Naturhistoriska och naturvetenskapliga samlingar

I museets stora samlingar finns 10 miljoner djur, 18 000 skelett och skelettdelar från ryggradsdjur, 18 000 geologiska objekt och mer än 25 000 foton från expeditioner, forskningsresor, med mera. På Göteborgs naturhistoriska museum finns typsamlingen som är unik och ett benlexikon. Bensamlingen från samtliga grupper av ryggradsdjur. Samlingen av ryggradsdjur omfattar fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur. Marina samlingar med bottenlevande djur. Här finns Sveriges största samling av parasitmaskar, som sugmaskar, bandmaskar och hakmaskar, och även parasitiska grupper av rundmaskar. Museets har en mycket stor mollusksamling. Till mollusker, även kallade blötdjur räknas bland annat sniglar, snäckor, musslor och bläckfiskar. Äggsamlingen på museet innehåller minst 30 000 ägg. Samlingen av gökägg tillhör Nordeuropas största. Museets geologiska samling är uppdelad i mineral, bergarter och fossil samt material från gruvfält och expeditioner. Insektssamlingen på Göteborgs Naturhistoriska Museum innehåller flera miljoner exemplar av insekter från stora delar av världen.

Typsamlingen på Göteborgs Naturhistoriska Museum är minst sagt unik. En så kallad typ är ett referensmaterial som används i vetenskapliga sammanhang för forskare över hela världen. I museets samlingar finns cirka 2000 typer. Alla kända djurarter har ett vetenskapligt namn. För att vi ska veta till vilken djurart ett artnamn hör har ett system med typexemplar inrättats. Typer är referensmaterial för vetenskaplig forskning och placeras i naturhistoriska museers samlingar. Göteborgs Naturhistoriska Museum, har i likhet med alla andra naturhistoriska museer i världen, ett ansvar om att bevara och vårda sitt typmaterial för kommande generationer av forskare.

Bensamlingen på Göteborgs Naturhistoriska Museum består av drygt 18 000 skelett och skelettdelar. I samlingen ingår samtliga grupper av ryggradsdjur från hela världen och i det unika benlexikonet finns ett användbart redskap för forskare från flera discipliner. Bensamlingen på museet tillhör en av de största i Nordeuropa. Samtliga grupper av ryggradsdjur finns representerade. Tyngdpunkten ligger på västsvenska däggdjur, fåglar och fiskar. Större skelettserier finns från bland annat knubbsäl, tumlare och berguv. Dessutom finns ett stort svanmaterial. Även skelett från husdjur ingår i samlingen. Bland de nära 600 valskelett är några av de stora arterna representerade med hela sitt skelett. Större serier finns dessutom från däggdjur från Afrika, Indonesien och Sydamerika. I anslutning till bensamlingen finns en bestämningssamling, det så kallade benlexikonet.

Samlingen av ryggradsdjur omfattar fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur. I museets samlingar finns över 100 000 ryggradsdjur. Däggdjurssamlingen består av drygt 10 000 exemplar. Ungefär 3000 av dem är monterade eller förvaras som skinn, knappt 2 000 är spritpreparat. Samlingen innehåller många sällsyntheter, bland annat ett skinn av pungvarg som är en utdöd art sedan 1933. Den omfattar även ett stort, unikt material från Sulawesi i Indonesien och från Madagaskar. 

Fågelsamlingen består av drygt 3000 exemplar, där merparten är fågelskinn men vi har även skelett, monterade fåglar och en mindre del som spritpreparat. Dessutom ingår ungefär 550 spritpreparat. Hälften av fågelskinnen kommer från svenska fåglar och hälften från arter utanför Sverige.

I den herpetologiska samlingen ingår cirka 18 000 exemplar av kräl- och groddjur. Stora delar av materialet kommer från geografiska områden som Europa, Medelhavsområdet och Västra Asien, liksom från Norra Sydamerika, Indonesien och södra Afrika. En betydelsefull del är samlingen av huggormsarter, huvudsakligen från Europa och Asien. Samlingen innehåller mycket typmaterial. 

Fisksamlingen består av knappt 10 000 poster, och ungefär det dubbla antalet exemplar. Den övervägande delen av fiskmaterialet är konserverad i sprit, medan något hundratal exemplar är monterade. Samlingen av svenskt fiskmaterial började att byggas upp runt 1840, medan de första utländska fiskarna är från 1900-talets början.  En stor del av det utländska fiskmaterialet kommer från större expeditioner.

De ryggradslösa djuren eller evertebraterna omfattar alla de djurgrupper som inte tillhör ryggradsdjuren, vertebraterna. I museets samlingar finns närmare 10 miljoner exemplar av ryggradslösa djur från olika grupper. De förvaras till största delen som spritpreparat, men det finns även stora torrpreparerade samlingar av framförallt insekter.

Jägerskiölds marina samling av makrofaunan bottenlevande djur - djur som är större än 2 mm - som lever vid den svenska västkusten. I samlingarna finns 34000 poster av 1500 stationära svenska arter, tagna vid 450 stationer från Svinesund i norr till Kullaberg i syd, från kustnära grundområden ända ut till djuphålorna i Skagerrak. Detta är en unik samling som är den enda äldre heltäckande inventeringen från hela västkusten. Den visar hur artsammansättningen i Västerhavet och är en långtidsstudie av havsbottnarna och en referensbank för forskning och naturvård.  På museet finns samlingar av bottenlevande ryggradslösa djur från miljöövervakningsprogram vid svenska västkusten. Det finns även samlingar från inventeringar av biodiversitet av ryggradslösa djur vid svenska västkusten från  2000- och 2010 -talen.

Museet har Sveriges största samling av parasitmaskar, som sugmaskar, bandmaskar och hakmaskar, och även parasitiska grupper av rundmaskar. Totalt omkring 30 000 samlingsposter, men varje sådan post kan innefatta många individer.  Museets mollusksamling är mycket stor och består totalt av cirka 350 000 prover. Tyngdpunkten ligger på land- och sötvattensmollusker. Till mollusker, även kallade blötdjur räknas bland annat sniglar, snäckor, musslor och bläckfiskar. Samlingen innefattar även material av sötvattenslevande små- och stormusslor från Sverige. Här ryms även ett stort antal prover av landmollusker från andra delar av Västpalearktis och de atlantiska öarna. Förutom den torra samlingen finns också omfattande spritmaterial av framförallt sniglar. I detta material ingår ett stort antal prover av kulturspridda arter, framför allt spansk skogssnigel. Denna del av samlingen växer varje år. En betydelsefull del av mollusksamlingen är den så kallade Westerlundsamlingen. Den omfattar land- och sövattensmollusker från hela den västpalearktiska regionen.

Äggsamlingen på museet innehåller minst 30 000 ägg. Samlingen av gökägg tillhör Nordeuropas största.  och har använts flitigt av forskare som underlag till studier om bland annat gökens äggparasitism.  Göteborgs Naturhistoriska Museum har en stor och unik äggsamling. De flesta av Nordeuropas fågelarter finns representerade i äggmaterialet. Äggsamlingen består bland annat av ett flertal donationer under museets historia. 

Museets geologiska samling består av runt 18 000 objekt. Den geologiska samlingen är uppdelad i mineral, bergarter och fossil samt material från gruvfält och expeditioner. Mineralsamlingen består av cirka 4 800 systematiskt indelade mineralstuffer. I samlingen finns mineral från både Sverige och resten av världen.  En mängd mineral är insamlade från Långban i Värmland - en av världens mineralrikaste platser. Ett antal meteoriter har under åren samlats in och flera av dessa finns även utställda i museet. 

Samlingen av bergarter är uppdelade i magmatiska, metamorfa och sedimentära bergarter i ett större, men för stunden ej känt antal. Här finns bland annat prover från olika lavaflöden på både Hawaii och Island samt aska från vulkanutbrott på Vesuvius. I samlingen finns även bergartsprov inköpta från Sveriges Geologiska Undersökning.

Fossildelen av den geologiska samlingen innehåller cirka 4 000 fossil från perioderna kambrium till kvartär. Här finns fossil från de första fiskarna, förstenade kottepalmskottar, växtfossil från olika expeditioner och fossil från Kinnekulle, Jämtland och Gotland.

Insektssamlingen på Göteborgs Naturhistoriska Museum innehåller flera miljoner exemplar av insekter från stora delar av världen. Samlingen utgör ett unikt referensmaterial i vilket vi kan se hur insektsfaunan förändrats över tid, sedan tidigt 1800-tal. Samlingen av skalbaggar innehåller närmare en miljon skalbaggar. Huvudsamlingen som endast innefattar svenska arter är en av landets till individantal största. Nästan samtliga av Sveriges 4300 skalbaggsarter finns representerade. Det äldsta materialet är från mitten av 1800-talet. 

Museets samling av nordiska fjärilar omfattar drygt 100 000 monterade exemplar. Samlingen har en stark tyngdpunkt på material från Västsverige och i synnerhet Göteborgsområdet. Den svenska huvudsamlingen av skinnbaggar innehåller cirka 80 000 exemplar. Förutom alla de djur som insamlats under markfaunainventeringen, ingår en del äldre material, bland annat vattenskinnbaggar. Museet har även en stor samling av steklar. Samlingen innehåller även ett mycket ett mycket omfattande material av torrpreparerade och spritlagda myror, i huvudsak insamlade under markfaunainventeringen.