle mötas av detta när han drog upp rullgardinen på morgonen.
Huset på Linnégatan 16 revs och ersattes av ett nytt 1985, men en kopia av djävulsansiktet sitter idag inmurad närmare gatunivå.
Djävulsansiktet på Linnégatan 16. Fotograf: Gabriella Kalmar
År 1842 beslutades om folkskola som stadgade att alla barn skulle undervisas i katekesen, innanläsning och räkning. Alla socknar ålades dessutom att inom fem år upprätta minst en skola som borde vara fast. Under en lång period hade man dock svårigheter att förmå socknarna att bygga skolhus och få barnen till skolan.
När folkskolan infördes 1842 fanns inga krav på hur skolhusen skulle se ut. Det var först på 1860-talet som de första centralt formulerade kraven på skolhusen kom. År 1865 och 1878 utgav överintendentsämbetet samlingar med normalritningar för skolhus som skulle tillgodose de pedagogiska och hygieniska kraven.
Gunnlereds folkskola i Sätila uppfördes enligt normalritningar 1880 i en för tiden och byggnadstypen typisk stil i 1½ plan. Lärarbostaden låg i ena sidan av byggnaden. Enligt uppgifter från en tidigare elev fanns på övervåningen en mängd fiskeredskap och nät med mera, förvarat där av den mycket fiskeintresserade folkskoleläraren.
Gunnlereds folkskola i Sätila. Fotograf: Karin Lundberg
Mellan åren 1850 och 1930 emigrerade ca 1,2 miljoner svenskar (nästan en femtedel av befolkningen), merparten av dem till Nordamerika. En formlig ”amerikafeber” rådde på många platser i Sverige, inte minst här i Västsverige.
Cirka 200 000 personer återvände faktiskt hem till Sverige igen och de hade med sig nya idéer, nya ideal, kapital och nya metoder. Många jobbade i byggbranschen eller byggde sig ett eget hus, kanske efter medtagna ritningar eller foton.
Huset Minnesota med fönster i amerikansk modell som låg i Bengtsfors. Bild från boken På Bengtsfors.
– Vi kan se spåren av detta i byggnader runt om i länet, berättar Marie Odenbring Widmark, antikvarie på Kulturförvaltningen. Påverkan syns exempelvis i arkitekturen, men också i byggnadsdetaljer. Så håll ögonen öppna efter amerikanska stilinfluenser!
Katalogomslag på lada i amerikansk stil, från Sears, Roebuck and co, Chicago.
Ladugård i Laneberg, uppförd år 1946 och enligt ägaren med förebild i traditionella amerikanska ladugårdar. Fotograf: Lars Rydbom
Vi beger oss till Sjuhäradsbygden och låter Hillevi Skoglund, hemslöjdskonsulent, berätta allt du velat veta om drällvävning!
Sjuhäradsbygden har en lång textil tradition. I räkenskapsböcker från 1500-talet finns till exempel Marbolärft omnämnt. Marbolärft var ett tuskaftsvävt linnetyg från Marks härad.
I södra Marks dalgångar trivdes de nyttiga blå linblommorna. Det odlades mycket lin som blev till tyg för försäljning, särskilt i Istorps pastorat, i södra Mark på gränsen till Halland. Till Istorps pastorat hör Istorp, Öxnevalla och Horred.
Vävningen blev så viktig att den egna odlingen inte räckte till för att mätta efterfrågan på linnevävnader, linbönderna i södra Mark fick därför köpa lin på rot från bönderna i Halland eller importera lintåga från Danmark.
Linblomma. Fotograf: Hillevi Skoglund
Paradnumret bland linnevävar, drällen, kommer fram under 1700-talet. Det finns flera berättelser om hur kunskapen att väva dräll kom hit:
I början på 1700-talet krigade kung Karl XII i Polen och det sägs att krigsfångar från Schlesien och Sachsen kom till Istorps prästgård. Schlesien var känt för sin linneproduktion och krigsfångarna som hamnade i Istorp kunde konsten att väva dräll. Släktforskning stödjer denna teori.
En annan berättelse om hur drällvävning kom till Marks härad är att Helena Catarina Utfall flyttade till Mark och lärde traktens kvinnor att väva dräll. Catarina Utfall hade varit gift med Karl XII:s kapare Christen Gathenhielm (son till Lars Gatenhielm ”Lasse i Gatan”) och hon flyttade till Mark när hon gifte sig med Ernst Fredrik von Döbeln.
Under 1700- och 1800-talet vävdes det i nästan alla hem. Handväverskorna blev mycket specialiserade och respekterade och det tillverkades många meter väv i trakterna. Knallar blev försäljare och förläggarna organiserade hemarbetet och blir bygdens arbetsgivare. Handvävningen får under slutet av 1800-talet konkurrens från maskinvävningen, men i Mark levde handvävningen kvar länge, sida vid sida med industrin.
Dräll är ett vävnadssätt där mötet mellan blanka och matta partier bildar geometriska mönster. Ytan blir matt eller blank beroende av att antingen inslaget (inslagseffekt) eller varpen (varpeffekt) är dominerande. Den här effekten kan du få av olika bindningar i väven, som satin eller kypert.
Varpens trådar fördelas på vävstolens olika skaft. Skaften kan höjas och sänkas var för sig, vanligtvis via trampor. Hur många skaft som behövs beror på mönstret, men det är alltid fler än två skaft. En del drällar har upp till tjugo.
De tyger som vi tänker på när vi säger dräll är vita linnedukar, linneservetter och handdukar. Den vita färgen fick linet av att blekas i solen.
De vita dukarna har en gammal historia. De användes till altaret i kyrkan och när det dukades till fest i slott och borgar. Innan elektriciteten kom hjälpte de vita dukarna att reflektera ljuset så att det blev ljusare i rummet, detta gäller både i slott och i enklare hem. I de rikare hemmen var det vanligt med damast, men på bondebefolkningens bord låg det drälldukar.
Drällmönster skapas av rutor och ränder. En del mönster är så universella att det inte går att säga hur gamla de är eller varifrån de kommer. Mönstren spreds av kringvandrande vävare, knallar och via vävböcker och solvböcker. Mönsterböcker över drällvävar fanns redan på 1700-talet, i vilka mönstren fått fantasieggande namn som: Lissabons stjärna, Rosenborgs slot, Fransyska rosen, Natt och dag, Wandringsmannen, Ryska korset, Sten med krans, Dukater, Tapeten, Timglas, Babyloniska tornet, Amarantinz, Kastkäppar, Franska stjernan, Franska rosen, Riddare stjernan, Kattfot, Sockertoppar i zigzag, Klöver i zigzag och Davids harpa.
Drällvävar med mönstret wandringsmannen i olika kvalitéer. Fotograf: Hillevi Skoglund
"Sölfwar du rätt så wäfwer du slätt" står det i denna solvbok från 1846.
Solvboken var en ovärderlig tillgång för väverskor, som en slags receptbok för olika vävar. Boken innehöll detaljerad information om antalet skaft, trampor och solvordning som krävdes för att sätta upp en väv – ett värdefullt verktyg för att skapa och reproducera olika vävar. Ursprungligen ägdes boken av Inga Caisa PärsDotter.
År 2019 användes boken av Karin Edler, Conni Vognstrup och Morris Åkermalm som studerade vid Sätergläntan, Institutet för slöjd och hantverk, under ledning av Marie Ekstedt Bjersing. De analyserade och rekonstruerade vävar från boken för att lära sig mer om olika vävtyper och dess tekniker. Detta visar på hur antika solvböcker bär på viktig kunskap som är användbar för dagens vävare och deras utbildning.
Här kommer ett tips på utflykt i närheten av Vitlycke museum:
I slutet av 1860-talet drabbas Tanumshede, likt resten av Sverige, av svår missväxt. På grund av detta uppfördes 1869 ett sockenmagasin vid tingshuset, där traktens bönder kunde förvara spannmål och även låna till sådden om så behövdes. Idag är magasinet ombyggt och därinne kan du besöka en utställning och se hur människor levde förr. Under sommaren finns fika på undervåningen.
Tingshuset i Tanumshede. Fotograf: Mgr
Ur: Trollbunden – folktro, fakta och fiktion
Falks grav. Fotograf: Lasse Allard/Aftonbladet/TT
På Svedmon i Hökensås tallskogar finns en grav. Graven tillhör Jonas Falk som tillsammans med sin styvfar rånade en postdiligens år 1854 i Sandhem socken. Under flera decennier har berättelsen om Falks livsöde och sägnerna kring hans grav berättats från generation till generation. Det sägs att det finns nya färska blommor på graven varje natt och att ungdomar hamnat i trafikolyckor efter att ha skändat gravkorset. Det sägs också att flera besökare har fått med sig Falk i bilbaksätet efter ett besök vid graven.
I augusti 1866 utbröt en koleraepidemi i Forsviks brukssamhälle. Hälften av befolkningen, 155 personer, insjuknade i sjukdomen och av de smittade skördades 34 dödsoffer och 121 tillfrisknade. Skräcken lades som en kall hand över trakten och samhället isolerades.
Julen associeras för många med ljusa minnen och glädjen över att vara tillsammans med sin familj. Desto mörkare är händelsen som utspelade sig på juldagen 1869 i det lilla västgötska samhället Undenäs utanför Karlsborg – en olycka som skakade en hel bygd när torparfamiljen Jonsson var på väg hem från julottan över Torsegrundet.
I Larv var det en som hade en spiritus. Den hade han i en liten ask och gav den en spott var morgon, innan han hade ätit något. Var morgon fick han tre daler i asken, och han blev mycket rik med tiden. Detta menade i alla fall den 78-årige Anders Hällström från Remmene i Västergötland som år 1928 intervjuades av folkminnesarkivet i Göteborg. Hans berättelse är en av tusentals om dragväsen i 1800-talets Västsverige.
Här kommer tips på utflyktsmål på temat kulturmiljö under den aktuella epoken, i några av Västra Götalandsregionen många kommuner. Klicka på rubrikerna för att läsa mer om platsen och byggnaden.
På 1800-talet gick Mellbydalen under namnet Kvarnarnas dal och här tros det ha funnits ett hundratal väderkvarnar. När elektriciteten slog igenom försvann de flesta men flera kvarnar har räddats av ideella föreningar.
Den bäst bevarade 1800-talsmiljön i Sverige. Här spenderade Selma Lagerlöf tjugotvå somrar med sin vän Sophie Elkan, systerdotter till August Abrahamsson som blev slottets siste private ägare. Omgivningarna runt Nääs är mer eller mindre oförändrade sedan 1920-talet.
Mitt i den berömda fallfåran i Trollhättan ligger den svenska elproduktionens vagga – Olidans kraftstation, färdig 1921. Här möts naturens krafter och tekniska landvinningar i ett monument över det tidiga 1900-talets svindlande ingenjörskonst.
Ribbingsfors herrgård ligger bland idylliska ekhagar i Amnehärads socken. Ledordet är nyklassicism och huvudbyggnaden och den södra flygelbyggnaden pryds av vackra snickeridetaljer från 1830-talet. Det var här som Frans G. Bengtsson skrev sin berömda roman Röde orm.
Vattenkraft och arbetarhistoria i textilindustrins vagga – spinneriet i Rydal är en industrihistorisk kulturpärla från 1853. Traktens tradition av vävning som hemindustri lade grunden till det som idag är Sveriges äldsta bevarade spinneri.
Anses vara en av de bättre bevarade från järnvägarnas första utbyggnadsskede på 1850-talet. Byggnaden för tankarna till en italiensk villa med drag av florentinsk renässans med detaljer från den så kallade schweizerstilen.
En hängverksbro där kombinationen av bro och hus är det unika. Byggdes under 1800-talet då brohus innebar en dyrare drift än en vanlig bro, vilket tyder på att valet av denna form av bro var ett sätt att signalera välstånd.
Storslagen trävilla från 1883 i romantisk parkmiljö. Med sin påkostade utformning är disponentbostaden Wendelsberg en byggnad av stort kulturhistoriskt värde, som också berättar om industrisamhällets framväxt i Mölnlycke.
Ingenjörskonst som hjälpte till att förena Östersjön med Västerhavet via Göta kanal. Bakom konstruktionen stod Nils Ericsson som insåg att Håveruds branta stup, lösa bergarter och starka ström krävde en akvedukt istället för en vanlig sluss.
Bohusläns äldsta fyr omgiven av salta vindar och makalös natur. Hållö är ett naturens mästerverk i röd granit som slipats av inlandsisen. 1842 tändes Hållö fyr för första gången och 2017 firades dess 175-årskalas. Hållö fyr är Bohusläns äldsta bevarade fyrtorn.
Mitt på de runda klipphällarna som leder ner i havet står ett vitt, litet fyrhus som byggdes 1890 och som tronar över Bohusläns kanske vackraste havsutsikt. Idag ägs fyrhuset av Carl och Calla Curmans stiftelse.
Mellan sjöarna Lilla Hallången och Holsjön ligger Gräne gruva. Gruvan lades ned i början av 30-talet, men du kan än idag besöka dagbrottet. Det sägs att stigen som leder upp till gruvan glittrar och glimrar, en påminnelse om dess forna glansdagar.
Centralkyrka som är uppförd på 1800-talet och uppkallad efter arkitekten Emil Viktor Langlet – langletkyrka. Utmärkande är att kyrktornet och koret är placerat i mitten av kyrkan, med resten av byggnaden runtom. En del interiör kommer från den gamla kyrkan i Täng.
SVT sände under 2023/2024 sin största historiesatsning någonsin, Historien om Sverige. I tio avsnitt fick tittarna följa med på en resa från de första jägarna och samlarna och in i vår tid. I Västra Götalandsregionen finns många spår från de människor som levt och verkat här genom årtusendena och flera av föremålen och platserna kan du själv besöka.
