Historien om Västsverige

År 14 000 f. Kr – 1700 f. Kr. Inlandsisen som under tusentals år täckt Skandinavien börjar dra sig tillbaka norrut och människor börjar för första gången vandra in och bosätta sig på den landyta som en gång ska bli Sverige.

År 1 700 f. Kr – 500 e. Kr. Den här perioden innefattar brons- och järnåldern, den tid i Norden då metaller börjar göra entré i människornas redskap. Gravskicket förändrades, klimatet gick från varmare mot ett kallare och havsnivån var flera meter högre än idag. Göta älv utgjorde en havsvik, i vilken det gick att segla långt upp mot det som idag är Lödöse.

År 536 – 1000. Vikingatiden kallas den sista delen av järnåldern innan medeltiden tar vid här i Norden. Jordbruket blir mer stationärt, städer börjar uppstå och runstenar resas i en tid då släktskap och markägarrätt blir allt viktigare hos en ökande befolkning. Järnet fortsätter få en allt större betydelse och nordborna går i viking.

År 1100 – 1360. Kristendomens inträde förändrar Sverige i grunden och vi får våra första helgon. Man går i kloster, upptäcker djur från andra världar och både järn- och textilindustrin fortsätter att utvecklas. Sverige börjar bli en riksmakt, men sedan knackar digerdöden på dörren.

År 1361 – 1560. Sverige går från maktpolitiskt kaos till en centraliserad kungamakt. Flaggskepp sjunker i Östersjön, men hamnar 500 år senare på konservering i Göteborg. I Västergötland grundas Forsviks industri, det sjungs och dansas till medeltida ballader och i Göta älv simmar ännu den atlantiska stören. Det muras in en del, Kristi törnekrona i Skara domkyrka och en flicka på Torpa stenhus. Under tiden leker barnen vidare, som de alltid gjort.

År 1560-1660. Efter reformationen växer Sverige till att bli en stormakt. Söder om Vänern växer Vänersborgs föregångare Brätte fram. Finnar flyttar in i Sveriges inland och befolkar skogarna vid gränsen mot Norge samtidigt som reformationen länsar Lödöse på allt av katolskt värde och stänger ned klostret i Forsvik. Detta lägger grunden för järnets tid på bruket samtidigt som även mässing får ett uppsving i Sverige.

År 1660-1721. Under andra hälften av 1600-talet är landet Sverige större än någonsin, samtidigt som det råder svält och häxjakter. Stormaktstiden kommer dock till ett abrupt slut i november 1718. Kung Karl XII marscherar med sin armé genom Dalsland, blir skjuten i Norge – kanske med en uniformsknapp som kula, om man ska tro en soldat från Sjuhärad. Kungens lik förs via Tanum till Stockholm och i havet vakar håkäringen över alltihop, ända fram till våra dagar.

År 1721-1810. Ur askan efter stormaktstiden blomstrar nu vetenskap och kultur. Carl von Linné börjar klassificera djur och växter, vilket lägger grunden till evolutionsläran. Sverige förlorar Finland till Ryssland och känner behov av nya försvarsanläggningar, vilket resulterar i Karlsborgs fästning. I Sjuhäradsbygden växer textilindustrin, men vid Undenäs kolmilor lurar ännu skogsrået.

År 1815-1921. I denna förändringens tid växer museet som institution fram, folkskolor grundas och återvändande emigranter inspireras av Amerikas byggnader. I Sjuhäradsbygden ägnar man sig åt drällvävning, i Askim strandar en val och i Tanum råder svält.

År 1921-1995. Sverige går från fattigt bondland till ett av världens rikaste länder. Vi kikar närmare på fritidshus, självbetjäningsbutiker och nysilver, lär oss mer om evolutionshistoria möter 1900-talets människor genom Tanumfödde Anders ”Knäpp” Karlssons fotografier och lyssnar till arbetsvisor från spinnerifabriken i Rydal. Vi får också en helt ny kulturpolitik.

Den stora berättelsen om vårt land. Om människorna och krafterna som format det – från istiden till våra dagar. Simon J Berger är seriens berättare. Programserien består av tio delar och bygger på rekonstruktioner av historiska skeenden och personer. Över 300 experter har bidragit till innehållet och 100 av dem medverkar i serien. Ledmotivet till serien är komponerad av Ludwig Göransson och Per-Gunnar Juliusson.